Sup Flashback.
I dagens filmer är actionscenerna alltid för korta och för realistiska. Vad hände med fightingscenerna som fick dig att tveka ifall du skulle skratta eller gråta över de dåliga specialeffekterna och de ännu sämre skådespelarinsatserna?
Kan inte en film vara bra fastän actionscenen är 5 min lång och inkluderar kroppens inre organ? Tyvärr så är svaret nej och regissörens barn kommer med största sannolikhet ta med sin mor, med eller utan jobb, till skolan när den traditionella "Mina föräldrars jobb"-dagen infaller. Jag tycker ändå att mediokra regissörer, som finns överallt, kan satsa på de gamla hederliga epicscenerna och se sin film gå rätt till DvD.
Nog från mig, här är mitt bidrag till "The most Awesome fightingscene". Tvek på om ni kommer slå det men försök gärna. Observera den extremt tråkiga vitsen som dras av den tjocka killen i slutet av fighten. Allt detta utgör Ridicusome-kategorin.
Utan att avslöja mer:
http://www.youtube.com/watch?v=8vMKN1tYknE