Hej! Jag har könsdysfori hela livet men varit i garderoben/förträngt allt och haft lite andra problem så inte blivit något utav det. Är nu 26 år och född man. Jag vill bli kvinna 100%. Min familj skulle acceptera mig men kanske inte mina kusiner typ och min tjejs familj, så lite tråkigt. Men allt som allt så tror jag att jag kommer få tillgång till vård.
Jag har så klart en hel del frågor, även fast jag läst på 1177. Du måste inte svara på alla frågorna utan jag är tacksam för vad jag får. Dom som surrar runt i huvudet just nu är:
1. Jag har ADHD, kan detta påverka hur snabbt jag får hjälp? Vad händer om dom får för sig att jag har högfunktionell autism eller dylikt?
2. Jag har experimenterat med hormoner själv (s.k. DIY hrt). Inte så mycket så att det märks än men funderar på om det kan vara positivt eller negativt att fortsätta och/eller tala om för dom.
3. Jag har för många år sedan haft lite substansproblem och hade en panikattack som blottar detta i min journal. Hur negativt tros detta påverka?
4. Hur snabbt ifrån det att jag börjar söka hjälp lär det dröja innan jag kan göra operationer så som vaginoplasti och Adams äpple förminskning?
5. Jag lär behöva ansiktsfeminiserande kirurgi men detta verkar inte vara inkluderat i svenska vården? Kan man göra det privat?
6. Hur länge måste man gå till logoped innan man kan operera rösten ifall det inte funkar?
7. Jag är i nuläget väldigt maskulin. Hur negativt är detta för hur snabbt utredningen går? Helst så vill jag bara klä mig som en kvinna när hormonerna börjar få såpass mycket effekt att jag inte enkelt kan smälta in som man längre. Relaterat till detta så undrar jag också hur transfeminina personer upplever Sverige på senare tid. Känns det tryggt? Jag kan klara av lite onda blickar eller glåpord men har inte lust att bli nerslagen.
Väldigt många frågor, men förhoppningsvis kan det hjälpa någon annan också. Tack!
__________________
Senast redigerad av nyttkontofyi 2026-01-10 kl. 14:57.
Vad jag förstår det som från bekanta är det inte helt lätt att få igenom just underlivskirurgi i Sverige. Det kan dröja många år om det ens kommer på tal.
Många betalar för just operationer ur egen ficka och åker utomlands för just könskorrigerande operation.
Hej! Jag har könsdysfori hela livet men varit i garderoben/förträngt allt och haft lite andra problem så inte blivit något utav det. Är nu 26 år och född man. Jag vill bli kvinna 100%. Min familj skulle acceptera mig men kanske inte mina kusiner typ och min tjejs familj, så lite tråkigt. Men allt som allt så tror jag att jag kommer få tillgång till vård.
Jag har så klart en hel del frågor, även fast jag läst på 1177. Du måste inte svara på alla frågorna utan jag är tacksam för vad jag får. Dom som surrar runt i huvudet just nu är:
1. Jag har ADHD, kan detta påverka hur snabbt jag får hjälp? Vad händer om dom får för sig att jag har högfunktionell autism eller dylikt?
2. Jag har experimenterat med hormoner själv (s.k. DIY hrt). Inte så mycket så att det märks än men funderar på om det kan vara positivt eller negativt att fortsätta och/eller tala om för dom.
3. Jag har för många år sedan haft lite substansproblem och hade en panikattack som blottar detta i min journal. Hur negativt tros detta påverka?
4. Hur snabbt ifrån det att jag börjar söka hjälp lär det dröja innan jag kan göra operationer så som vaginoplasti och Adams äpple förminskning?
5. Jag lär behöva ansiktsfeminiserande kirurgi men detta verkar inte vara inkluderat i svenska vården? Kan man göra det privat?
6. Hur länge måste man gå till logoped innan man kan operera rösten ifall det inte funkar?
7. Jag är i nuläget väldigt maskulin. Hur negativt är detta för hur snabbt utredningen går? Helst så vill jag bara klä mig som en kvinna när hormonerna börjar få såpass mycket effekt att jag inte enkelt kan smälta in som man längre. Relaterat till detta så undrar jag också hur transfeminina personer upplever Sverige på senare tid. Känns det tryggt? Jag kan klara av lite onda blickar eller glåpord men har inte lust att bli nerslagen.
Väldigt många frågor, men förhoppningsvis kan det hjälpa någon annan också. Tack!
Du behöver genomgå en utredning om du tänker att du vill ändra på din kropp. Då får du träffa flera experter inom sjukvården. De ska stötta dig och se vad du behöver, och vilka lösningar som är möjliga. Experterna ingår i ett så kallat utredningsteam.
Både du som har en könsidentitet som man eller kvinna och du som har en ickebinär identitet kan få tillgång till könsbekräftande behandling.
Utredningen innebär att du får prata om dina tankar och känslor med teamet. Du får prata om hur du ser på dig själv och din könsidentitet. En viktig del i utredningen är att få prata om vad en behandling kan göra och inte göra, och att diskutera fördelar och nackdelar med behandling.
Syftet med utredningen är att ta reda om det är könsdysfori som gör att du känner som du gör. Utredningen ska också visa om du behöver hjälp med fler saker än med könsdysforin.
Du kan få påbörja könsbekräftande behandling om utredningen kommer fram till att du har könsdysfori, om fördelarna med en behandling överväger eventuella nackdelar och om tidpunkten för behandling är rätt.
Detta är allvarliga ingrepp och beroende på vad du vill göra och får göra så kan dessa beslut påverka hela ditt liv framöver och innebära att beslut som tagits, inte går att få ogjorda.
Påbörja processen med ett öppet sinne, var ärlig och lägg korten på bordet, tanken med utredningen är att tillsammans med dig fastställa behov och eventuella åtgärder och att förhindra ogenomtänkta beslut, det du gör kan påverka hela ditt liv, mer information om processen finns på 1177!
Har inga som helst synpunkter kring ditt val, men blir väldigt förbluffad över att du nämner att du varit i garderoben / förträngt din situation. Och att du nu framställer så många frågor. Om det är några som vet vad som gäller kring könsdysfori, så är det de personer som gått och burit på detta faktum under många år.
Man är otroligt påläst, vet vilka man ska kontakta, har breda kontakter med likasinnade på nätet eller på annat sätt.
Och att du redan nu nämner vaginoplastik / adams äpple förminskning?
Kan tillägga att jag precis som PatricHbg tycker du bör fokusera på att läsa på mer, prata med andra och sätta dig in i din egen situation och hur vården fungerar innan du ens tänker på vissa av dom här stegen.
Har inga som helst synpunkter kring ditt val, men blir väldigt förbluffad över att du nämner att du varit i garderoben / förträngt din situation. Och att du nu framställer så många frågor. Om det är några som vet vad som gäller kring könsdysfori, så är det de personer som gått och burit på detta faktum under många år.
Man är otroligt påläst, vet vilka man ska kontakta, har breda kontakter med likasinnade på nätet eller på annat sätt.
Och att du redan nu nämner vaginoplastik / adams äpple förminskning?
Vet inte riktigt vad jag ska svara på detta. Jag har liksom ingen anledning att ljuga på mitt throwaway konto när det kommer till detta. Och det låter som att du är lite misstänksam.
Anledningen till att jag har massa frågor nu är för att jag inte förtränger det längre och har bestämt mig, så nu är det mer praktisk information jag behöver och inte så psykologiskt. Vägen dit var väldigt krokig.
Jag förstår att du kanske bara är nyfiken men det blir väldigt mycket för mig att skriva om jag ska förklara exakt varför jag har dom frågorna jag har nu och inte fått dom besvarade innan.
__________________
Senast redigerad av nyttkontofyi 2026-01-10 kl. 15:29.
Om det är några som vet vad som gäller kring könsdysfori, så är det de personer som gått och burit på detta faktum under många år.
Man är otroligt påläst, vet vilka man ska kontakta, har breda kontakter med likasinnade på nätet eller på annat sätt.
En bra liknelse jag kom på nu är homosexuella män som är i garderoben. Många homosexuella män går runt fram tills medelåldern och tänker att det är djävulen som försökt lura dom. Att det är en plikt att försöka gilla kvinnor.
Hade du tänkt att dom kanske borde forsätta dejta kvinnor bara för att det är misstänksamt att dom inte vet hur man använder Grindr?
Vad tycker din låtsastjej om att du låtsas vilja skära kuken av dig?
Oj du låter arg. Ingen garanti att jag går för vaginoplastik på grund av henne faktiskt, då just det momentet skaver extra för henne, men är nyfiken kring hur det funkar och hur snabbt det skulle kunna gå. Finns en stor chans att förhållandet brister på grund av allt, trots att hon är bi, mest på grund av hennes föräldrar och samhället inkl. otrevliga typer som dig, och då blir vaginoplastik mer aktuellt.
__________________
Senast redigerad av nyttkontofyi 2026-01-10 kl. 15:49.
Har inga som helst synpunkter kring ditt val, men blir väldigt förbluffad över att du nämner att du varit i garderoben / förträngt din situation. Och att du nu framställer så många frågor. Om det är några som vet vad som gäller kring könsdysfori, så är det de personer som gått och burit på detta faktum under många år.
Man är otroligt påläst, vet vilka man ska kontakta, har breda kontakter med likasinnade på nätet eller på annat sätt.
Och att du redan nu nämner vaginoplastik / adams äpple förminskning?
Mm förstår att det ringer en klocka även för dig som är i den svängen....
Har killen skaffat buntband och hammare, och kollat ut gravplats redan?
