Citat:
Ursprungligen postat av
dontcopymyname
Frågan är mest ställd till föräldrar och dom som ska bli och har funderat på frågan. Är själv långt ifrån att bli förälder, inte därför jag frågar utan är nyfiken. Har en yngre syster o kommer ihåg att jag tyckte det hon började sminka säg alldeles för ungt, 10. Har inte frågat när hon förlorat oskulden det är inget jag vill veta så länge inget skett mot hennes vilja. Men vilken ålder tycker ni är lagom att börja med sånt?
För mig är det mer relevant att fundera utifrån en viss individ. När det kommer till mognad, exempelvis, skiljer vi oss väldigt mycket. Att svara på vad som är "lagom" har jag svårt att göra. Är svaret på frågan, utifrån mitt förhållningssätt, ett genomsnitt av "tillräcklig" mognad? I så fall har jag inte ett bättre svar att ge tyvärr, då jag inte har någon aning om var ett sådant snitt skulle hamna.
Och jag tror faktiskt att kön är en faktor som kan ha betydelse. Tjejer sägs mogna tidigare än killar, och utifrån det lilla jag har läst om hjärnan verkar det finnas stöd för en sådan syn. (Kanske hade det att göra med frontallobens utveckling?)
Hur resonerar du?
(Ledsen för mitt ickesvar
)
Citat:
Ursprungligen postat av
a-mortal
Det är lämpligt att sminka sig när man har råd och vill.
Sex är lämpligt när man har råd och vill... ta riskera att bli förälder.
(
EDIT: Jag läste "ta riskerna av att bli förälder". Menade du "ta riskerna att råka bli förälder"? I så fall är det bara att ignorera det jag skrev!)
Det är faktiskt på riktigt ett skäl till varför jag inte vill bli förälder. Jag vill inte kasta tärning om en sådan viktig sak. Kanske går allt jättebra, men jag skulle som förälder ha väldigt liten kontroll över det.
- Över sjukdomar.
- Över olyckshändelser och utsättande för brott.
- Över all möjlig skit som folk råkar ut för, även om de fått en bra uppfostran och trygga uppväxtförhållanden.
(Jag började lipa när jag nyligen läste om föräldrar som förlorat sina barn i en bilolycka. Befann mig i ett ovanligt sunt läge, då jag hade nära till känslor som jag annars, ofrivilligt, har distans till.)
När det kommer till smink är jag en stor motståndare.
(Jag kanske är
lite av en hippie, men jag föredrar det "naturliga". Jag gillar fruntimmer med pubishår, för att understryka i vilken utsträckning jag trivs med hippierörelsens kroppsideal. Då ska jag inte börja prata om "estetiska" plastikoperationer. Eller okej, lite då: Har aldrig sett något (som inte har med typ konsekvenserna av ärrvävnadskorrigerande/brännskadebehandlande att göra) som gjort en person vackrare av dessa.)
