Varför behövs tillväxt?

Absolut är det inte bara skräp, men samtidigt är det en väääldigt ensidig rapport. Det finns så många aspekter att tänka på. Samtidigt är frågan i sig väldigt komplicerad att antagligen ingen på flashback kan påstå sig ha all information och veta exakt hur allting går till, men jag kan ge min åsikt om saken.

Det absolut viktigaste som liknande rapporter missar är de ekonomiska incitamenten samt teknologiska framstegen. För att börja med de teknologiska framstegen så kan man titta på hur produktion har sett ut genom århundraden. Vi kan i dagsläget och för varje år, producera en likvärdig mängd material som skall utföra något syfte och utnyttja mycket mindre resurser, vi effektiviserar. Ett bra exempel på detta är att titta på energiförbrukning (alltså värme eller för att driva fabriker o.s.v.). För länge sedan så använde vi ved för att värma upp huset och driva ångmotorer. I dagsläget kan man bygga ett kärnkraftverk(fission) som är miljontals gånger effektivare för samma uppgift. Det forskas redan mycket om att få fram fusionkraftverk. Dessa hade utnyttjat en av världens mest förekommande grundämnen (väte) för att drivas och hade producerat mångmycket mer energi samt varit mycket stabilare än dagens fissionskraftverk. Vi har effektiviserat samt börjat använda en resurs som det finns mycket mycket mycket mer av. Nästan oändligt mycket mer av. (Ja jag vet att man använder isotopen tritium och inte väte för att driva fusionskraftverk).

Ska vi titta på de ekonomiska incitamenten så påverkar det också jättemycket. Kan klargöra det med ett lite tankeexempel. Ekonomin i allmänhet fungerar så att allt går ut på att tjäna mest pengar (med vissa undantag). För att tjäna mest pengar måste man vara så effektiv som möjligt. Har vi en vara vi ska producera X samt en resurs Y och en resurs Z som man kan använda till att producera X. Denna varan Y är på väg att ta slut men den är fortfarande mycket billigare att använda än Z. Då kan man lika gärna använda resursen Y för att producera varan X. Ända till man kommer till en brytpunkt. Någon gång kommer efterfrågan på den effektiva billiga resursen Y bli så stor att priset stiger, ju fler människor som vill ha den ju dyrare kan man sälja den. Någon dag kommer Z bli billigare för syftet att producera X. Samtidigt så tycker människor att Z är dyr att använda för att producera X. För att tjäna så mycket pengar som möjligt så försöker man då komma på nya sätt att få fram/använda Z för att producera X.

Tittar vi på t.ex. situationer vi har i dagsläget så är väl mat och vatten som är några av de stora omdiskuterade resurserna. Har vi verkligen en brist på mat? Eller en brist på resurser att skapa mat? I detta fallet tycker jag att vi har en brist på resurser att skapa mat och denna resursen är pengar. Här i Sverige odlar vi skattesubventionerade ekologiska grönsaker i 9 månaders kyla. Ekologiska grönsaker må vara mindre farliga (knappt enligt vad jag har läst, SLU gjorde väl nyss någon undersökning där det visades att ekologiska grönsaker pga bakterier och sådant på dom var farligare än grönsaker odlade med bekämpningsmedel) men dom är extremt resurskrävande att odla. Lägg på detta att vi skattebetalare i Sverige måste ge pengar för att bönderna ens ska gå runt. Tänk dig att vi istället på samma areal kunde odla grödor i Afrika med bekämpningsmedel. Kemin kring bekämpningsmedel har kommit långt och det är väldigt liten risk att något ska hända, samtidigt som vi hade fått en skörd 3 gånger per år istället för 1. Vi har redan då effektiviserat mängden mark och pengar som behövs för mat något enormt. Varför producerar vi ändå mer ekologiska grönsaker per hektar än bönderna i Afrika? Jo för det fattas pengar. Bönder i Sverige har högteknologiska system och verktyg (t.ex. skördemaskiner) för att kunna skörda och tillverka mycket och snabbt. Många människor i Afrika odlar sin mat i trädgården.

Vatten som är det andra populära att säga att vi har brist på gäller samma sak. Visst har vi en extremt liten del sötvatten på våran planet. Vi urholkar våra grundvattenkällor och spolar ner och vattnar åkrar med hur mycket sötvatten som helst. Jag tvekar inte på att den relativa delen sötvatten på planeten i naturligt tillstånd minskar. Men har du någonsin gått en enkel kurs i kemi samt geografi? Då vet du att en väääääääääääääääääldigt stor del av jorden består av saltvatten. Samtidigt vet du att saltvatten är en lösning mellan två enkla saker, diväteoxid (H20, vatten) samt natriumklorid (NaCl, salt). Värmer du upp denna lösning så separerar sig de två olika kemiska föreningarna i lösningen. Varför har Saudiarabien så mycket vatten men inte många kringliggande länder? Saudiarabien har avsaltningsanläggningar för dom har pengarna, resurserna, att avsalta vattnet. Det är egentligen ingen dyr process, men kämpar du dagligen för att få mat på bordet så är det en betydligt dyrare process.

Jag har också funderat kring detta med avsaltningsanläggningar. Jag har hört att det skall vara dyrt att driva. Det är ju en no brainer på pappret annars, men tydligen omständigt.

Det kostar mycket pengar självklart. MEN, hur mycket spenderar man inte på annat skit i valfritt i-land, jag som student har lcd-tv, ps3 och har råd att köpa ett nytt spel i månaden. Nu har vi turen med mycket sötvatten i Sverige men tittar vi på ett _extremt_ stort problem kostar det inte så mycket pengar jämfört med vad som spenderas på annat (nu säger jag verkligen inte att vi i Sveirge ska sponsra hela mellanöstern med sötvatten).

Effektivisering skulle kunna leda till att man producerar lika mycket som innan men till mindre ansträngning. Tillväxten ökar i så fall inte.
Ifall jag jobbar 12 timmar per dag istället för 8 för att ha råd att konsumera ökar tillväxten, men jag mår inte nödvändigtvis bättre.
Sker tillväxten till priset av rovdrift på arbetare eller natur får i alla fall inte arbetarna det bättre.

Ekonomisk tillväxt mäts bäst genom ALP inte genom nominell BNP-tillväxt. Med det sagt bör saken vara självklar.

"Ifall jag jobbar 12 timmar per dag istället för 8 för att ha råd att konsumera ökar tillväxten, men jag mår inte nödvändigtvis bättre."

Skämtar du med mig? Kryp tillbaka till din anti-ekonomihåla och kom tillbaka när du har något annat än hat inom dig.

Du får gärna förklara vad ALP är och varför det självklart är det bästa måttet på tillväxt. Det kom inte upp något vettigt när jag googlade. Om man pratar om tillväxt underlättar det ju om vi pratar om samma sak. Har du din egen definition på tillväxt kanske vi redan är överens.

Immiterar du Percy Nilegård?
Annars framstår du som något märklig.

ALP står för averge labour productivity, med andra ord hur mycker snittarbetaren i landet producerar på en timme. Orsaken till att det är det mest effektiva och använda i dagsläget (svårt att få historisk information på det) är just pga de orsakerna du nämnde. Nominell (eller real) BNP tillväxt tar endast hänsyn till absoluta tal i vissa aspekter. Det som är intressant är de relativa talen. Att det är svårt att få historisk information om det bidrar också till att det inte används så ofta. Dessutom så korrelerar real BNP/capita ofta rätt bra med ALP men ALP är absolut det bästa måttet och det måttet som bör användas för att göra diskussionen så pass saklig som möjligt.


Såg faktiskt ett klipp på youtube häromdagen med Percy Nilegård igår för första gången i mitt liv, roligt, men nej.

Orsaken till kommentaren var detta:


En kommentar bestående av 100% subjektiva värderingar, 110% innehållslösa floskler och 0% objektiv ekonomisk/saklig argumentation.

Edit: Kan be om ursäkt att jag antog att du visste vad ALP var, man måste alltid klargöra vilka begrepp det är det handlar om.

Ironiskt nog gör långkonjunkturen att skrotfirmor, återvinningsanläggningar och sopstationer går sämre än på mycket länge. P.ga av att råvarupriset på kisel, nickel, järn och alla andra ämnen du kan tänka på har fallit,så har det inte längre blivit ekonomiskt försvarbart att återvinna.

Vad säger detta? Precis vad timpakay skrev. När konsumtionen av nickel når en viss nivå blir det försvarbart att återvinna nickel. Om kostnaden stiger för mycket så kan jag lova att nickeln kommer ersättas med valfritt annat material/legering som gör arbetet lika bra.

Så, svaret är nej, vi kommer inte behöva en ny planet år 2030.

Det där låter mer som det jag skulle kalla effektivisering än det jag skulle kalla tillväxt. Eller är målet bara att alla ska jobba mindre?
Om arbetsgivarna fick använda piska mot lata människor skulle tillväxten öka och alla får det bättre

Kanske såpass uppenbart att det var meningslöst av mig att skriva det.

Men effektivisering = ekonomisk tillväxt mångt och mycket. Det är väl inte direkt ett mål i sig utan endast ett mått.
Visst skulle tillväxten öka, men för att helt korrekt analysera hur välmående ett land är finns det tiotals olika aspekter att se på som hälsa t.ex. Tror inte heller det skulle bli någon långsiktig tillväxt om man använde piskan.

Tja - man kan ju vända på det och säga att vi "behöver" 10 till planeter redan idag (men har inte så mycket val annat än att göra det bästa vi kan utifrån de resurser vår befintliga planet ger oss).

Kommer vi svenskar att bli fattiga p.g.a. resursbrist inom någon överskådlig framtid - knappast.
Däremot tror jag inte att den teknologiska utvecklingen/ substitutionsmöjligheterna kommer att kunna hålla jämn takt med tillväxten och vi kommer därmed inte att enbart kunna förändra produktionssättet/innehållet i nuvarande varumix utan även "måsta" (rättare sagt kommer vi att "välja" så p.g.a. förändrade realpriser) ändra konsumtionsmönster (d.v.s. t.ex. "substituera" en andra bil mot ett antal tjänster).

Jag tror t.o.m. att resursbegränsningarna är så starka att vi t.ex. kommer att se färre bilar per capita i USA 20 år från idag (även om värdet på deras totala konsumtion kommer vara mångfaldigt större än idag).

Detta håller jag med om. "vi" kommer få förändra levnadsvanor, samåka mer osv. Är inte omöjligt att vi är den generation som har störst möjlighet att resa i förhållande till priset. Problemet med ändliga resurser löses tack och lov bäst med marknadsekonomi och slopande av subventioner för exempelvis etanol. Däremot får de gärna införa en koldioxid-skatt över Europa. Sverige är ett av få länder som har det, men nu försöker Sarkozy genomföra samma sak...