Stora Skol & Kunskapstråden - för era skolfrågor

Är det någon som har bra sidor som förklarar olika kretslopp? (Kol, kväve, fosfor) Tycker bokens nivå är lite för låg.

Alla ekosystem har olika bärförmågor, alltså olika gränser för hur många individer det kan livnära innan det påverkar ekosystemet negativt. Jag vet att ett ekosystems bärförmåga styrs av de abiotiska faktorerna (temperatur, växtlighet, pH i en sjö) och de biotiska faktorerna (predatorer, konkurrens, tillgång till föda, bakterier etc). Finns det några exempel på bärförmågor som brustit och som givit upphov till allvarliga konsekvenser? Jag vet att insekter, såsom bladlöss och myggor men även större djur såsom lämlar, ofta överskrider ekosystemets bärkraft men finns det något konkret exempel på där detta skett?

Vilka är viktiga producenter i t.ex. en öken? Jag tänker direkt på alger, bakterier eller arkéer när jag talar om producenter i ett ekosystem. Men hur ser det ut i t.ex. en öken? Är det arkéerna? Konkret exempel?

Varför "bör" vi äta mindre kött med avseende på vad näringspyramiden visar? Vi vet ju att biomassan minskar med cirka 90% per trofisk nivå, alltså t.ex. nivån mellan växter och växtätare. Beror detta på att om vi äter kött (vilka är de djur som är högst upp, alltså toppkonsumenterna) kommer nivåerna under dessa att påverkas negativt? Varför är en minskning av biomassa negativ?

Här har du ett exempel orsakat av mäniskan.
http://www.liu.se/forskning/forsknin...4?l=sv&sc=true
Det är svårare att hitta konkreta exempel på "naturliga" kraschar i ekosystem eftersom det ofta ställs in en ny balans efter en krasch och det sällan uppmärksammas om systemet inte observeras under kraschen. Ett sådant exempel är dock de gräshoppssvärmar som då och då uppstår i delar av världen och ödelägger stora delar av växtligheten och leder till massdöd hos vissa andra arter som är beroende av de växterna.

Det är inte heller alltid som ett överskridande av bärförmågan för en viss art är dåligt för ekosystemet i sig. Vissa system bygger på sådana fluktuerande populationskrascher (smågnagare, insekter etc) som gör att antalet individer av olika arter naturligt varierar mellan minima och maxima med en (o)regelbunden cykel på ett antal år.


I landbaserade ekosystem är det ofta växter och svampar som står för en stor del av biomassaproduktionen i samspel med mikroorganismer som lever i symbios med dem i t.ex rotsystem. Det är inget undantag med öknar, men växterna är mer anpassade till ett liv med låg tillgång på vatten och de är generellt svårare att äta, med taggar och annat som försvarar dem.


Det är inte minskningen i biomassa i sig som är negativ. Det är energiförlusterna i varje steg som påverkar hur mycket som krävs för att upprätthålla biomassan hos toppkonsumenten som är det negativa om den går till överdrift.

Om du räknar med 10% bevarande av biomassa för varje steg i näringskedjan så krävs det 10 gånger mer biomassa för att upprätthålla samma mängd biomassa hos konsumenten. Om vi räknar med 1000kg växter -> 100 kg växtätare ->10 kg predator 1 ->1 kg predator 2 som lever på predator 1.

Om man då skall föda 10 kg predator 2 så behöver alltså växtproduktionen öka til 10 000kg, medan om predator 2 även kan äta växtätarna så krävs endast de ursprungliga 1000 kg och om predator 2 inte är en ren predator utan en allätare så kan 10 kg predator upprätthållas av 100 kg växter.

Jag förstår inte det till 100%. Menar du att människan är predator 2 medan djur som vi äter (såsom lamm och ko) är predator 1? Varför är det negativt om det krävs mer växter? På vilket sätt är det en nackdel för jorden? Att vi behöver odla mer kanske?

Min bok och internet säger lite olika saker vad gäller ekologisk resiliens. Är det ett mått på hur väl ett ekosystem återhämtar sig från krasch (t.ex. någon form av succession) eller hur pass tåligt det är mot olika former av störningar?

Minns att även jag funderade över det för ett par år sedan.
I nästan alla fall så används "resiliance" i båda syfterna; d.v.s. förmågan att motså förändring samt förmågan att återhämta sig.

Har några gamla tentor från kursen "Miljövetenskap" (Lunds universitet) där svaren ingår. Där frågar de faktiskt vad resiliens betyder och svaret är, på svengelska:
"resilience är ett ekosystems förmåga att återhämta sig efter en störning, dvs vad gäller mångfald eller funktion."

De nämner alltså ingenting om själva förmågan att motstå förändring. Däremot har jag kurslitteratur som även nämner motståndskraften.

Har du lust att skicka tentorna?

Om man har en lösning som innehåller natriumvätekarbonat, neutralrött och jästceller. Kommer all neutralrött utanför cellen diffundera, eftersom utanför kommer neutralrött att vara i basiskt tillstånd och sedan kommer den viljas diffundera igenom cellmembranet för att få samma koncentration av neutralrött i basiskt tillstånd inuti som utanför cellen. Men eftersom det bildas kolsyra i cellen kommer all neutralrött som kommer in i cellen vara i basiskt tillstånd reagera och bilda nuetralrött i surt tillstånd. Kommer derför all neutralrött diffundera eftersom det aldrig kommer att vara neutralrött i basiskt tillstånd i cellen?
Stämmer det jag skriver eller är jag helt ute och cyklar?

Nej, jag menar inte att våra växtätande husdjur är predatorer, jag gav en förenklad generell näringskedja för att illustrera resonemanget. I fallet med människan som äter sina husdjur är vi predator 1, men också toppkonsument. I den kedjan finns ingen predator 2. Det gör det däremot i en kedja med fiskar, där vi kan vara predator 2, 3, 4 eller till och med 5 i kedjan beroende på hur många arter som äter varandra längs vägen.

Den viktiga principen är att förlusten av mängden biomassa/energi blir högre ju längre upp i näringskedjan vi kommer. Det innebär att toppredatorer kräver en mycket större mängd produktion från början för att kunna överleva än vad predatorer i lägre steg gör.

Därför krävs också mycket större produktionsvolymer av vegetabilier för att mata en människa som lever på kött än en som lever på växter eftersom 90% försvinner i det extra steget till husdjur från växterna jämfört med om vi ätit växterna direkt. Dessa växter måste odlas någonstans och då krävs mycket större jordbruksarealer + arealer för uppfödning av husdjur. Vad innebär utökade jordbruksarealer för miljöproblem? och storskalig djurhållning? Sen måste alla grödor nå djuren och djuren oss människor. Hur går det till? och hur påveras miljön av det?

Jag tror jag förstår lite mer nu. Kan du bara förklara det fetmarkerade lite mer.