Trälarna, vilka var dom?

Trälarna verkar ha gjort allt jobb på gårdarna och varit ett större antal än själva ägarfamiljens. Tänker framförallt på före medeltid.

Jarlar och bönder verkar ha fått göra barn med trälarna, vilket syfte har detta haft.

Man har tydligen importerat trälar från övriga delar i europa och skapat en inte helt obetydlig procentuell klass utav ofria, 20% läste jag någonstans.
Vart tog dessa trälar vägen och varför ? Var detta en stor multikulti mix redan i tidigt stadium.

På wiki nämns det även fostrar vilket även låter intressant.

All diskussion om trälar/fostrar välkommen.

De var personer som förlorat sin frihet i spel, vadslagning eller krigsfångar eller födda av sådana. De behövde inte vara av annat folkslag. Germanerna behandlade sina trälar som familjemedlemmar/drängar, d.v.s. bra.

Det var framför allt utländska krigsfångar, särskilt slaver. (Varav "slav" som synonym till träl.) Dom var inte särskilt många, utan bönderna utförde det mesta arbetet själva. Trälar var en stor handelsvara men dom gick mest på export.

Fostrar är frigivna trälar som blivit ätteledda, dvs upptagits i en ätt. (Jmf fosterbarn.) Det tog dock ett antal generationer innan frigivna trälar - eller rättare sagt deras ättlingar - blev jämlika med bönderna. Hur många generationer anges i landsklapslagarna.

Här är en gammal men synneligen läsvärd artikel av Viktor Rydberg:

Hvar äro trälarne?
http://runeberg.org/rydvaria/b0363.html

Rydberg är en av mina favoriter och ofta läsvärd, dock är min kollektion utav hans samlade skrifter inte komplett så jag saknar denna volym, blev sugen på att komplettera...skönt att den finns att tillgå på runeberg.

Som du skriver så är den gammal och representerar väl dåtidens syn på det hela, en tid då det vurmades ordentligt för den stolte allmogebonden.
Nutida forskare och historiker brukar dissa Rydberg rätt hårt, alldeles för hårt enligt min mening, och jag kan tänka mig att även i detta ämne så råder det säkert en del oenighet. Inte så mycket material finns att hämta utan det får djuplodas i det lilla som finns och ledas som indicium.

Jag tycker inte det råder hel klarhet att trälbeståndet skulle ha vara av obetydlig mängd. Vare sig hos Rydberg eller modern forskning, men det beror väl mycket på vilken tidsperiod man pratar om, gårdar har sett annorlunda ut och så även antal billiga och nödvändiga trälar.

En av många intressanta saker som Rydberg skriver är hur trälarna går upp i kyrkan och makten och blir tjänstemän "konungens trälar"
Hundra år senare efter trälarnas frigivande så mullrar ett bondeuppror riktat till bla, tjänstemän, dessa tidigare trälar till bönderna är det de som Viktor menar?
Vackert...

Enligt Rydberg så verkar de inte ha beblandat sig med bondeklassen, men tydligen hos islänningarna så finns där keltiska influenser och vissa verkar tro att det beror på att islänningarna hade keltiska trälar.

Hittade denna intressanta text som behandlar trälar/slavar i skandinavien.
Vikingatida träldom Om slaveriets plats i Skandinaviens ekonomiska historia
http://74.125.77.132/search?q=cache:...ient=firefox-a

I denna skrift så ser jag vart detta om de 20%en kan komma ifrån, men osäkert som sagt om det kan överföras till skandinavien.
Men det verkar ändo tycker jag som om att antalet varit relativt stort.

Klart man vill ha ett par trälar näst efter en ko och en get om man bor i lantlig miljö, om man får till det ordentligt så kan man dra iväg på lite äventyr i en drakbåt med polarna medans trälarna bär in veden och matar katten där hemma. Men minst tre på varje hemman måste ha blivit en del trälar.

Rydberg talar väl i första hand om vikingatiden. Att dessa trälar inte varit särskilt många visar sej bl a i svenskarmas utseende. Majoruteten är fortfarande m e m nordisk, vilket den inte varit om trälarna utgjort nån större mängd. På vikingatiden var ju trälarna som sagt utlänningar i första hand, el ättlingar till sådana.

Antaglien går namn som Kuramåla, Estamåla, Finntorp o dyk namn tillbaka på frigivna trälar som bosatt sej i utkanten av sina forna ägares ägor.

På bronsåldern var antagligen trälarna desto fler, men då var dom sannolikt av inhemskt folkmaterial, besläktade med sina herrar, stridsyxfolket.

Island hade en betydande trälklass att döma av medeltidsdikten Rigstula. Där indelas ju befolkningen i högborna, friborna och trälar. Möjligen syftar trälar emellertid här på egendomslösa i allmänhet. Både dom friborna och trälarna framstår hursomhelst som ickenordiska till utseendet, trots att Island koloniserades av norska hövdingar: dom friborna är "rödlätta" och trälarma mörka (dom högborna är blonda) - antagligen handlar det om rasblandning med irländare i dom fribornas fall. Knappast enbart pga trälar, utan även ingifte.

Och visst är Rydbergs koppling frigivna trälar-tjänstemän intressant. Det känns relevant även för vår egen tid. Se bara på alla maktgalna och korrupta sossepolitiker.

jag köper inte teorin om att de flesta var utländska krigsfångar. Under och före vikingatiden så sågs folk som bodde långt ifrån det egna landskapet/omgivningen även inom Sverige som mindre värda.
Det förekom stridigheter och röveri även efter svenska kuster av andra i Sverige boende. Vid sådana tillfällen togs trälar.
Så en del var av "nordiskt ursprung".

Jag tar inte betalt för mina upplysningar, så det är lugnt.

Fyndigt Curt, fyndigt

Det sägs ju att det trälandet generellt ska ha varit väldigt ineffektivt.

Det vete fan. Den påstådda ineffektiviteten förs fram som ett argument för att slaveriet upphörde, men t ex de stora romerska slavjordbruken var ordnade efter närmast industriella principer och var så effektiva att de konkurrerade ut de fria småjordbrukarna. Längre fram i tiden var slavar extremt lönsamma inom både socker-och bomullsodling.

Men förmodligen skilde sig lönsamheten mycket mellan storskaligt slavjordbruk, som medgav arbetsdelning och specialisering, och småskaligt. I det senare fallet var nog andra driftsformer effektivare vilket kan ha bidragit till att slaveri och livegenskap försvann snabbare på vissa ställen.

För övrigt jobbade många, kanske t o m de flesta, av slavarna i hushållet inte i jordbruket. För en hushållsslav mäts effektivitet inte bara i ekonomiska termer, utan det handlar lika mycket om servicen och statusen som ägaren erbjuds. För kvinnliga slavar inkluderar det givetvis sexuella tjänster.

Ett annat standardargument som ingen mig veterligen lyckats belägga är den gamla marxistiska drapan om att slaveri motverkar teknikutveckling. Det var många faktorer förutom slavarna som hindrade greker, romare och andra från att utveckla ångmaskiner. Som jag ser det bygger hela argumentet på ideologiskt önsketänkande i kombination med dåliga kunskaper i teknikhistoria.

En förklaring som brukar ges till träldomens avskaffande i Sverige gäller att jordägare, kyrka och kungamakt ansåg att skatte- eller arrendebetalande bönder var värdefullare och i längden lönsamare, då de försåg överheten med en del av produktionen (skatt, avrad) samt arbetskraft i form av dagsverken, samtidigt som de inte var berättigade några materiella ersättningar i form av mat, kläder etc som trälarna erhöll av ägaren. De gav alltså nästan lika mycket som trälarna hade gjort innan, men var fria från "driftskostad".

Grejen är väl exempelvis med jordbruk att det blir någon slags kommunistvariant nästan där arbetarna inte tjänar något på att arbeta bättre. Kina körde ju den metoden länge med fantastisk dålig effektivitet.

Om man istället friger slavarna med samma rättigheter som alla andra och ger dem lite små jordplättar och istället tar en summa i skatt men att de utöver det får resten av pengarna själva, ja då blir det nog eld i röven på de flesta.

Sedan finns det naturligtvis skalfördelar med större jordbruk men det finns ju inget som säger att det inte skulle få finnas stora privata jordbruk heller.