Tre tonåringar i Älvkarleby kommun tvingade sitt brottsoffer att äta hundbajs i mars 2026

Svar på inlägg: (FB) Tre tonåringar i Älvkarleby kommun tvingade sitt brottsoffer att äta hundbajs i mars 2026 ("Nja, föräldrarna medgav kränkning med 10-11000 men i övrigt avvisar dom skadestånd. Det vill säga för misshandeln").

Jag har inte sagt någonting annat? Jag skrev ju: "...För en sådan invändning är ju endast en inställning till yrkandet som sådant. Om ens barn då nekar till brott så är det ju inte särskilt konstigt att vårdnadshavaren motsäger sig skadeståndsansvar (jag menar ingen människa i världen hade ju gått med på att betala ett skadestånd för ett brott man själv/ens barn inte begått). Ser man till de två andra vårdnadshavarna i detta fallet så följer dom ju sitt barns inställning på exakt detta sättet. Dvs att dom medger skadeståndsansvar för de brotten som deras barn erkänt, men inte mer än så"

Dvs:
L medger ansvar för misshandel av normalgraden, men bestrider ansvar för grovt olaga tvång. Han medger kränkningsersättning avseende 10 000:- och bestrider skadeståndsyrkandet i övrigt. L vårdnadshavare följer sin sons inställning och medger kränkningsersättning avseende 10 000:- och bestrider skadeståndsyrkandet i övrigt.

A medger ansvar för misshandel av normalgraden, men bestrider ansvar för grovt olaga tvång. Han medger kränkningsersättning avseende 10 000:- och bestrider skadeståndsyrkandet i övrigt. A vårdnadshavare följer sin sons inställning och medger kränkningsersättning avseende 10 000:- och bestrider skadeståndsyrkandet i övrigt.

[quote=Haaaaag|95552589]
[quote=ImStillCute|95552356]


Finns inget som hindrar föräldrarna att medge skadestånd i det fall han blir dömd.

Polisen har under alla omständigheter hållit föräldrarna informerade om vad som hänt
och omfattningen och att rättegång är att vänta.

Svar på: "Finns inget som hindrar föräldrarna att medge skadestånd i det fall han blir dömd"

Snälla, citera inläggen riktigt. Går ju inte att svara i dom...

I "skadestånd" så innefattas kränkningsersättning, ersättning för sveda och värk samt övriga omkostnader som målsägande haft till följd av brottet. Dessa vårdnadshavare har ju medgett kränkningsersättning på 10 000 SEK, dvs dom har medgett skadestånd!? Sedan har dom kanske inte medgett den summan som målsägande yrkat på, men det är ju en annan sak.

Det är klart att man kan medge skadestånd - i det fall att man skulle bli dömd. Man kan ju ha inställningen att man bestrider yrkandet, men anse det som skäligt i och för sig. Men man kan också ha inställningen att man endast bestrider yrkandet (som man gjort här).
Det kan handla om olika anledningar. Dels kan det vara av "retoriska skäl" att man liksom nekar och har sin bestämda inställning att man ö.h.t inte begått detta brott - och att man därför inte vill kännas vid något skadestånd och därför slår ifrån sig detta. Men det kan också handla om att den misstänkta gärningen består av flera olika moment och att man därför inte vill vitsorda något skadeståndsbelopp, då man kanske bara döms för ett av momenten (vilket skulle kunna rendera i lägre skadestånd). Det är därför inte särskilt konstigt att vårdnadshavarna följer sina barns inställning.

Är du med på vad jag menar?

Fast den misstänkte pojken behöver inte medge högre skadestånd än vad han gjort.
Föräldrarna kan medge högre skadestånd utan att "peka ut" sin son då man överlämnar till rätten att
besluta om han är skyldig.
Dom kan mycket väl ange detta när man blir tillfrågad om inställning till betalningsansvar.

Dom hade vunnit den misshandlades föräldrars uppskattning, dom hade vunnit allmänhetens uppskattning samt att dom visat att man vill göra rätt för sig.

Nu framstår dom bara som jävla idioter! Dom har väl ett jobb att gå till och grannar som säkert hört
både sanningen och den sminkade sanningen.
I och med domen är sanningen ute och nu är det försent att sminka grisen.

Du slår in öppna dörrar. Jag skrev ju i förra inlägget: "Det är klart att man kan medge skadestånd - i det fall att man skulle bli dömd. Man kan ju ha inställningen att man bestrider yrkandet, men anse det som skäligt i och för sig". Att man kan göra det råder det alltså ingen tvekan om. Men jag sa ju också att det kan finnas "taktiska" och processtekniska skäl att inte göra det. Ibland kan det också vara så att man är försiktig med att medge/vitsorda belopp då man tänker att rätten då kan välja att gå den enkla vägen och (vid fällande dom) tillerkänna det belopp man vitsordat, istället för att "tänka själva" och döma ut ett ev. lägre belopp. Som sagt det finns olika anledningar!

Rätten skulle inte sluta tänka och låta det "rulla på" !
Dom dömer skadestånden efter praxis utefter likande fall.
Inte säger man, eftersom föräldrarna slängt kassalädret på bordet tar vi det! Det var det dummaste
jag hört på länge.

Det sa jag inte! Men eftersom jag arbetar i branschen vet jag att sådana strategier finns. Jag har ändå gett dig TRE exempel/anledningar, så du kan ju lyssna på mig iallafall...

En liknande sådan strategi som vissa försvarsadvokater använder (inte alla!) är att dom agerar och pläderar konsekvent utefter klientens inställning. Om då klienten nekar bestämt till brott så nämner man inte ens frågan om påföljd/strafflängd i pläderingen. Dvs man sitter inte och säger: "Min klient är oskyldig...men skulle ni anse honom skyldig så skall det vara 5 års fängelse, och inte 7 som åklagaren vill". Detta gör man för att understryka klientens inställning och att inte ens "öppna dörren" eller "väcka tanken" om att vederbörande kanske är skyldig ändå. Ledord: "Möts aldrig halvvägs"