2009 års Nobelpris i fysik?

Vem eller vilka tror ni kommer att få årets fysikpris? För första gången på länge ser jag ingen naturlig vinnare (och jag brukar gissa fel i alla fall). Det kan luta åt kosmologi men det tycker jag vore lite fantasilöst vilket även ett pris för lång och trogen tjänst inom fasta tillståndets fysik vore även om det nog inte vore kommittén främmande.

Det där med lång och trogen tjänst är egentligen (enligt Alfred själv) något som kommittén inte ska ta hänsyn till. Priset ska gå till en specifik upptäckt/uppfinning
I år tror jag att man än en gång kommer belysa vikten av upptäckter med ett direkt användningsområde (jmf GMR) istället för de lite mer luddiga (jmf symmetribrotten).
Mer specifikt än så vågar jag inte gissa.

Jag gissar för enkelhetens skull på samma som förra året; Yakir Aharanov och Michael Berry för Aharonov-Bohm-effekten, respektive Berrys fas.
Båda fenomenen är väl etablerade inom kvantmekaniken och mycket starkt uppbackade av experiment. Vore roligt att se dessa herrar få ett pris, även om jag förmodligen är lite för optimistisk.

Skulle du kunna förklara snabbt vad de upptäckte för en nyinvigd fysikintresserad novis?

Hälften till Charles K. Kao, Standard Telecommunication Laboratories, Harlow, Storbritannien och Chinese University of Hong Kong, "för banbrytande insatser angående ljustransmission i fibrer för optisk kommunikation"

och den andra hälften gemensamt till

Willard S. Boyle och George E. Smith, Bell Laboratories, Murray Hill, NJ, USA, "för uppfinningen av en avbildande halvledarkrets – CCD-detektorn".

Intressant med så handfast pris.

Teknisk/vetenskaplig information: http://nobelprize.org/nobel_prizes/p...9/phyadv09.pdf

Hmm... ett IT-pris alltså. Rätt kul.

Aharonov–Bohm-effekten innebär kortfattat att elektriskt laddade partiklar kan påverkas av elektromagnetism även på platser där elektriska och magnetiska fält har värdet noll, något som borde vara omöjligt enligt klassisk elektromagnetisk teori (d.v.s. den Maxwellska modellen som tog form i slutet av 1800-talet). I kvantmekaniken beskrivs laddade partiklar som t.ex. elektroner av matematiska uttryck kallade vågfunktioner, vilka i likhet med mer vardagliga vågor har egenskaper som fas och amplitud. Det visar sig att fasen hos vågfunktionen kan förändras genom att låta den motsvarande partiklen färdas genom en region där den elektromagnetiska vektorpotentialen varierar, men där de elektriska och magnetiska fälten är noll. Vektorpotentialen är en slags teoretisk konstruktion från vilken det elektriska och det magnetiska fältet kan härledas genom vissa matematiska operationer. Den är inte ett mätbart, "konkret" fält i stil med de elektriska och magnetiska, men som Aharonov–Bohm-effekten demonstrerar kan det alltså ändå ha en inverkan på fysikaliska förlopp.

Berrys fas är ett mer generellt och ganska subtilt fenomen som inte bara förekommer i kvantmekaniken, utan även inom den klassika mekaniken och matematiken (matematikerna kallar fenomenet holomoni). Faktum är att Aharonov–Bohm-effekten är ett speciellt fall av Berrys fas. I kvantmekaniken använder man sig av en matematisk konstruktion (operator) kallad Hamiltionian för att beskriva de möjliga energier ett system kan ha. Om Hamiltonianen förändras mycket försiktigt (adiabatiskt på fysikjargong) och cykliskt med avseende på vissa parametrar, kommer man i slutänden att få en fasförändring hos vågfunktionen som beror på hur parametrarna ändrats i det förflutna (d.v.s. vilken väg systemet följt i parameterrummet). Denna fasförändring är Berrys fas och innehåller alltså information om hur systemet förändrats i det förflutna. Ett subtilt fenomen som sagt, men mycket fascinerande.

Kul att se att en uppfinnare faktiskt belönades i år. Är väl bara Jack Kilby och Gustav Dalén som fått priset för faktiska uppfinningar tidigare?

Nja, vi har ju även:

Guglielmo Marconi och Ferdinand Braun (den trådlösa telegrafen)
Charles Guillaume (legeringen invar)
C.T.R. Wilson (Wilsonkammaren)
Ernest Lawrence (cyklotronen)
William B. Shockley, John Bardeen och Walter H. Brattain (transistorn)
Donald A. Glaser (bubbelkammaren)
Charles H. Townes, Nikolaj G. Basov och Aleksandr M. Prochorov (maser och laser)
Dennis Gabor (holografi)
Ernst Ruska, Gerd Binnig och Heinrich Rohrer (elektronmikroskopet och sveptunnelmikroskopet)
Pierre-Gilles de Gennes (flytande kristaller)

Uppfinnarna är dock en minoritet, och flera innovationer är snarare avancerad forskningsutrustning än saker man har nytta av i vardagen. Fast grundforskning kan såklart ge oerhört viktiga och livsförbättrande resultat i framtiden.

Nja, många har ju fått priser för att utveckla experimentella tekniker och utrustning och bland dessa finns sådant som kan kallas uppfinningar, exempelvis olika typer av mikroskop och detektorer. Sen har vi ju transistorn och radion som är ganska bra exempel på riktiga uppfinningar. Slutligen kanske man kan säga att Kamerlingh-Onnes "uppfann" flytande helium genom att först kunna producera det och samma sak kanske gäller högtemperatursupraledarna i ännu högre grad.

Där ser man, fanns ett par till. Känns väl ändå som uppfinningar inte är lika "fint" som, um, upptäckter eller vad man ska kalla det?

Uppfinningarna ska vara viktiga inom fysikområdet och det gör ju urvalet mer begränsat än om det "bara" vore uppfinningar rent allmänt.

till evolute, kanske? :>