Alkoholets rus induviduellt?

Alkoholens rus utåt jämförelse med andra droger brukar ha samma effekter på de flesta personer. Socialare/pratglad, hämningarna släpps etc etc.

Men själva ruset man själv känner? Ibland ser jag polare kring midnattsnåret som har druckit öl i 4-5 timmar som ser ut att må så otroligt underbart, man ser "mysigheten" i ögonen på dem, de är otroligt sociala och använder kroppspråket på ett (Från mina ögon) härligt och tillfredställande sätt.

Men jag får aldrig sånt rus, jag blir ruskigt pratglad/social/krogsugen i kanske 2timmar, men de gånger jag stannar upp, så blir jag bara trött och sliten. Får en liten tyngd i skallen och blir som inte sugen på nått. Men någon "Mysighet" känner jag inte.

Vad tror ni?

Nej, det här behöver inte bumpas.

/Mod

vad fanj är frågan? Ursäkta frågan, men är ganska fuckad på shit!!! D s

Är det bara jag som blir deppig på alkohol efter några timmar. Man går på stan och alla är så jävla aggressiva hela tiden. Känns så jävla hopplöst.

Tycker verkligen det är den mest individuella "drogen".
Oavsett om man jämför med cigg, kaffe, amfetamin, weed osv... är ju alltid individuellt men med alkohol skiljer det sig nästan alltid från person till person känns det som.

Känner även av samma sak . Vad ska man göra? Sprida ut drickandet? För jag brukar "häva" på förfesten och sen hålla mig på det ruset hela kvällen.

Att häva har väl aldrig funkat för någon som vill uppnå vad trådskaparen just beskrev?

Alkohol gör 80% av de som konsumerar det odrägliga grundat på egen erfarenhet. Kör varannan vatten och känn efter. Det krävs inte speciellt mycket för att bli mer social och lite gladare. Våldsam och trött alternativt deprimerad blir man oftast pga överkonsumtion. Att folk som passerat 18 fortfarande inte har lärt sig dricka är mig en gåta. Praktfyllornas tid var högstadiet när man var ung och dum.

Men alkohol är väl den enda drogen som utlöser lite av varje? alltså endorfiner, serotonin, dopamin. Tror folk blir olika beroende på hur de reagerar på signalämnen eller dom kanske har lite mer än något annat. Men det jag tycker är så jävla synd med alkohol är att efter ett tag sätter ju vad heter det GABA till och då slutar man få känning av signalämnena, och då tror man man ska ha mer men man blir bara mer alkohol förgiftad och snurrig. Alkohol är i min mening bara en hälsofara.

Ja, ett alkoholrus är nog väldigt induviduellt.

Jag brukar bli på olika sätt varje gång jag dricker.

Det sköna ruset med alkohol är i början. Innan folk blir riktigt fulla. Egentligen ska man dricka såhär.

Drick lagom fort tills man känner den nivå av ruset då man upplever allt som underbart. Då skall man sluta dricka och låta ruset avta och nästan gå över. Den sköna känslan håller då nämligen i sig på vägen tillbaka precis som på vägen upp. När ruset avtagit rätt mycket kan man börja dricka upp sig till en lagom nivå igen. Men sen hellst inte ha mer än två normala rus per dygn.

Dricker man för mycket och för länge vänder dom sköna och härliga känslorna av ruset till trötta, och mer deppiga känslor istället och det är inte bra.

Jag har ett par kompisar som är likadana som er, trista jävlar som måste börjar föra sent.

Jag och de flesta i min bekantskapskrets anser att ju tidigare man börjar ju bättre "bygger" man upp en fylla.

Jag har inga problem att vara full från klockan 8 på morgonen till 03 på natten, förrutom dagen efter då.

På den tiden jag fortfarande drack alkohol blev jag bara sömning och ville hem och sova.
Det var lika bra att jag slutade med alkoholen.