Stora Skol & Kunskapstråden - för era skolfrågor

Varför är det lägsta ledet i näringskedjan minst energisnålt?

Finns det något undantag då det lägsta ledet inte är mest energisnålt?


Uppskattar hjälp, har fastnat!

Har en uppgift i Natur som e jäkligt viktig att jag gör bra, då har jag ett vg i slutbetyg. Det finns inga svar då det är "Diskutera och Fundera" frågor. Den lyder såhär.

Fundera över vilka fördelar finns det att leva i våra breddgrader, samt hur anpassningen till vintern kan ha gått till.

jag har svarat på den första och skrev: det finns rikligt med vatten och mycket med skog som djuren kan hitta näring och växter kan leva i skuggan bla bla bla.. Det är den andra som är klurig, jag har hittils skrivit ungefär såhär: Djuren som kom hit efter istiden som redan hade större vilkor att fortsätta överleva i sverige, de som redan hade lite extra fett och kroppstypen som gynnade dom så lättare kunde ta sig fram i snön och äta näring från träden. Växterna som hade långa rötter och uthålliga stammar finns fortfarande kvar i dessa breddgrader.

Någon som kan hjälpa till? Hur gick anpassningen till? tacksam för svar

Undrar på vilka sätt giftet hos olika grupper av giftormar har evolutionerat fram dem. Om det t.ex är så att en viss grupp har ett speciellt gift för att de kanske är mer inriktade mot mindre djur, och där av där av fungerade inte deras gamla gift/det nya giftet är mer effektivt. Ge gärna exempel med art/grupp och gift/typ av gift, osv).

Behöver skriva om giftets evolution hos ormar iaf.

Mvh /Schnuff

fan jag var i en liten bu oc människorna där man man theu where reallz fuckt, för 8 mänader bodde jag där och ja sag en orm i dödsruckningar....allvarligt talat, vad skall man tro min vän

Jadu, vad ska man tro på? ... inte dig.

har snart gjort klart mina långa labbrapport men fastna på en sak, nämligen:
Vad är motsvarigheten till däggdjurens njure för leddjuren?

Tack på förhand!

edit: sorry mod.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Malpighiska_k%C3%A4rl

Tråden dessutom flyttad till skoluppgiftstråden...

/mod

TACK SÅ MYCKET!

Jo jag kom på det... Har aldrig klickat in till denna del av forumet så jag märkte inte av den i förstahand.

Sitter och gör ett arbete om kvicksilver, hur det hamnar i maten och vad man skall göra för att undvika detta. Jag hittar mycket information om kvicksilver i fisk men inte vidare mycket om växter och andra djur. Ge gärna förslag vart man kan hitta mer information om kvicksilvrets påverkan på djur och växter.

God natt alla flashbackare

kan någon smart hjälpa mig med att beskriva skillnader mellan bålväxter, stamväxter, kärlväxter, nakenfröiga, tvåhjärtbladiga och enhjärtbladiga växter. för jag hittade inget på nätet.. eller om jag kan få en källa vore tacksam

• bålväxter, thallofyter, Thallophyta, flercelliga växter utan differentiering i rot och skott, till skillnad från stamväxterna. Bålväxter omfattar de flercelliga algerna, men de encelliga algernas och bållevermossornas placering är omtvistad. Övriga mossor brukar föras till stamväxterna (NE)
  
• stamväxter, kormofyter, Cormophyta, fylum växter som omfattar ca 270 000 arter, varav ca 2 500 i Sverige. Stamväxter omfattar mossor, ormbunksväxter och fröväxter. Med få undantag (mossor) är de differentierade i rot, stam och blad. Flertalet stamväxter har fotosyntes, cellväggarna består av cellulosa och assimilationsprodukten är stärkelse. Stamväxter har regelbunden generationsväxling mellan sporofyt och gametofyt. (NE)
  
• nakenfröiga växter, gymnospermer, Gymnospermae, olika grupper vedartade fröväxter vilkas frön inte är omslutna av någon fruktvägg utan sitter exponerade ("nakna"), oftast i kottar eller kottelika bildningar. Nakenfröiga växter omfattar ca 700 nu levande arter. De är ingen enhetlig grupp utan representerar en utvecklingsnivå. De nakenfröiga växternas föregångare anses ha haft anknytning till ormbunksväxterna. Nakenfröiga växter nådde sin största formrikedom under perm, trias och jura, då de tillsammans med ormbunksväxterna dominerade vegetationen. De gömfröiga växterna (angiospermerna) övertog successivt dominansen under krita. I dag ger nakenfröiga växter värdefullt timmer, och på många håll dominerar de helt vegetationen. (NE)
  
• kärlväxter, tidigare benämning högre växter, sammanfattande namn på växter med ledningsvävnad, dvs. bl.a. gömfröiga växter, barrväxter, ormbunkar, fräkenväxter och lummerväxter. (NE)
  
• enhjärtbladiga växter, monokotyledoner, Monocotyledonae, klass fanerogamer med ca 65 000 arter, flertalet örter, bl.a. gräs, liljeväxter, orkidéer och palmer. När enhjärtbladiga växters frön gror utvecklas en groddplanta med endast ett hjärtblad (groddblad). Bladen är vanligen parallellnerviga och mer eller mindre bandlika utan klar uppdelning i bladskaft och bladskiva. Blomman är normalt tretalig. Många grupper, t.ex. gräs och halvgräs, visar stark reduktion i blommornas byggnad. NE)
  
• tvåhjärtbladiga växter, dikotyledoner, Dicotyledonae, klass fanerogamer med ca 180 000 arter, varav hälften är vedartade, dvs. träd, buskar eller ris. När deras frön gror utvecklas en groddplanta med två hjärtblad (groddblad). Groddplantans rot utvecklas vanligen till en kraftigare huvudrot med mindre sidorötter. Bladen är oftast fjäder- eller handnerviga och delade i bladfot, bladskaft och bladskiva. Blommans hylleblad sitter normalt i två fyr- eller femtaliga kransar. En- och tvåhjärtbladiga växter utvecklades troligen tidigt – kanske för 125 miljoner år sedan – ur gemensamma stamformer. (NE)

Jag är för trött för att visa på skillnaderna men du kan säkert läsa dig till det själv i texten ovan.

Hos människor påverkar kvicksilver bland annat nervsystemet och fortplantningssystemet.
Kan tänka mig att det gäller de flesta däggdjur. Har för mig att sälar m.m. har stora problem i vissa områden att fortplanta sig pga kvicksilver och andra miljögifter.
Hur kvicksilver påverkar växter minns jag tyvärr inte.

Edit*
Här finns lite att läsa om kvicksilver:
http://www.fof.se/tidning/2003/7/kvi...allt-giftigare
http://www.kemi.se/templates/Page____3320.aspx