Kl. 22:40 har operationsteamet samlats vid Drottningshusgränd mittemot Johannes Kyrka för en sista genomgång, Där fanns ledaren för understödsgruppen en spanare och hans flyktbilförare.

Signalspanings / kommunikations-operatören, backupem och “dekorimamannen befinner sig i en bil neråt Drottninggatan till och har förmodligen missuppfattat platsen.

När det sedan inte går att etablera kontakt via walkietalkie tar sig ledaren och de två operatörerna sig via Regeringsgatan – Tegnergatan – Holländargatan ner mot Adolf Fredriks Kyrkogård. Denna cirka 1,5 km långa väg tar uppskattningsvis 13-14 minuter och de är nere på Holländargatan före kl 23.

Under tiden har Marianne U kommit hem 22:50 och ser de två kvarlämnade männen. Hon ser dem också när hon gick ut med sin hund och kl. 23:10 när hon kom tillbaka med hunden. Vid samma tidpunkt får Dekorimamannen sitt anrop om att paret Palme lämnade Grand och går söderut. Senare ser Marianne U en polisbil komma körande på Johannesgatan. Denna polisbil menar jag är operationens sambandsbil och det är personen i denna som talar finska och som anropade “Dekorimamannen”.

Låt oss nu vända uppmärksamheten till de tre männen på Holländargatan.

Lars Borgström har skrivit följande följande i sin bok “En iskall vind drog genom Sverige.” Helst skulle jag vilja lägga in en länk för att inte inlägget skall bli för långt men eftersom boken inte finns på nätet följer här ett utdrag.

“Låt mig parentetiskt berätta om ett annat vittne som upplevde mordutredarnas ointresse för män med svenskt utseende. Det handlar inte om walkie-talkies men dock om okända män í området omkring Olof Palme.

Anna-Britta, en lärare i 60-årsåldern (I mina reportage kallade jag henne Majbritt) kom tillsammans med en väninna gående på Holländaregatan, två kvarter väster om biografen Grand, vid elvatiden den här kvällen. (...) Plötsligt kom tre män springande i rasande fart nedför gatan i riktning söderut. “De sprang alldeles besinningslöst, hade en väldig fart, tre stycken i bredd”, berättade Ann-Britta för mig. “I mitten var det en lång blond man, han hade lockigt hår och såg mycket skandinavisk ut, och på var sida hade han två mindre, mörka personer. Den långa blonda var klädd i en tung överrock, en mörkblå eller svart paletå såg det ut att vara. Det var ganska hörbart när de sprang, för de var alla tre tungt klädda.”

När den blonde mannen passerade såg Anna-Britta att det inte var Joe Labero, men att han var mycket lik honom. De båda andra männen var kortare och mörka, kanske till och med sydlänningar, tyckte Anna-Britta.
(...)
I samband med att jag skriver denna bok kontaktar jag palmeutredningen och ber att få namnen på dessa tre män. Jag får då svaret: “Någon uppgift om att dessa tre män skulle vara identifierade kan inte återfinnas i utredningsmaterialet.””

Låt oss återgå till min berättelse. Väl inom räckhåll får de tre männen walkietalkie-kontakt med polismannen i polisbilen på Drottninggatan och det är detta anrop Sunniva T hör innan Polismannen kör upp till Johannesgatan och på finska anropar Dekorimamannen.

Några kommentarer

Mannen som observerades tillsammans med de två operatörerna på Holländargatan är samma man vittnet Alf L hör och ser inne på Adolf Fredriks Kyrkogård när han passerade där cirka 12-13 minuter över elva.

Det kan också vara samma man som innan filmen började uppehöll sig i biografsalongen tills paret Palme gått in i salongen och sedan lämnade biografen och som Inga Å beskriver.

“ Inga Å beskrev mannen som ca 185 cm lång, 35-40 år, kantiga anletsdrag, tre dagars skäggstubb och typiskt svensk utseende. På huvudet bar han en stickad mössa med någon text. Han hade en plastkasse i handen. Han gjorde ett nervöst intryck, som om han väntade på eller tittade efter någon.”

Slut på berättelsen om upptakten.

Säkert väcker denna berättelse associationer till polisspåret och andra tankegångar. Jag tänker dock hålla mig till att inte peka ut poliser utan påpeka att det lika väl kan vara en falsk polisbil. Däremot kan den fungera som signalspaningsresurs och då måste operatören vara förtrogen med Stockholmspolisens radiokommunikation mm.

Länkar:

SOU 1999:88 Polisspåret 395 Iakttagelse av polisbil på Johannesgatan
http://www.regeringen.se/content/1/c...4/295e5712.pdf

Drottninghusgränd på hitta.se
http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?va...PointY=6581895

SOU 1999:88 Polisspåret 403 Bilen på Drottninggatan
http://www.regeringen.se/content/1/c...4/295e5712.pdf

SOU 1999:88 Brottsutredningen i översikt 165 ”Mystiska” personer vid biografen Grand
4. Vittnet Inga Å hördes första gången den 28 januari 1989 ...
http://www.regeringen.se/content/1/c...4/6a2655da.pdf


För att underlätta för nytillkomna läsare finns mina tidigare berättelser nedan.

Berättelser

1.Om mannen på Olofsgatan Postat 2008-01-09, 18:23 http://www.flashback.org/showthread...33416&page=120
2.Berättelsen om de två operatörerna Postat 2008-01-09 18:23 http://www.flashback.org/showthread...33416&page=120
3.Berättelsen om “Dekorimamannen”. Postat 2008-01-12 http://www.flashback.org/showthread...33416&page=120

Jag är inte så bra på FB så jag vet inte hur man kommer direkt till inläggen, så det blir till att leta lite på sidan.

/Utredaren