Citat:
"Ägnad" i förtalsbestämmelsen skall inte läsas i dess mer moderna betydelse "med avsikten att", begreppet har inget att göra med vad som motiverat gärningsmannen. Istället har "ägnad", likt övriga juridiska bestämmelser där begreppet förekommer, den mer traditionella betydelsen "som varit av beskaffenheten att det lämpar sig för" eller "som typiskt medför".
Problemet är ju att det också skall bevisas att anledningen var att skada mannen och att det var medvetet utan rimligt tvivel. Det är nog rätt lätt för en advokat i detta avseende skapa rimligt tvivel om att gärningen inte var ämnad att skada mannen. Vi får se, tror det skulle kunna vara avgörande om det finns tvivel eller inte om ifall skadan varit medveten/uppsåt funnits.
Rekvisiten "ägnad att utsätta denne för andras missaktning" och "ägnad att medföra allvarlig skada" (kvalifikationsgrunden för grovt förtal) skall alltså förstås som att uppgiften som spridits varit av sådant slag att den typiskt kan antas ha medfört att den omtalade blir utsatt för andras missaktning respektive utsatts för allvarlig skada.
Det skall förvisso också sättas i relation till omständigheterna i det enskilda fallet - vad som är harmlöst i en viss social krets kan ju vara nedsättande i en annan - men att man typiskt kan antas bli utsatt för andras missaktning och att det typiskt kan leda till allvarlig skada att bli utpekad som gädda och vad mer som exakt som har framförts i det här fallet är nog inte mycket att orda om. Där har försvaret inte mycket att hämta.
Eftersom någon avsikt att skada eller utsätta för andras missaktning alltså inte är en del av de objektiva rekvisiten för brottet, så behöver inte de subjektiva rekvisiten - såsom uppsåtet - heller täcka det. Det räcker med att man medvetet publicerat sådana uppgifter som är av sådant slag att de typiskt kan medföra missaktning respektive allvarlig skada, oaktat om det varit ens avsikt.
