2014-02-20, 14:52
 
Medlem
Tro mig eller ej!

Vill börja med att berätta att jag aldrig trott på spöken eller att aliens bor på månen eller något liknande, men hänt oförklarliga saker som jag tror folk kan tycka vara intressanta, så jag är inte helt säker längre, försöker alltid hitta logiska förklaringar och får oftast ihop något i huvudet så jag inte blir helt galen, men det är sjukt skumt. Läst igenom nästan hela tråden, mycket bra läsning.

Kan börja med det första oförklarliga som hänt mig.

Detta kommer låta helt sjukt och överdrivet men jag svär att det hände, vi blev helt ställda nästan gråtfärdiga båda två, notera att vi var typ 16-17 bast och inte speciellt rädda av oss.

Var ute och gick me bästa polarn, typ 01.00 på natten, kanske lite senare. Det var i slutet av sommarn och hade hunnit bli kolsvart ute. Vi var i ett bebott område men var för tillfället på en cykelväg som gick typ igenom en "åker" av något slag, så inga hus inom 100 meter. Vi går å röker å snackar om livet typ när båda stannar upp för vi känner något skumt. Det blev liksom som ett högtryck och allt ljud omkring kändes helt förtryckt. Det lät typ som när man håller för öronen allt man kan (testa själv) och allt är jätte dovt, samt du hör typ en brus från din egna kropp. Men detta var annorlunda men känslan var detsamma. Vi kollar på varandra helt skärrade och då blir det plötsligt helt ljust på himlen, kändes typ som mitt på ljusa dan. Det kommer ett tjutande ljud, typ som våra öron bara tjöt (ni vet effekten som kommer efter en flashbang på FPS spel) och en grön typ "stråle" svissar förbi fort som satan. Plötsligt försvinner allt och är som vanligt igen.

Det såg ut såhär fast större, å såg ut som ett lysande "objekt" mer än en stråle, den jag såg va helt grön, typ neon grön.
http://www.thekeyboard.org.uk/ufo%5B1%5D.jpeg

Innan ni börjar tro jag är dum i huvudet hände allt detta inom typ 5-6 sekunder, även om det lät som det tog en hel minut. Och det hände verkligen. Vi sa de till andra men ingen trodde såklart oss så vi har det för oss själva, sjukt cool upplevelse, fick mig att ändra synen på livet typ.

Alla andras ursäkt brukar låta "ni såg norrskenet". Jo visst att vi såg ett norrsken som lös upp himlen och svissar förbi snabbare än ett stjärnfall på typ 100 meters höjd. (den gröna strålen var typ bred som ett passagerar-flygplan och såg inte ut att vara högt upp, kanske 100 meter)

Min egna teori är något sjukt naturligt fenomen som är extremt sällsynt, typ en sol storm eller någon "aftermath" från en supernova eller något.

Sen har jag varit med om en sak till, typ 3 år senare, jag var nu 19-20. Det är en skrämmande liknelse i denna fast i en annan situation, det är det som får mig att undra vafan som hände egentligen.

Jag var ute och joggade som jag sällan gör. Hade kört typ 30 minuter å var på väg hem, ca 20 minuter kvar hem. När jag kommer till ett närliggande industriområde är det en byggnad framför mig som hela väggen är gjort i glas typ. Detta var på vintern och det var mörkt ute. Med kombination av gatlamporna och glas väggen blev det som en klar spegel. Jag kollar på mig själv genom "väggen/spegeln" som är 30 meter bort när jag ser någon annan jogga bakom mig.

Kändes skumt då ja inte sett någon innan å det var inga korsningar eller hus i närheten, tänkte inte mer på det. Jag börjar höra dennas steg och dem kommer närmre, då kollar jag i spegeln igen och ser att "han" är bara hälften så långt bort denna gången, börja tänka lite. Hör stegen komma sjukt nära och då kommer "effekten" igen. Allt ljud blev helt dovt och förtryckt, kändes som all luft i världen klämde sönder min skalle, jag hörde inte mer musiken från min mp3 som satt i öronen och jag började höra flashbang tjutet. Jag minns att jag börja tänka som fan och hann tänka allt dethär: "fan är det nån jävla alien? nej vafan hur dum får man bli, det är någon som vill råna mig, nu slår ja skiten ur han (staden e ganska "ghetto" och hänt en del överfall och har själv blivit överfallen på liknande sett förut) så jag kollar i spegeln å ser att "han" är precis bakom med utsträckta armar som en jävla zombie, ja tar knytnäven och typ "svingar" handen som en hammare i sidled i samma ögonblick jag stannar. Jag känner att jag får in slaget så jävla hårt och hinner tänka "fyfan vilket slag ja fick in på idioten". Men det sjuka var att ingen var där? Jag kände att jag slog någon/något, hade sjukt ont i handen, men tjutet och trycket avtog. Jag kände mig helt förvirrad och började ifrågasätta min egna existens. Allt detta hände också inom typ 5 sekunder från att högtrycket/ljudet började komma även om det även denna gång lät som det skedde över 1 minut.

Jag fick lite halvpanik och kunde knappt tänka på vafan som hände så ringde min bästa polare som å säger "ja banka precis skiten ur ett spöke, va i helvete kom å hämta mig". Han skrattar rätt hårt å säger nått i stil me "du e så efterblivet skön ibland". Snackade me han i handsfree hela vägen hem, å han trodde inte på mig å skämtade bort det, hade gjort lika dant, vem fan tror på spökhistorier som inte är ens egna liksom? haha

Vet inte om mina händelser låter överdrivna för det gör dom i mitt huvud men det hände faktiskt. Är för övrigt ateist och tror inte på "spöken". Hade helt ärligt trott mer på om någon hade sagt att våran värld var en programmerad simulation och dessa "spökhistorier" man hör nästan varje person berätta minst en var, är helt enkelt buggs i programmeringen. Nej men skämt å sido är jag bara glad att jag fått uppleva såna saker även om det inte var speciellt trevligt, bryr mig faktiskt inte om någon annan tror mig. Hade där emot varit jävligt skönt om man var med typ 30 pers utomhus och den gröna strålen kommer tillbaks å man kan gapa: JA SA JU DE ERA DUMMA JÄVLAR, BAAAAM!

Har sett en hel del andra sjukt grejer men dom är inte lika extrema, dock lika intressanta. Orkar dock inte skriva skiten nu.
__________________
Senast redigerad av luddeax 2014-02-20 kl. 15:46.
Citera