DE INTEGRATIONSPOLITISKA UTREDNINGARNA SOM KULTURKRIG
Invandring och integration har blivit så laddade frågor att många forskare undviker att ta sig an dem. En orsak till detta kan härledas till de tre integrationspolitiska maktutredningar som initierades i början av 2000-talet och som förvandlade området till ett politiskt slagfält. I stället för att föra en rationell dialog kring integration kom inflytelserika politiker, journalister och samhällsvetare att bidra till ett debattklimat och kunskapsläge som präglas av generaliserande slutsatser om främlingsfientlighet, utanförskap och rasism. Det är därför inte underligt att Sverige efter flyktingkrisen 2015 har haft svårt att hantera integrationspolitikens utmaningar.
...
Men blickar vi bakåt bara 15–20 år finner vi en period och en serie händelser som fick en avgörande betydelse för hur den svenska debatten om invandring och framför allt integration allvarligt försämrades. Det var en period när samtal havererade, när forskning och förvaltning politiserades och när alltför många inflytelserika politiker, journalister och samhällsvetare släppte alla ambitioner att föra en rationell dialog. Här skapades ett vakuum som sedan kunde utnyttjas och fyllas av politikens nya populister. Det handlar om vad som hände med tre integrationspolitiska maktutredningar som initierades i början av 2000-talet och som förvandlades till ett politiskt slagfält med bedrövliga konsekvenser.
...
Syftet med en maktutredning är, precis som termen antyder, att kartlägga hur makt är fördelad i ett samhälle.
...
Den första integrationspolitiska maktutredningen tillkom i kölvattnet av invandringen i slutet av åttiotalet och under nittiotalet.
...
I en debattartikel (DN 2003-04-06) meddelade två av expertgruppens medlemmar – ekonomhistorikern Paulina de los Reyes och sociologen Masoud Kamali – att de hoppade av arbetet i utredningen. Som skäl angavs följande: ”Utredarens arbetssätt och utredningens perspektiv, fokus och prestationer hittills gör dock att vi i dag inte längre ser det som meningsfullt att sitta kvar i expertgruppen.”
...
Det är uppenbart att Sahlin sympatiserade med Kamali, vilket är anmärkningsvärt eftersom Kamalis syn på till exempel hedersrelaterat våld inte rimmade väl med den feminism som Sahlin officiellt bekände sig till.
...
Men i oktober 2003 meddelade Sahlin att hon hade för avsikt att låta Kamali ta över som utredningsledare.
...
Strax före jul 2003 nådde uppmärksamhetsnivån för utredningen ett slags klimax när tv-programmet ”Uppdrag granskning” sände ett inslag om de pågående konflikterna, som i de flesta avseendena ställde sig bakom de los Reyes och Kamalis debattartikel och deras därpå följande uttalanden i medier och andra sammanhang.
...
KAMALI TILLDELADES UNDER våren 2004 en egen utredning av Sahlin som ersättning för den nedlagda. Han fick i uppdrag att ”identifiera strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet” och ”dess konsekvenser för makt och inflytande” (Dir. 2004:54). Debattstormarna mojnade och det var bara några få skribenter på debattsidorna som invände mot utnämningen av Kamali. En av dessa var Dilsa Demirbag-Sten som i Expressen (2004-02-25) ställde frågan hur Kamali kunde utses av Sahlin som huvudansvarig för en integrationspolitisk maktutredning. Hon hade läst Kamalis kapitel i boken Debatten om hedersmord – Feminism eller rasism (red. Stieg Larsson och Cecilia Englund 2004) och förfärades inte bara över hur ”hedersmord” beskrevs som en kulturrasistisk konstruktion. Hon reagerade också på hur aggressivt och urskillningslöst Kamali förde fram anklagelser mot forskare, aktivister, debattörer med flera, som han alla anklagade för att vara rasister. Men om detta blev det inte mycket debatt. I Dagens Nyheter väcktes kritiska frågor om Kamali och hans nya utredning egentligen bara av Hanne Kjöller (DN 2004-03-04). I övrigt skrev Dagens Nyheter positivt om Kamali på ledarplats och i två längre intervjuer utan några inslag av kritisk granskning.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
