Oj, oj, oj! Var början man! För det första bör man ju klarlägga att titeln "Karl den Store" har givits till helt fel person! Inte bara var Karl X smällfet, han var även en militär begåvning av rang!
Polska fälttåget har framhävts som ett misslyckande, men det är inte alls sant! Karl X:s mål var att rejält plundra Polen och säkra deras rikedomar, vilket han också gjorde. En idag är "den svenska syndafloden" den mest traumatiska biten av Polens förnedringshistoria. Man brukar säga att tyskar ännu varnar sina barn för svensken, men det är jag djupt skeptisk till, det låter mest som rent önsketänkande. I Polen är däremot den svenska syndafloden ännu ett djupt och traumatiskt sår. Man kallar inte en händelse för en veritabel syndaflod ifall den inte sitter djupt i det nationella psyket. Svenskarna under Karl X våldförde sig på Polen som inget annat land gjort, och det kan vi vara djupt stolta över!

Visst slutfördes Polens förintande först med partitionerna i slutet av 1700-talet, men då hade Polen redan varit ett kraftlöst och brutalt skändat land ända sedan Karl X:s härjningar. Att totalt förnedra och krossa ett annat land är liksom höjden av framgång!
Citat:
Ursprungligen postat av Djingis Khan
The greatest joy for a man is to defeat his enemies, to drive them before him, to take from them all they possess, to see those they love in tears, to ride their horses, and to hold their wives and daughters in his arms.]
Sedan att Karl X slog dansken är givetvis också storslaget, men jag vill hävda att hans insats mot Polen mer långsiktigt skadade det landet än det skadade Danmark.
Citat:
Ursprungligen postat av
Jermuk
Ber om ursäkt för att jag inte "orkat" scrolla. Men den allmänna uppfattningen är att Karl X hade både Axel Oxenstierna och Erik Dahlberg att tacka för sina framgångar. Peter Englund har emellertid visat att Erik Dahlberg åtminstone delvis var fejk och att det var hans fel att "De Svenske" missade att inta Köpenhamn 1658, eller om det var 1659. Hur som helst var Karl X säkerligen en duglig befälhavare, huruvida han var en bra administratör att styra ett rike i fred är omöjligt att säga eftersom han aldrig fick den möjligheten. Spekulera kan man naturligtvis.
Erik Dahlbergs insats i kampanjen är en myt skapad av historiker som okritiskt baserade sin redogörelse på Erik Dahlbergs egen dagbok som huvudkälla. I själva verket synes initiativet till övergången antingen ha tagits av Kungen själv eller eventuellt av den opportunistiska och våghalsiga danske överlöparen greve Corfitz Ulfeldt.