Varför enbart kontakt med mobilnummer?

Hur vågar någon kontakta en sexarbetare via sitt mobilnummer?
Jag förstår verkligen inte det.

Alla mobilnummer kan polisen numera spåra och vi läser i media hur polisen har fått tillgång till sexarbetares mobiler och enkelt kan plocka in sexköparna efter konversationen mellan de två.

Därtill, varför envisas sexarbetarna enbart ha kontakt via mobilnummer (inklusive WhatsApp)?
Rent intuitivt borde antalet intresserade sexköpare minska ifall det är stora risker att åka dit för att det i sexarbetarens telefon finns både mobilnummer och sexköpsdialog.
Så varför använder inte sexarbetare anonyma appar som Kik eller Telegram istället?

Ska du betala för att knulla får du ta risken.

Mobilnummer är en säkerhet för de utsatta kvinnorna att kunna spåra dig om du gör något utanför överenskommelsen ditt kräk!

Vaknat upp på fel sida i morse eller gör sig Julen dig påmind om hur ensam och bortglömd du är, och därför du måste spy din galla?

Har du inget vettigt att säga vore det bästa att du håller tyst.

God Jul på dig med

Bestämmer du vad som är vettigt? Det är väl en rätt korkad frågeställning, vad tror du flickor som tillåter torskar att vara anonyma får stå ut med?

Okej, då skippar vi detta om varför tjejerna begär mobilnumret.

Det jag mest är nyfiken på är hur sexköparna kan vara så naiva att de kontaktar sexarbetarna med sitt mobilnummer.

Det finns säkert en och annan sexköpare här, hur tänker/resonerar ni när ni skickar sms eller meddelanden på WhatsApp?

Nu teoriserar jag bara för att svara vänligare an det förra inlägget, men det ligger nära till hands att det främst är vid första kontakten man inte får vara anonym. Blir man en stammis finns garanterat andra sätt att kommunicera, t ex genom forum på internet.

Jag tycker att väldigt många sexarbetare använder Kik. Men om du är orolig så går det att, till exempel, skaffa oregistrerade finska kontantkort för att kontakta de som använder mobil eller whatsapp. Åtminstone när jag köpte det så fanns det leverantörer i Sverige så att man inte behövde åka över till Finland.

Personligen är jag inte orolig, utan är mest nyfiken hur man resonerar. Det är ju väldigt tydliga spår man efterlämnar sig och jag vill gärna förstå hur man tänker

Jag har köpt sex i Sverige under cirka 20 års tid (35 år totalt) och har tidigare haft en telefon med oregistrerat kontantkort för kontakter med tjejer i Sverige. I och med att svenska kontantkort numera måste vara registrerade så har jag för att vara på den säkra sidan skaffat mig ett finskt kontantkort. Jag betalar alltid också kontant för att de monetära transaktionerna inte ska vara spårbara.

Därmed kan jag inte förklara hur de tänker som använder registrerade telefoner. En del swishar ju också betalningen, vilket gör det verkligen spårbart. Kanske har de klarat sig i tio år och tänker att det inte är någon fara för upptäckt. Kanske tänker de att telefonnummer och swishar inte räcker som bevisning, men tillsammans med annan bevisning så verkar det ju räcka för fällande domar. Men jag vet som sagt inte.

Ännu en SW-lur har Polisens tagit i beslag och sedan enkelt nystar upp sexköp.

Jag förstår verkligen inte hur köparna kan vara så naiva att kontakta SW på sms/Whatsapp. "Teknisk bevisning", säger Farbror Blå och tackar.

Lika lite fattar jag "dubbel-swish" på Thai-salonger eller att betala sin lokala knarklangare med swish. Förutom lämna spår efter sig som teknisk bevisning så får ju mottagaren inte bara mobilnumret utan även personens namn som "kvitto". Vem vet vad dessa skumraskartyper kan hitta på med de uppgifterna?

Så ni som köper dessa olika tjänster, berätta: Hur resonerar ni när ni blottlägger er genom använda mobilen?

https://www.sverigesradio.se/artikel/stor-koppleriharva-man-salde-frun-till-minst-70-man

Som Frank Andersson sa. Kuken måste ha sitt.

Svaret är väl så enkelt att folk inte tror att de ska åka dit. Själv har jag sedan ett tag kört med följande ”säkerhetslinor”.

- Inga träffar med tjejer som är här på besök och jobbar. Bara svenska tjejer.

- Betalning endast med kontanter.

Givetvis har jag föredragit appar av det slag du nämner framför sms och whatsapp. Men när någon varit tillräckligt intressant har jag slängt säkerhetstänket överbord.

Men, det blir alltmer sällsynt att jag tar kontakt via sms etc. Och jag gör inte upp om tjänster, priser osv i t ex sms. Om inte någon bra app erbjuds ber jag om ett samtal.

Antar att detta resonemang gäller för sexköp i Sverige. Dvs ett land där dylika tjänster är förbjudna att köpa.