Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2012-09-06, 22:29
  #505
Medlem
goldenipods avatar
Akut hjälp. Inlämning imorgon.

Sista frågan på mitt inlämningsarbete är följande: Ge exempel på hur man kan med hjälp av politisk-etiska metoder uppnå miljöförbättringar.

Vad menas med politisk-etiska metoder? Kan någon ge ett exempel så att jag vet hur jag ska tänka?
Citera
2012-09-09, 13:28
  #506
Medlem
lowskis avatar
Vilka av dessa växter går INTE att hitta nu?

Vilka av dessa växter kan man INTE hitta ute just nu? Har nämligen ett art prov om två veckor där min lärare tar in levande exemplar direkt från naturen.




1. Renlav 7. Väggmossa 13. Skogsfräken
2. Fönsterlav 8. Björnmossa
3. Islandslav 9. Husmossa
4. Skägglav 10. Kammossa
5. Blåslav 11. Kvastmossa
6. Bägarlav 12. Vitmossa

4. Hultbräken 17. Tall/Tall 20. Sälg
15. Stensöta 18. Gran/Gran 21. Asp/Asp

16. Örnbräken (G) 19. En (Ä)/En (Ä) 22. Hassel
23. Ek/Ek
24. Alm
25. Brännässla/
Brännässla

26. ”Björk”/”Björk” 29. Bergssyra / Bergssyra 31. Grässtjärnbl.
27. Klibbal 30. Ängssyra/ Ängssyra 32. Tjärblomster
28. Gråal


34. Gul näckros 36. Majsmörblomma 41. Sommargyllen
35. Vit näckros 37. Smörbollar 42. Lomme
38. Kabbleka (G) 43. Sandtrav
39. Vitsippa (G)
40. Blåsippa


47. Hjortron (Ä) 58. Kråkvicker
45. Kärleksört 48. Hallon (Ä) 59. Gökärt
49. Älgört 60. Käringtand
61. Vitklöver
51. Smultron 62. Rödklöver
52. Gåsört

54. Daggkåpa
55. Rönn
56. Oxel
57. Hägg (Ä)



63. Harsyra 78. Ljung
64. Midsommarblomster (skogsnäva) 76. Kirskål (Ä) 79. Tranbär (Ä)
65. Lönn 77. Hundkäx (G) 80. Rosling
66. Tysklönn 81. Skvattram
67. Kastanj 82. Odon
68. Lind (S) 83. Blåbär (Ä)
69. Äkta johannesört 84. Lingon (Ä)
70. Fyrkantig Johannesört
71. Styvmorsviol
72. Skogsviol
73. Fackelblomster
74. Mjölke


85. Kråkbär (Ä) 86. Gullviva 88. Vitmåra
87. Skogsstjärna 89. Gulmåra
90. Åkerförgätmigej



91. Blåsuga 93. Teveronika 97. Groblad (M)
92. Brunört 98. Linnea
99. Ängsvädd
100. Notblomster
101. Stor blåklocka
102. Liten blåklocka


103. Gullris 109. Renfana 115. Maskros
104. Nysört 110. Vägtistel 116. Tussilago
105. Kamomill 111. Blåklint (Hästhov)
106. Prästkrage 112. Gråfibbla
107. Kattfot 113. Höstfibbla


108. Gråbo (M) 114. Röllika/Röllika

117. Liljekonvalj (G) 120. Vårfryle 123. Gäddnate
118. Ekorrbär 121. Vass 124. Igelknopp
125. Kavledun
119. Getrams 126. Tuvull
Citera
2012-09-09, 22:39
  #507
Medlem
Snorlyktans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lowski
Vilka av dessa växter kan man INTE hitta ute just nu? Har nämligen ett art prov om två veckor där min lärare tar in levande exemplar direkt från naturen.


Men du? Det är 126 arter. Det är allmänbildning. Lär dig dem. Det är inte svårt.
Citera
2012-09-09, 23:43
  #508
Medlem
Moondancers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lowski
Vilka av dessa växter kan man INTE hitta ute just nu? Har nämligen ett art prov om två veckor där min lärare tar in levande exemplar direkt från naturen.



Kollade genom listan lite snabbt, och tror att alla fortfarande går att hitta. Så bara att plugga på.
Citera
2012-09-12, 19:25
  #509
Medlem
emerituzs avatar
a. vilka abiotiska och biotiska miljöfaktorer finns det i miljön i de svenska skogarna? Är det ett produktivt ekosystem eller ett oproduktivt ekosystem?
b. Om en toppredator (exempelvis varg) skulle introduceras i de svenska skogarna skulle den i längden dö ut, varför?***
Citera
2012-09-13, 15:21
  #510
Medlem
emerituzs avatar
Skit i föregående fråga. En ny: Ett vanligt fenomen är att bönder idag slutar med kulturlandskap, (detta innebär att man slutar driva kor eller betesdjur på en given plats). Detta påverkar ekosystemen drastiskt och i längden förändra hela strukturen på ekosystemet, varför då?

Nån som kan?
__________________
Senast redigerad av emerituz 2012-09-13 kl. 15:57.
Citera
2012-09-13, 20:36
  #511
Medlem
Moondancers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av emerituz
Skit i föregående fråga. En ny: Ett vanligt fenomen är att bönder idag slutar med kulturlandskap, (detta innebär att man slutar driva kor eller betesdjur på en given plats). Detta påverkar ekosystemen drastiskt och i längden förändra hela strukturen på ekosystemet, varför då?

Nån som kan?


Läs lite om hävd och artrika betesmarker. Där bör du hitta ditt svar
Citera
2012-09-16, 13:17
  #512
Medlem
Till fågelkunniga.

Hej jag och min klass har varit i Norge i en vecka på fjället och gör nu ett specialarbete runt just fjället. Jag studerar runt frågan ”Finns det färre fåglar på fjället än på havsnivå och i så fall vad beror detta på?”. Jag undrar om det finns någon som skulle kunna hjälpa mig att besvara min frågeställning? Det hade varit till stor hjälp i mitt arbete.

Tack på förhand
Citera
2012-09-16, 13:27
  #513
Medlem
cephs avatar
Sammanfogas med rätt tråd.

/mod
Citera
2012-09-16, 14:36
  #514
Medlem
cephs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av turkosbrandbil
Hej jag och min klass har varit i Norge i en vecka på fjället och gör nu ett specialarbete runt just fjället. Jag studerar runt frågan ”Finns det färre fåglar på fjället än på havsnivå och i så fall vad beror detta på?”. Jag undrar om det finns någon som skulle kunna hjälpa mig att besvara min frågeställning? Det hade varit till stor hjälp i mitt arbete.

Tack på förhand

Till att börja med kan det vara bra att precisera vilka regioner du vill jämföra, är det särskilda habitat, rent geografiska områden eller meter över havet? Bestäm det först, sedan undrar jag om det är ren densitet du avser jämföra eller diversitet?

Ett tips kan vara att få en övergripande bild av den allmänna biodiversiteten i de regioner du avser jämföra. Faktorer som är viktiga att tänka på är hur födotillgången ser ut, hur säsongsmässiga variationer samt de eventuella migrationsmönster som härrör ur dessa ser ut m.m. Sedan kan man börja smalna av det till fåglar - häckande eller besökande dito, stann eller flytt och så vidare.

Naturtyperna i dessa fall är tämligen varierande både lokalt och sett till just vilka fjäll resp. låglandsområden man hänvisar till. Denna ornitologiska inventeringsrapport från Agder fylke 1983 säger exempelvis följande om förekomsten av fåglar i sydnorska skogsområden:
Citat:
De mindre, minerogene fattigmyrene som ligger spredt i skogsterrenget er i stort sett helt fugletomme. Det samme gjelder steder hvor bart fjell stikker opp i dagen. De rene lyngfuruskogene har heller ikke stor tetthet av fugl. Det er overgangssonene mellom disse forskjellige landskapstypene som er viktigst for fugl. Disse økotonene har ofte et stort innslag av einer og løvtrær.

Kanske krånglar jag till det onödigt mycket nu?

En annan studie som kan vara av intresse och vars underlag är mer statistiskt intressant (större spridning):

Artsammansättning och antalsförändringar hos alpina fågelsamhällen under 38 år i de Skandinaviska fjällen
Sören Svensson, 2006
Ekologiska institutionen, Lunds universitet.

http://www.luvre.org/data_o_pdf/Luvr...%2038%20ar.pdf
(engelska)

Lite sådan läsning i kombination med snarlika studier av kust- och låglandsområden i Norge bör ge dig vad du söker.
Citera
2012-09-23, 16:02
  #515
Medlem
kunnig om fjället?

Varför är det inte så art rikt på fjället(ovanför trädgränsen)? tack för svar
Citera
2012-09-23, 19:07
  #516
Avstängd
Bitsockers avatar
Det tycker jag inte borde vara så svårt för dig att lista ut själv.

Tänk dig att trädgränsen finns av en anledning, nämligen att förhållandena är väldigt tuffa och det är en krävande miljö för växtligheten. Få växter leder till färre växtätare, få växtätare leder till färre köttätare. Vad skulle ett djur tjäna på att leva under svåra förhållanden utan mat istället för lägre ner där tillgången till föda är större?

Här får du en användbar länk till din läxa.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback