Ökande nyliberalisering?

Hm, liberalism och äganderätt är väl inte samma sak. Men kapitalism är ju äganderätt så där bör det funka. Modifierar lite. Liberalism -> Äganderätt = kapitalism?

Kommunisterna har väl svårt att se skillnad på att vi tillåts göra någonting överhuvudtaget och att vi tillåts göra vad vi vill, enligt dem ska allt förbjudas och regleras.

De fattar ju inte ens hur fascism, vilket är då man tvingar de som äger att agera på ett visst vis, inte är kapitalism (för om jag inte får göra vad jag vill med det jag äger, eller göra någonting, då äger jag ju inte det egentligen).

Mjae, kapitalismen är ett ekonomiskt system, äganderätt en rättighet.

Fast kapitalism föreligger precis då och i exakt den utsträckning äganderätt föreligger. Kapitalism om och endast om äganderätt!

Liberalism => (Äganderätt <=> Kapitalism)

Jag tror att folk i den här tråden har använt likhetstecknet = när de egentligen menar ekvivalens <=>. Är lika med är ju inte samma sak som om och endast om.

Ja jag blir livrädd, vi ligger närmare socialism än nyliberalism och så säger politikerna i tidningarna att nu får det vara slut på nyliberalismen.
Populistiska politiker, fy fan.

Huvudsaken är att kapitalism inte är synonymt med nyliberalism utan bara en av effekterna som uppstår vid nyliberala spelregler.


Jag träffade en gammal vän som har gått och blivit anarkokomunist eller vad ungdomarna nu kallar det. Han studerar en kurs som heter marxism, feminism och något annat. I alla fall; så hamnade vi i en vild politisk debatt. Men jag var nära på att tappa besinningen när han tog upp sin morsa som jobbar som sjuksköterska som ett exempel på att det samhället jag förespråkar skapar lågavlönade jobb för proletariatet. Och det spelade tydligen ingen roll att hon jobbade inom den offentliga sektorn.

Ja, stackars alla sjuksköterskor som bara tjänar 100 gånger mer än risodlarna i Asien! *sarkastisk* Mer ska mer ha...

Det är det jag alltid har sagt, socialisternas s.k. "empati" begränsar sig bara till personer de känner, vad de personligen hört eller sett, och till grupper de hyser sympati för. En lokal flata med nageltrång kan få dem i tårar, men en tidningsnotis om en bussolycka med direktörer på andra sidan jorden skulle de bara rycka på axlarna åt.

Ökad nyliberalisering? Knappast. Men det är lätt att manipulera den oinsatte. Alliansen (eller åtminstone dess partier) har onekligen alltid stått närmare en liberal värld än oppositionen. När de nu har makten är det enkelt att hävda att det blåser nyliberala vindar även om det egentligen ligger väldigt mycket närmre sanningen att påstå att de socialistiska vindarna enbart mattats av, yttepyttelite.

Går vi vidare har vi EU som växer och växer för var dag som går. Från början var det ett freds- och frihetsprojekt. De fyra friheterna räcker väl som bevis för att de bakomliggande idéerna trots allt var mer liberala än något annat. EU är, och kommer troligtvis fortsätta vara, ett liberalt projekt. När det nu växer ökar ju nyliberaliseringen. Enkelt, va?

Och visst - för oss som trots allt kan snäppet mer än ingenting är det ju uppenbart att det ljugs men vad har vi för nytta av det när folk i gemen lyssnar på lögnaren?

När man kollar runt på nätet kan jag få känslan av att de liberala idéerna växer sig starkare och att mer och mer folk får upp ögonen för liberalismen. Men ute i "verkligheten" är det nästan tvärtom tycker jag. Om man ska snacka politik måste man verkligen oftast vara väldigt försiktigt för att inte anses i närmast ondsint. Man får välja sina ord. Jag har märkt att det är bättre att börja med att prat om hur man tycker det borde vara än vägen dit. Om jag säger att jag tycker individens rätt att styra mer över sitt eget liv borde öka tycker väl folk det är ok. Om man fortsätter med att detta innebär såklart att andras rätt att styra över denne individ och ta dennes egendom bör minska anar folk ugglor.. när man sen säger rakt ut "skattesänkning" så undrar folk vad det ska bli av alla handikappade barn. Det är svårt att värja sig mot "handikappade-barn" argumentet eller "sjuka och ensamma"-argumentet ty det innebär att man nästan måste rucka på hela personens världsbild och folk blir ofta blockerade så det är omöjligt att få gehör för olika lösningar.

På nätet kan man alltså få hopp om en ökad liberalisering. I verkligheten ser jag dock ökad socialisering som mest troligt. Anledning är att de socialistiska argumenten inte kräver någon tankeverksamhet, medan de liberala idéerna kräver det. T ex: om jag säger: vi måste höja skatterna för att förbättra skola och vård ifrågasätter ingen hur jag tänker utan förstår min poäng. Om jag istället säger: vi måste sänka skatterna för att förbättra skola och vård undrar folk hur i helvete jag tänker och tror att jag är dum i huvet eller skämtar.

Så, tror ni att de liberala idéerna kan komma att blir rumsrena inom vår livstid?

Det beror på när folk frångår den moraliska värdering som säger att det är godare att vara välvillig, än att åstadkomma goda resultat. Och det tror jag inte kommer göras sålänge staten bestämmer att vissa värderingar ska tutas i de blivande väljarna redan på grundskolenivå. Statens ekonomiska stöd (mutor?) till samhällsdebattörerna, är ett annat exempel. Klart att en befolkning som hjärntvättats redan från barnsben, "frivilligt" röstar för socialism. Därför kan den demokratiska principen inte längre fungera i Sverige.

Låter inte sannolikt, men man kan ju hoppas!

Handlar om argumentationsknep. Man vill ogiltigförklara en handling eller åsikt genom att överdriva dess proportion så att den ska verka radikal och irrationell, eller för att förtydliga, otäck och klandervärd.

I Sverige är vi "överens" om att liberalism till höger om Folkpartiet är att vilja öka klassklyftor, göra de rika rikare och sparka på de "utsatta" vilket är dåligt och ondskefullt.