Innan ni fortsätter med att oroa er för något ni har sexualiserat själva så vill jag påminna om att det går alldeles utmärkt att googla på ensemblens namn och där under bilder beskåda den inte alls sexualiserade stil de använder under sina uppträdanden.

Tänker man mer med kuken än man gör med hjärnan så går det mesta att sexualisera, vilket är vad jag tror sker när detta ämne kommer på tal.

Barnen gillar dessa sagostunder. Om det hade innehållit sexuella inslag så hade barnen inte förstått det eftersom de inte har en utvecklad sexualitet. Vad är det då barnen gillar? Sagorna och den inlevelsefulla berättarstilen, förstås.

Om det hela flyttas till andra lokaler för att bibehålla de frivilliga aspekterna är det bra, ingen ska behöva utstå något den inte valt.