Världskrigspersonligheter fortfarande i livet

Fortfarande lever Taisto Tähkämaa, född 1924, även han centerpartistisk veteran, riksdagsman från Åbo läns södra valkrets 1970–1991, försvarsminister 1977–1979 samt jord- och skogsbruksminister 1979–1983.
Tähkämaa deltog i fortsättningskriget som pansarvärnsman, först i Östkarelen och därefter på Karelska näset. Han har skildrat hur det var att närma sig debaclet vid Ihantala - den varma luften var fylld av muller och dån, uppsvällda hästkadaver låg längs vägen och stank, soldater som kommit bort från sina förband avrådde nykomlingarna från att fortsätta mot fronten, där ett helt regemente om dagen påstods stryka med. 19-årige Tähkämaa fick klara sig i flera dagar utan vila.
En gång kunde han se tre sovjetiska T 34-vagnar passera sin ställning, men beslutade efter kort övervägande att inte öppna eld med sin 37 millimeters kanon (Bofors?), eftersom den inte skulle bita på de sovjetiska vagnarnas pansar. I stället skulle han själv bli krossad. Efter några hundra meter träffades den första T 34:n av en finsk 76-millimeters granat och fick larvbandet avskjutet. De båda andra vagnarna körde av vägen och ut på åkern, där de fastnade i den mjuka jorden.
När Tähkämaa mötte sina kamrater i bakre linjen, fick han frågan om han skjutit med sin kanon. Han skakade på huvudet. Det var rätt gjort, sa då de andra - annars hade du inte varit här. Tähkämaa blev ändå sårad under kampen.

Det var i går 83 år sedan attacken mot Pearl Harbor. I minneshögtiden deltog två av dem som då var med, 104-årige Ira “Ike” Schab (som tjänstgjorde ombord på jagaren USS Dobbin) och 102-årige Ken Stevens (stationerad på jagaren USS Whitney).

Tolv Pearl Harbor-veteraner är alltjämt i livet i dag, då 84 år (ber ånyo om ursäkt för kassa räknekunskaper ) förflutit sedan attacken. För första gången nånsin hålls hela minnesceremonin utan att en enda veteran medverkar - också Schab har på grund av sjukdom tvingats avboka.