Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Svara
  • 1
  • 2
2009-10-09, 23:54
  #1
Medlem
trashitss avatar
Ålder: 23
Kön: pojke
Erfarenhet: marijuana, hasch, amfetamin, e, lsd

Mina tidigare två trippar på lsd, inklusive första, gick bra och mycket över förväntningarna så jag och (här kallad) Nils som kört innan bestämde oss för att "öka takten". Detta blev 3e gången hoffman25 så vi planerade att röka lite samtidigt som nästa steg upp på trappan. Av erfarenhet från de tidigare två tripparna ville vi överföra de positiva inslagen och gärna utelämna de negativa i så stor mån vi kunde. Men ack vad lätt man underskattar lsd. Vår tidigare miljö har varit en stor skog i näheten av där vi bor och funnit den otroligt bra då man sällan möter annat folk och ofta känner dendär känslan av skön, fri, naturlig, ren, stor, rymlig osv. ute i naturen. Båda gångerna har varit fint och soligt väder och båda har mått bra. Svårt att misslyckas kanske.

Dåså, min första tripprapport, here we go:

16.00

Hur som helst bestämde vi oss för att dra till med något nytt och åka upp till min sommarstuga där det verkligen är tomt på folk och dessutom är skogarna oändliga. Förmiddagen ägnades åt att packa väska; kallingar, strumpor, tshirt, jeans, block+kritor+cirkelritare, stereo+musik(shpongle, tool, apc, puscifer..), några öl, superskunk, grinder+papper&roach och kvällsmat+frukost-grejer. Något som jag för mitt liv inte kan fatta men som haft "major impact" på mig är gröna äpplen av typen Granny Smith. Packade ner ett gäng av dessa med för extra säkerhet.
Klockan började närma sig 16.00 och hade bestämt att plocka upp polaren snart så jag dumpade väskan i morsans bil och satte mig framför ratten, förväntansfull men icke utan en liten gnagande känsla av det ännu okända som komma skulle. Plockar upp min polare Nils på busshållplatsen i närheten och ser att även han packat överlevnadsgrejer för de näsmaste 24 timmarna. Han hoppar in och vi kör vidare tillsammans mot ingenmansland.

17.00

Väl framme kånkade vi in våra väskor och allt, knappt hunnit stänga dörren förrän Nils meckat en liten och begär en guidad tur av huset då han inte varit där innan. Vi röker en snabb utomhus och sedan går vi in och jag tar på mig farsans vandringshatt som alltid hänger i hallen och utbryter stolt "Välkomna alle man! I'm your guide for this evening.". Nils fnissar lite men jag håller mig allvarlig och rak i ryggen. Det ska nämnas att huset är ganska stort så det tog kanske 30 min att göra en snabb rundtur då man självklart "måste" stanna och förklara varje gungstols historia och då huset är ca 150år och fullt av små utrymmen och garderober fastnar man lätt i högtidliga beskrivningar av allt från rivjärn till böcker från 1920-talet.
Efter 200 frågor och dubbelt så många förklaringar befann vi oss i köket och bestämde där för att göra upp eld i brasan då vi sekunden innan ryste i kör. Huset har elvärme men vi tyckte det skulle vara mysigt (hetero-mysigt) med lite eld så jag drog igång en brasa på stört medan Nils packade upp lite grejer i vardagsrummet. När vi plockat upp och gjort allt bekvämt kom jag med idén att köra på fastande mage då jag hört att det ska höja effekten, så vi skippade att äta och istället plockade Nils fram ett litet bylte av aluminiumfolie som han vecklade ut.

Nästan glänsande låg där två små lappar av typen hoffman25 och flinande tog vi varsin, skålade med dom och stoppade dom under tungan. Eftersom det är min sommarstuga känner jag området väl och jag gav som förslag att bestiga "höga berget" som låg i närheten och Nils nappade på förslaget så vi gav oss iväg efter att ha rullat en kicker som färdkost. Vi vandrade uppför en lång backe och vek sedan in i urskogen som kantade vägen på båda sidor och fortsatte upp, upp och upp. Den välbekanta värmen gjorde sig påmind i fötterna och kröp långsamt uppför benen följt av en lätt avdomnad känsla i takt med att vi närmade oss toppen på berget. Nils har alltid varit inne på hela dendär 2012-grejen när vi ska hoppa till 4e dimensionen och sånt, och alltid när vi röker ihop drar han igång detta för fulla hästar. Klart det blir ju aldrig tomt i luften men det är ganska djupa saker och ni som slickat syra innan vet att man konstant överanalyserar och lätt kan jobba ner sig i vissa tankegångar.

19.00

Trodde aldrig vi skulle komma fram men det gjorde vi tydligen och vi hittade direkt den klart bästa platsen på bergstoppen som var en yta på kanske 10x10 meter. Vi satte oss på en bädd av mossa och degade några minuter, Nils fortfarande ivrigt pratande om 2012. Solen hade börjat dala och vi kunde se ut över ett landskap baserat på skog åt alla håll så långt ögat kunde nå. Nu hade det gått ca 1,5 timmar sedan intaget och nu började träden omkring oss kännas väldigt vänliga, nästan som en gammal tjejpolare man inte sett på länge som man träffar på stan och måste bara kramas. Dom vinkade lite åt oss med långa grenar och vi var inte sena att resa oss och gå bort och hälsa på dom. Där stod vi och småpratade med dom ett tag och dom var riktigt trevliga men när vi uttömt alla möjligheter till konversation gick vi tillbaka till vår plats bland mossan.
Solen var illröd och skänkte ett varmt ljus och man kände sig som insvept i en varm filt. Då gjorde de bekanta mönstren sitt första besök för kvällen i form av moln på himlen och vi kunde se allt från geometri till djur till ansikten och tillsammans med solnedgången såg det hela ut som en gigantisk tavla av högsta kvalité och vi tyckte att den som målat måste vara någon med mycket god färgkänsla och dessutom måste haft mycket färg, antagligen en hel lastbil full trodde vi.
Då kom Nils på att vi inte rökt vår färdkost och han plockade upp jollen och tände. Vi satt helt tysta i ca 5 min och bara stirrade på spektaklet som utspelades på himlen framför oss och för en stund var vi ensamma i hela världen. Till slut hade dock solen krupit ner bakom träden och den varma filten föll med ens av oss. Vi bestämde oss för att sakta dra oss tillbaka till stugan och reste oss, vinkade farväl till våra vänner träden och började lunka hemåt.
Citera
2009-10-09, 23:59
  #2
Medlem
trashitss avatar
21.00

Brasan hade brunnit sedan vi gick hemifrån så det var riktigt varmt och skönt när vi steg in men precis då fick jag en gnagande känsla i magen. Visste inte riktigt vad det betydde men jag kände ett sug efter musik så vi gick direkt in i vardagsrummet där vi dukat upp stereo och alla målargrejer. Jag satte i en skiva med shpongle, lutade mig tillbaka i soffan och försvann in i musiken en stund, jag blundade men inga CEVs än så jag satt och stirrade framför mig en stund och bara flöt med i musikslingorna som verkade vilja bli målade av någon anledning. Jag nickade lydigt och satte pennan på pappret och drog ett streck, stirrade på det en kort stund tills pappret visade mig hur jag skulle fortsätta rita och jag ritade precis som jag blev tillsagd. Efter att ha målat en ganska lång stund tittade jag upp på Nils, han satt och blundade så jag ville inte störa honom eftersom han verkade ha det ganska soft. Jag tittade ner på mitt konstverk igen men det verkade tydligen som om bilden var klar så jag tog ett nytt papper och stirrade på det en stund tills ett riktigt komplicerat mönster dök upp. Jag började måla av det och efter en kort stund ser jag Nils titta på det jag målar och han brister ut "Herre jävlar mannen, du målar exakt det jag såg när jag blundade". Jag tittar på honom med stora ögon och han upprepar flera gånger att han tror att vi fått en telepatisk kontakt. Jag tycker det låter lite skrämmande så jag svarar honom inte utan fortsätter måla på mönstret i takt med musiken. Nils kom fram till att tydligen var det såhär musiken såg ut eftersom han såg det och jag målade det. Jag tänker att jo detdär lät ju logiskt och försöker lyssna efter mer detaljer att måla. Jag har dock en liten krypande negativ känsla som inte går att skaka av sig.

ca 22.00

För mig brukar den övergripande känslan på lsd vara den att allt är så självklart. Allt man säger är självklart och det man gör har hela tiden en mening och man kan se den så tydligt i allt. Saker som händer känns på något sätt så naturliga och det som händer tänker jag hela tiden "jaja självklart, det var ju meningen".

Nu var det tydligen dags att röra på sig för jag och Nils tittade upp på varandra samtidigt och meningen i detta var att "det" ville att vi skulle gå ut. Vad "det" var hade jag inte kommit på men det va helt klart någon osynlig kraft i världen som ingen forskare än hade funnit och det började pirra som fan i magen på mig när jag tänkte på det. Jag stoppade in lite ved i brasan och vi gick ut i den stora trädgården. Tidigare den sommaren hade vi fällt en stor alm och vi hade sparat en bit av den som nu låg i mitten av trädgården och jag gick fram och satte mig på den ca 1 meter i diameter tjocka stocken. Nils gick fram och tillbaka framför mig uppenbart djupt försjunken i tankar så jag tände en cigg men efter ett par bloss släckte den då det smakade riktigt smutsigt. Månen hade dykt upp på himlen och skuggorna överallt började leka men jag hade fortfarande dendär negativa känslan och det blev inte bättre av att jag började tänka på vad som kunde gömma sig där i skuggorna och iakta oss.
Nils kom fram till mig och berättade att han kunde se vart jag tittade och jag undrade hur han gjorde det och han sa att det kommer ut som stora ormar ur mina ögon som pekar på allt jag tittar på och just nu pekar dom jättesnabbt typ överallt berättar jag helt upphetsad. Jag försöker förstå vad han menar för jag ser inga ormar och tycker att det hela låter lite läskigt. Han vänder sig om och börjar gå av och an samtidigt som han konstaterar att när vi förstår varandra helt och hållet är vi som en, inte två personer utan en. Jag funderar på detta lite och tycker att det verkar jobbigt för då skulle ju inte jag finnas längre och undrar för mig själv om vi verkligen förstår varandra helt och hållet men hoppas lite försiktigt att vi inte gör det. Detta spädde tydligen på den redan negativa känslan i min mage och jag försökte av hela min kraft att inte tänka på det.

Plötsligt brister Nils ut "Det klickade!" och stirrar på mig "Mannen, det klickade!". Nu går jag på högvarv och mina tankar går genast till att något slagit slint i skallen på honom och jag känner i hela kroppen att vi är helt ute och cyklar och borde verkligen lugna ner oss ordentligt och inte snacka om detta mer men så fort han säger något går mina tankar dit igen och jag tror att han är galen och att jag också kommer bli det om jag ägnar minsta tanke åt detta igen. Jag säger att vi måste lugna ner oss och landa då det känns som om man inte är kvar i kroppen längre utan ens medvetande är stort som hela trädgården. Jag har läst att bästa sättet att lugna ner sig är att sätta alla 10 fingrar i marken eftersom man får kontakt med Jorden och det ska vara lugnande och jag ber Nils hålla sina fingrar mot trädstammen jag sitter på. Han gör detta men jag ser till min förskräckelse hur hans fingrar förvandlas till trä och smälter ihop med stammen. Jag samlar hela min kraft och försöker att inte titta på eländet, försöker andas lugnt men tankarna rusar åt alla håll och jag känner att jag skulle behöva minst en 10 ggr så stor hjärna för att hantera alla tankar som flyger runt och antagligen kommer min hjärna överhettas och jag kommer dö. Vill därför helst av allt inte tänka på något alls.

ca 24.00??

När det värsta lagt sig och mitt hjärta bara slår dubbelslag bestämmer vi oss för att gå in. Jag är riktigt skakis då jag fortfarande tror att Nils är galen eftersom det var något som klickade i honom och jag vågar inte fråga för då kommer dom tankarna tillbaka igen. Vi sätter oss vid matbordet och Nils pratar om massa saker och jag ber honom hela tiden att inte prata om det som hände där ute. Detta håller på i kanske en timme och till slut rullar Nils en joint och undrar om vi ska röka en men jag är helt emot eftersom jag tror att det kommer speeda upp effekten och jag kommer tappa den lilla kontroll jag har kvar. Efter kanske ytterligare 30 min lyckas han övertala mig genom att säga att gräset ju lägger sig ovanpå LSDn så man blir lugnare av det. Vi går ut och Nils sätter sig på stocken men jag vill helst av allt i världen inte se den just nu så jag ställer mig nära men med ryggen mot. Som tur var hade det en lugnande effekt på mig och för första gången på 2 timmar kan jag andas normalt. Vi är nu troligen ca 8-9 timmar in i trippen och jag börjar känna mig ganska utmattad. Vi går in igen och bestämmer att vi lägger oss i sängarna och snackar lite. Jag blundar emellanåt och ser massa eftertexter som rullar neråt och en del bilder som jag inte hinner se för de rullar så snabbt. Dumt med så snabba eftertexter tänker jag eftersom ingen hinner ju läsa dom då. Snackar lite till med Nils men vi båda jäspar i takt och jag känner att det är dags att krypa ner med ett par lurar i öronen. Fiskar upp min mp3-spelare, bläddrar fram till APC och dyker ner under täcket. Kommer just då på att de gröna äpplena ligger kvar i väskan och jag tar upp ett och börjar suga på det och kan inte hjälpa att det drar i mungiporna. Den varma känslan är otroligt välkommen och jag känner mig ganska trygg där under. Jag blundar och börjar flyta bort i musiken och det sista jag hör är "One more medicated peaceful moment, give me one more medicated peaceful moment...".


Det skall tilläggas att jag körde bilen hem morgonen efter och jag hoppade till flera gånger då jag fastnat med blicken i fjärran.
Inte det smartaste man gjort kanske men vi kom lyckligt hem till slut.
Denna tripp var för mig både den sämsta och bästa jämfört med tidigare 2. Den var delvis mycket skrämmande men jag lärde mig otroligt mycket och jag är glad att jag hade den för känner att jag kom mycket starkare ur den och är mycket bättre förberedd inför en eventuell nästa gång.
Citera
2009-10-10, 00:20
  #3
Medlem
Dr.Dres avatar
Spännande!
Kul att läsa, man levde sig in i din "stress"/panik.
Gillade även uttrycket "hetero-mysigt", haha.
Citera
2009-10-10, 00:37
  #4
Medlem
BenAsslicks avatar
Den här passar bättre i Tripprapporter skulle jag nog tro, tar o rapporterar så en mod får flytta den.
Citera
2009-10-10, 00:50
  #5
Medlem
Psychopatics avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BenAsslick
Den här passar bättre i Tripprapporter skulle jag nog tro, tar o rapporterar så en mod får flytta den.
Japp, flyttar...
Citera
2009-10-10, 01:24
  #6
Medlem
sallymans avatar
Nå, vad var det som "klickade" för Nils?
Citera
2009-10-10, 17:03
  #7
Medlem
Skön tripprapport, 4/5 gåsar får du av mig!
Citera
2009-10-10, 17:24
  #8
Medlem
mindwalkers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sallyman
Nå, vad var det som "klickade" för Nils?

vill också veta det ;D
Citera
2009-10-12, 00:19
  #9
Medlem
SchtickyIckys avatar
Välskriven rapport, kul och läsa - och verkade som ni hade riktigt bra set & setting.

Jag kan nästan leva in mig lite i hur du kände då jag upplevt ett par något liknande känslor och tankegångar på svamp.

Tycker också det vore kul att få reda på vad det var som klickade i Nils.

För övrigt så sa en polare vid flertal tillfällen på svamp att han kunde koppla ihop hans ögon med mina, eftersom han såg på mig - beroende på vart jag riktade mina ögon - hur det såg ut i hans ögon och satt och pratade i timmar om att vi var tvillingsjälar. Trippade något enormt på det där då jag förstod hans koncept men ändå inte ville acceptera det.

Påminde lite om vad Nils sa till dig.
Citera
2009-10-12, 19:17
  #10
Medlem
trashitss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av sallyman
Nå, vad var det som "klickade" för Nils?
Citat:
Ursprungligen postat av mindwalker
vill också veta det ;D

Hehe. Hade ju kunnat inkludera det i rapporten iofs.
Jag vågade inte fråga på flera dagar men kanske en vecka senare kom det på tal och han berättade att han förstod och "såg" (som man bara kan på lsd) framåt i tiden när vi "blev en" genom telepati och han sa att han då förstod exakt hur han skulle göra för att komma dit.
Så det va absolut inget negativt, men som sagt jag jobbade ner mig totalt i det. Lärde mig att aldrig underskatta lsd även om man har bra set&setting

Har själv upplevt att jag kunnat se i framtiden genom att förutse helt omöjliga grejer. Får en CEV ibland där jag ser liksom en tunnel, liknande en wormhole man ser på film, och i slutet av tunneln är svaret på det man vill veta men på vägen dit är det som "checkpoints", typ saker man måste förstå för att kunna förstå det slutliga svaret. Ibland dock kan jag bli ivrig och hoppa förbi några checkpoints utan att förstå delsvaren men då är det slutliga svaret givetvis annorlunda än det skulle varit om jag förstod delsvaren. Detta kan vara otroligt skrämmande så jag försöker att ta det bit för bit nu när jag lärt mig. Kanske låter skumt men i de absolut flesta fall stämmer det slutliga svaret med verkligheten.
__________________
Senast redigerad av trashits 2009-10-12 kl. 19:24.
Citera
2009-10-12, 22:43
  #11
Medlem
roccs avatar
Bra skrivet. Men ge fan i att köra bil nästa morgon. Det borde du själv förstå.
Citera
2009-10-12, 23:32
  #12
Medlem
prmanentwacks avatar
Trevlig rapport.

Citat:
Försöker andas lugnt men tankarna rusar åt alla håll och jag känner att jag skulle behöva minst en 10 ggr så stor hjärna för att hantera alla tankar som flyger runt och antagligen kommer min hjärna överhettas och jag kommer dö. Vill därför helst av allt inte tänka på något alls.

Känner verkligen igen det där, lite jobbigt när det blir så, fast har blivit som en del av lsd för mig.

"Det" känner jag också igen, fast jag har kommit fram till att det är syran jag har i hjärnan.

4/5 - kunde ha varit längre då det var en lång tripp och det va intressant läsning, dock är det inte alltid så lätt att förklara syra, speciellt inte i text.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback