Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
Visar 1 till 1 av 1.
2015-09-14, 17:44
Diagnoser
  • Bipolär typ 1 - (blev manisk en gång på 375 mg venlafaxin X 2)
  • Asperger - (mina symtom har förbättrats sen diagnosen)

Mediciner
  • Voxra 150 mg - 3 veckor
  • Lithionit - (ca 0,6 i koncentration) 2 år
  • Mirtazapin 30 mg - 1 år

Problem/symtom
  • Låg uppmärksamhet
  • Koncentrationssvårigheter (inte grava, Voxra hjälper lite, jag klarar av att göra ansträngande grejer men det är enormt svårt)
  • Motivation - (Voxra hjälper lite, för första gången i mitt liv, agerar på tvång hellre än vilja)
  • Fokus - (kan endast fokusera vid djupt intresse men även då är det svårt, speciellt med stimuli runt omkring)
  • Impulsivitet - (Värre på serotonin preparat, bättre på dopamin, dvs Voxra)
  • Filtrering av intryck - (Voxra hjälper lite, första gången i mitt liv)
  • Inre rastlöshet

Barndomen
Växte upp i familj där bråk mellan föräldrarna skedde varje dag, skildes vid 3 års ålder. Mamma skaffa ny kille och det var lika mycket bråk då. Har minnen av att runt 7-10 års åldern så brukade min mamma hota med självmord och sedan köra tillbaka med bilen dagen efter och lämna oss ovetande under natten.
En gång så började både jag och min bror att gråta när vi skulle åka hem från pappa (mamma hade ensamvårdnad) och sa att vi ville inte åka hem, vi sa inte varför men min pappa sa att detta var det svåraste han någonsin varit med om.
En hel del av bråken brukade övergå att riktas mot mig där så fort något hände skrek min mamma bara mitt namn och började skälla ut mig utan anledning.
Dessa bråk pågick upp till jag flytta hemifrån vid 19 års åldern.

Skoltiden
Var aldrig särskilt motiverad i skolan och gjorde saker mer eller mindre på tvång. Hade väldigt enkelt i skolan i jämförelse med jämnåriga.
I gymnasiet spåra det ur, jag tappa den lila gnutta motivation jag hade och gjorde bara dom saker jag behövde för att få godkänt i kurser.

Missbruk
Datorspelsberoende och alkoholmissbruk, slutade med det för 3 år sedan. Under en av mina fyllor så började jag gråta och sa "jag förtjänar inte att leva, jag borde döda mig själv"

Psykiatri
Sökte vård 2011 för depression som inte var en direkt textbok depression, fick tipset att söka vård när jag sade "jag dricker för att kunna känna glädje".

Fick pröva diverse SSRI preparat, som gjorde noll på mig. Remitterad in i psykiatrin fick venlafaxine som jag svarade på i doser över 150 mg, tillslut ledde det till att jag blev manisk och tvångsvårdad.
Sen dess har jag varit inlagd 6 gånger för depression, ej sängliggandes eller något men så pass att jag inte ville leva längre. Min medicinlista växte med antipsykotiska och stämningsstabiliserare till den grad att jag hade 6 mediciner vid ett tillfälle.

Fick tillslut pröva antideppresiva igen på eget bevåg då jag visste att venlafaxin hjälpte lite. Fick 150 mg som inte hjälpte -> självmorstankar -> inläggning -> mirtazapin och anafranil.
Före när jag var på venlafaxinet var jag väldigt hm, ville göra mycket men fick inget gjort. På anafranilen så fick jag saker gjort men hade lika stora motivations problem. För första gången i mitt liv klarade jag av att jobba.

Självmordstankar -> Venlafaxin i hopp om att det skulle hjälpa igen. Hjälpte inte blev bara värre.
Voxra efter egna misstankar om att jag kanske hade ADHD och att det därför är jag inte svarar på andra preparat. 3 veckor senare här är vi och saker är bättre än dom någonsin varit, men jag tror inte det här är det optimala. Voxra fick mig att kunna städa lägenheten och laga mat utan hjälp av boendestöd

Vad är orsaken och vad behöver jag göra för att bli frisk
Jag har:
  • Tagit kontakt med privat mottagning i hopp om att träffa en läkare som lyssnar på mig och inte är insnöad på att bipolär är mitt enda problem.
  • Börjar en yrkeshögskole utbildning om 1 vecka idag.