Trälarna, vilka var dom?

Ett av de absolut starkaste argumenten för den teorin är väl det hopp i jordbruksteknologi man ser under medeltiden. Att incitamentet att effektivisera jordbruket inte var lika stort om en stor del av arbetsstyrkan inte själva kunde ta del av vinsterna är mycket logiskt.

Gör ett tankeexperiment. Du har 100 personer sysselsatta i jordbruk. 80% av dessa är slavar, resten är husbonde, hans familj e.t.c. Det innebär alltså att 20 personer kommer att tjäna på att effektivisera jordbruket, man kan alltså räkna med att de kommer att arbeta för just detta målet. 80 personer kommer inte bry sig huruvida man får en bättre plog, bogsele till hästen eller whatever dom får ändå inte mer mat att äta.

I motsats till detta har du t.ex. i ett feodalt samhälle 100 personer sysselsatta i jordbruk, så har du också 100 personer som är direkt påverkade av jordbrukets effektivisering. Alla dessa 100 personer kommer alltså att försöka förbättra sina egna förutsättningar.

Alltså, vilket av två ovanstående scenarior bidrar till störst tekniskt utveckling inom jordbruk, första exemplet med 20 personer som gör allt i deras makt att öka avkastningen eller 100 personer? I min mening kommer det andra exemplet att avsevärt skapa större tekniska framsteg än det första.

Jag är medveten att detta är grovt tillyxade exempel men jag hoppas att du förstår poängen. Det finns även andra aspekter på slavsamhället och teknikutveckling än detta, t.ex. möjligheten att hämta in fler slavar för att öka produktionen istället för att utveckla bättre tekniker.

Visst ligger det en del i det resonemanget, men det finns problem också:

- "Hoppet" i jordbruksteknologi under medeltiden skedde, mig veterligen, ganska sent och tog ganska lång tid. Med tanke på det är det svårt att peka på fria bönder som orsak utan det kan lika gärna ha berott på ökande järnframställning -> ökad tillgång till järnredskap eller något annat. Med tanke på att medeltiden varade betydligt längre än romarriket är det dessutom svårt att jämföra dem.

- Normalt sett brukar man ju hävda att stordrift och specialisering gynnar utveckling eftersom det krävs kunskap och kapital. Det argumentet används även om senare tiders "jordbruksrevolution" från ca 1600 och framåt med skifte o s v. För att använda ditt exempel så kan man ju lika gärna hävda att 20 storbönder med kapital och kunskap kan åstadkomma mer än 100 självförsörjande småbönder.

Som sagt, jag hävdar inte att fria bönder nödvändigtvis är dåligt för produktiviteten men det är svårt att dra en rak linje. Även längre fram i tiden så har ju storskaligt jordbruk med ofria arbetare ofta varit synnerligen effektivt, som i Östeuropas kornbodar och socker-och bomullsplantagen i Amerika.

Var verkligen en klar majoritet av alla trälar från österled? Många Svenska vikingar for väl västerut mot Britannien också?