Citat:
Ursprungligen postat av snömannen
OK, så mätningen växelverkar med det som skall mätas upp - och åstadkommer då en kollaps. Istället för att vara överallt men med olika sannolikheter återfinns partikeln vid en specifik plats. Och denna partikel kan vi observera.
Kan man då tänka sig en slags mätningar, eller växelverkningar, som inte leder till kollapser? Resultatet av dessa mätingar, eller växelverkningar, skulle vi då inte kunna uppfatta eftersom de inte resulterade i en partikel som finns vid en specfik punkt.
Eller lite annorlunda uttryck: eftersom vi inte kan uppfatta en icke-kollapsad "partikel" så måste vi påverka den på ett sånt sätt att den kollapsar och blir en för oss iaktagbar partikel. Och det är denna påverkan som vi kallar en mätning?
Att mätning leder till kollaps är i så fall bara ett annat sätt att säga att vi inte klarar att uppfatta det icke-kollapsade. Vi måste utsätta det icke-kollapsade för något som får det att kollapsa, annars är det inte iaktagbart för oss?
Ja, sådana mätningar finns!
Det är bäst att nämna att talet om 'vågfunktionens kollaps' hör till en tidig tolkning av kvantmekaniken. Den är bristfällig, men kan duga tills vidare.
Dags då för det fascinerande experimentet...
Elitzurs och Vaidmans bombtest!
http://en.wikipedia.org/wiki/Elitzur...an_bomb-tester
Vi vill veta om det finns en bomb, som vårt experiment får att explodera.
Vid mätning exploderar bomben. Det vill vi inte, så vi undviker att göra en mätning. Elaka tungor säger att vi klarar oss genom att spränga bomben i ett alternativt universum. I vårt universum sluter vi oss i testen, tack vare bristande interferens, till att det finns en bomb.
Nej, det är inte bara att tankeexperiment. Det finns praktiska exempel...svindlande.
http://www.absoluteastronomy.com/top...esting_problem
