Vad är juridik?
"Jurisprudens", rättsvetenskap, vetenskapen om den gällande rätten enligt den rättsordning som har godtagits av samhället. Juridiken indelas i huvudområdena offentlig rätt och civilrätt.
Offentlig rätt, som omfattar straffrätt, processrätt, statsrätt, folkrätt, förvaltningsrätt och skatterätt, behandlar samhällets organisation och dess förhållande till de enskilda medborgarna i detta samhälle.
Civilrätt eller privaträtt omfattar den lagstiftning som reglerar de olika individernas inbördes rättsförhållanden inom samhället (civillag). Civilrätten kan indelas i förmögenhetsrätt (exempelvis avtal, köp, borgen m.m.) och familjerätt med successionsrätt (arvsrätt).
Jurist är en person som ägnar sig åt juridik, vanligen endast en som har avlagt juridisk examen.
En demokrati och rättsstat kännetecknas av rättssäkerhet, öppen och kontrollerad maktutövning, fri åsiktsbildning och respekt för medborgarnas övriga fri- och rättigheter. I en sådan stat måste det finnas jurister med ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot regelsystemet och ett historiskt, internationellt och rättsteoretiskt perspektiv.
Traditionella yrken för jurister är domare, advokat, åklagare, polischef, kronofogde och olika befattningar inom statlig och kommunal förvaltning. Många jurister arbetar också i försäkringsbolag, banker, finansbolag, intresseorganisationer samt industri- och handelsföretag.
http://www.comulex.se/privat/lag0001.htm
Vad är kriminologi?
Ursprunget till ordet kriminologi finns dels i det latinska
"cri'men" (brott, förbrytelse, anklagelse) och dels i det grekiska
"log'a" (lära, vetenskap). Kriminologi är alltså läran om brott, eller det vetenskapliga studiet av brottsligheten (Nationalencyklopedin 2000).
Den kan mest använda definitionen av denna vetenskap finns i
Edwin Sutherlands mycket inflytelserika arbete
"Principles of Criminology" som kom ut första gången redan 1924. Bokens elfte upplaga, den senaste, utkommen nästan sjuttio år senare, inleds på följande sätt:
"Criminology is the body of knowledge regarding crime and delinquency as social phenomena. It includes within its scope the processes of making laws, breaking laws, and reaction to the breaking of law." (Sutherland 1924, Cressey & Luckenbill 1992.)
Detta är en mycket bred definition, som enligt författarna omfattar tre delar:
1. Strafflagstiftningens sociologi.
2. Brottslighetens sociologi, samt det brottsliga beteendets socialpsykologi.
3. Straffets och straffsystemets (författarna använder det engelska uttrycket "correction") sociologi.
Att definera kriminologi är svårt. Se här på fler exempel:
http://www.google.se/search?hl=sv&ie...ology%22&meta=