Citat:
Ursprungligen postat av billybomb
Eh what? Felutvecklat och ditt resonemang är också fel.
k*(x-x0)^2
kvadreringsregeln ger:
k*(x-x0)^2 = k*(x²-2*x*x0+x0²)
Vad händer när (x0,y0)=(0,0)? Du får y=k*x²
Blev inget svar för mig...
Som du ser så skrev jag att kvadreringsregeln gav den utvecklingen precis som du visade.
Men om du läser resten så ser du att x-termerna var upphöjda till 2, inte hela parentesen.
Varför jag tycker att det borde vara så ser du som jag skrivit redan. Men jag gör det en gång:
Vi vet att y=kx^2 och y-y0=k(x-x0)^2 är två olika ekvationer till en parabel. Båda är alltså en ekvation till parabeln.
y=kx^2
y0=k(x0)^2
Låt oss lösa ekvationen y-y0
Givet:
k=1
y=9
y0=4
Lösning:
y-y0 --> 9-4=5
Testar att lösa om vi substituerar till y till x-termer:
kx^2-k(x0)^2 --> 1(3^2-2^2)=5
Slutsats: Ekvationen y-y0=k(x^2-(x0)^2) gav rätt svar.
------------------------
Testar med den riktiga ekvationen: y-y0=k(x-(x0))^2
y-y0 --> 9-4=5
Testar att lösa om vi substituerar till y till x-termer:
k(x-(x0))^2 --> 1(3-2)^2=1(1)^2= 1
VL=5≠1=HL
VL≠HL
Slutsats: Den "riktiga" ekvationen gav två olika svar.
----------------------------
Vertex: (0;0) ger
y-0=k(x-0)^2
y=kx^2
Slutsats: Då stämmer formeln y-y0=k(x-x0)^2.
Fråga:
I min lärobok var denna ekvation inringad och presenterad som Parabelns ekvation.
Men det verkar som om y=kx^2 är generell men y-y0=k(x-x0)^2 gäller då vi har vertex (x0;y0)=(0;0). Och endast om vertex har koordinaterna (0;0).
Vidare säges det i boken att en vanlig andragradsekvation, y=ax^2+bx+c, kan skrivas om till y-y0=a(x-x0)^2 med hjälp av kvadratkomplettering.
Men hur kan man göra det då det endast gäller om (x0;y0)=(0;0)
Det är ju inte generellt.
Den enda möjliga utvägen jag ser är att mitt värde på k
kanske inte kan väljas godtyckligt eftersom lutningen måste vara sådan så att man erhåller definitionen av en parabel.
(Definitionen säger: En parabel är orten för de punkter, som ligger lika långt från en given punkt och från en given rät linje i planet. Den givna punkten kallas brännpunkt eller fokus och den givna linjen styrlinje eller direktris.)
Det innebär att k har en speciellt förhållande till brännpunktens position i y-led (c). Vilket är k=1/4c om man härleder ekvationen enligt givna villkor som definitionen ger.
Men den stora frågan för mig återstår, varför stämde inte mitt exempel för båda uttrycken på parabelns ekvation?