Vanligt?

Är det vanligt att känna sig ful,tjock,jobbig,värdelös och o omtyckt?
Vad som än händer i min närhet så har jag nästan slutat bry mig om det.
Allt jag kan tänka på är att jag absolut inte får göra bort mig, vilket ändå alltid slutar med att jag sitter och funderar på hur folk ens orkar prata med mig med tanke på hur mycket jag antagligen gjort bort mig.

Är det verkligen meningen att man ska gå runt vara mest tyst under hela dagen för att undvika att göra bort sig?
Inte vilja starta konversationer med folk för man är rädd för att dom bara ska tycka att man är jobbig?
Känna sig malplacerad även bland personer som man räknar som sina "vänner"? Efter jag umgåtts med kompisar sitter jag ofta när jag kommit hem och tänker på att jag antagligen bara varit en belastning för dem och att de skrattat åt mig efter jag gått.

Försökt få en finare kropp genom att gymma och klä mig i dyra märkeskläder, men ändå känns det som folk tittar på mig och tänker "Fy fan va ful han är!"
Fast att folk kallar mig för smal så känner jag mig tjock.

Är det någon annan som känner/känt sig likadant och sådan fall vad gör/gjorde ni för att det skulle kännas bättre?
Tack för svar.

Är du riktigt säker på att du gör bort dig utan att det endast beror på vad du tror om andra?

hehe

Ganska säker på att jag gör bort mig...

Så sjukt tragiskt att du tror dig vara den tjocke

Tror garanterat du har fel. Jobba på ditt självförtroende och självinsikt så kommer nya vyer öppnas för dig.

Haha, jag känner mig ungefär så, jag kanske inte tänker mig som tjock hela dagarna men enligt mig så är jag ju inte så smal som jag vill vara.

Brukar inte heller vara tyst en dag men samma tankar kommer upp ständigt


EDIT: Vanligt, ja

Du verkar ha dåligt självförtroende, men sen låter det som en viss grad av social fobi. Speciellt biten att man är rädd för att göra bort sig inför andra eller att man tycker det är obehagligt att ha omgivningens ögon på en eller att man lägger ner många tankar på vad andra ska tycka om en. Att man har negativa tankar och är rädd för att förödmjukas. Fast du verkar inte ha ångest över detta eller att du undviker sociala situationer, vilket är bra.

Kom just hem efter att spenderat mestadels av dagen med några kompisar, inte ens när jag är med min vänner känner jag mig säker och omtyckt..
Låg ungefär 1 timme och mest bara glodde på det som skedde runt om kring mig utan att någon började snacka med mig(vet att även jag måste lägga ner mig för att konversera, men ville se hur mycket prat det blev ifall jag inte starta nån konversation).
Dock snackade de om mig lite grann, och då var det samma gamla vanliga tjat om hur jag klär mig fel och om min vikt. Kände mest bara under tiden jag låg tyst hur skönt det skulle vara att bara berätta hur jävla kasst jag mår och om hur det förvärras varje gång jag umgås med mina "vänner".
Vad hade ni gjort i min situation? Aldrig talat om för nån hur jag egentligen känner mig..