Olöst mord: Erik Hansson, Bjursås, 1917.

Detta gamla olösta mordfall är troligtvis det minst omskrivna av alla under 1900-talet. Inte ens när väl mordet upptäcktes så blev det inte mer än några notiser i bl.a. rikspressen.

Det enda stället jag har funnit mordet i Bjursås beskrivet är i Bernhardssons "Mordkommissionen efterlyser", 1963 del 1. Detta är bara ett mycket förkortat sammandrag av hela händelseförloppet.

Måndagen den 24 december 1917 börjar som vanligt för den 41-årige skogsarbetaren Erik "Kele" Hansson.

"Kele" Hansson är ungkarl och bor på Backgården i Bjursås. Offret föddes på denna gård den 25 oktober 1876.

Julaftonen är Hansson ledig från sitt skogsarbete. Han har varit och handlat mat så att han klarar sig över julhelgen.

På kvällen får han besök av tre (3) bekanta för att spela kort samt att prata om jakt och bössor. Dessa tre är Erik Sparring 24 år, Alfred Nyström 20 år samt dennes yngre bror den endast 14-årige Simon Nyström. Den sistnämnde skulle göra sig "känd" längre fram i livet.

Sparring är den siste som lämnar Backgården. Detta sker vid tvåtiden mot den 25 december. "Kele" sitter då påhyvelbänken, som vetter mot köksfönstret. Detta är den sista kända observationen av "Kele" Hansson.

Efter många om och men så upptäcks mordet inte förrän fredagen den 4 januari 1918. Det är en granne som har en nyckel som passar till offrets ytterdörr som låser upp och går in. Flera av grannarna har samma slags slås och därmed samma slags nycklar.

När Hansson hittas är han delvis påklädd. Troligtvis har han blivir väckt av att någon har knackat på hans dörr. Han hade på sig dubbla skjortor, byxor och strumpor jämte skor. Dessa är inte ihopsnörda. Hängslena ligger lösa utmed benen. Eftersom det är mycket kallt i rummet har kroppen frusit fast i blodet på golvet. "Keles" byx och bakfickor är in och utvända så motviet lär ha varit rånmord.

Offret är skjuten bakifrån och kulan har trängt in i nedre delen av bakhuvudet.

Innan polisen kunde börja sin undersökning så var de tvungna till att elda i stugan. Detta så man kunde få loss den fastfrusna kroppen. Dennna placerades sedan på en dörr i avaktan på läkarens ankomst.

Mycket få vittnen fanns att tillgå. Endast en predikant och tre (3) andra personer, hade vid femtiden på juldagsmorgonen på väg till ottan mött för dem en helt okänd man. Denne okände man trampade över de snöiga bygatorna i riktning mot Backgården. Alla andra som var ute denna morgon gick i motsatt rikting mot kyrkan.

Troligtvis var denne medellånge och smärte man iförd en mörk ulster GM. Tyvärr gav detta spår inget heller och fallet förblev olöst.

Den då endast 14-årige Simon Nyström gjorde sig själv "känd" för bl.a. ett mord under 1940-talet i Falun. Han flyttade sedan till Stockholm där han fortsatte sin kriminella bana. Dessbättre inget mera mord iaf.

Misstankar fanns att det kunde ha varit samme GM i Bjursås som i mordet i Naglarby 1929.

Är det någon annan som har hört talats om detta fall, det "glömda fallet" förut?

Har nu hittat ytterligare en artikel om detta gamla mordfall. Artikeln är skriven av Johnny Holberg. Han var kriminalreporter under 1960 och iaf under det tidiga 1970-talet för både dags och veckporessen. Han skrev också boken "Det brinner på Öland", 1959 tillsammans med Lars-Erik Lindqvist. Holberg hade något som hette Kriminalkrönikan i dagspressen vid 1960-talets mitt.

Vem var mannen som inte gick i julottan"?

"Alla undrade över vem han var, mannen som gick åt motsatt håll. Efter jul hittades Skräddar-Erik död. Skjuten. Var hade främlingen varit när alla de andra satt i kyrkan?"

Hopp i artikel.

"Vem var mannen man mötte på den översnöade bygatan till Backgården? Mannen i den mörka rocken, fårskinnsmössan och storstövlarna. Mannen som höll sin arm så konstigt. Mannen som gick åt motsatt håll!

När alla andra var på väg till julottan i kyrkan gick denne okände främling motsatt väg. Genom snödrivorna pulsade han mot Backgården. Vem var han?

En känsla av oro och olust, kanske också av ängslan, smyger sig in i sinnena hos dem från Backgården som mött den okände på sin otteväg. Vad skulle kar´n göra i en folktom by på julmorgonen? Varför hälsade han inte? Vem skulle han besöka?"

"Olöst gåta".

"Men mordet på Skräddar-Erik har varken han eller någon annan någonsin erkänt.

Det tillhör de olösta gåtorna.

Och den mystiske vandraren som vid ottegången pulsade fram i motsatt riktning från kyrkan har aldrig idenifierats."

Erik "Kele" Hansson var aldrig skräddare utan som så många andra i Dalarna bar han sitt namn efter en släktgård i det förflutna.

MORD som skakade Sverige, juni 2021, har tagit upp detta sällan omskrivna fall.

Återfinns på sidorna 94-98 under namnet JULMORDET 1917 och med rubriken "Skräddar-Erik sköts ihjäl med sitt eget gevär".

Återigen har artikelförfattaren kommit med en felaktig uppgift. På sidan 94 återfinns ett foto på en man med texten "Skräddar-Erik höll sig gärna för sig själv, men uppskattades av sina grannar". Samma foto finns också på sidan 375 i Mordkommissionen efterlyser där det omnämns att personen ifråga var hemmansägare och boende i Övre Larssveden. Han hette Spår-Petter Andersson och var en av de närmaste grannarna till "Kele". Naturligtvis litar jag mer på uppgifterna från Bernhardsson som var mycket noga med sina undersökningar innan han skrev något.

Från SVENSKA MORDFALL.

Citat:

"25 december 1917. Erik Hansson (1876.10.25) sköts till döds och rånades i sin bostad i Backgården utanför Bjursås i Dalarna. Ingen gärningsman lagfördes och mordet preskriberades 1942."

Mordet på "Kele" Hansson förblev ouppklarat men det fanns bl. a. misstankar gentemot Nyström även om denne då bara var 14 år.

Intressant läsning. KELE Hansson var min farmors bror och min far pratade aldrig om mordet

Tack för ditt inlägg.

Alltid intressant att få höra från släktingar. Eftersom din pappa aldrig pratade om mordet på sin morbror berodde kanske på att ingen berättade någonting för honom.