Nä men allt ältande är sånna energitjuvar, huuur orkar man leva så mycket i det förflutna och dra med sig sin partner på tidsresan?
Och alla små lögner. Tex när något går snett och man säger något som ”det blir så om man gör x istället för y” och får som svar att ”jag gjorde så”. Fast man vet att det inte blivit så ifall man gjort på rätt sätt.
Att aldrig ta ansvar för att man gjort fel, säker av misstag, utan ljuga och skylla på ”slumpen”
Att hon aldrig lyssnar när man väl delar med sig av hur man känner och varför man reagerar på ett sätt som man gör. Att man då ber om ett annat bemötande men för att nästa gång göra precis på samma sätt som förra gången och gången innan dess osv.
Hur många gånger har jag inte blivit tvungen att rädda osten när den sakta men säkert har påbörjat förvandlingen till en slalombacke? Allt detta under snart 45 års tid. Kanske dags att börja köpa färdigskivad ost?
Att han hittar på så mycket uppenbara osanningar om saker. Att han ägt företag som gått med miljardvinster som skänkts bort. Att han stridit i Ukraina och fått medalj av president Zelendjski, som tappades bort i kriget.
Att han har haft anställda som åkt runt och bevakat ens säkerhet, anställda som av ren tillfällighet han bara träffar på när han är ensam. Att han jobbat åt FBI.
Jag vet att han haft det svårt, att hans självförtroende måste vara absolut botten. Att han känner sig misslyckad och att fantasin känns bättre än verkligheten. Men man blir så trött på det när man vet att allt är hittepå.
Att ni orkar… Jag hade stört mig på precis allt, vilket jag brukar göra med andra människor. Sedan går jag omkring tyst och pallar inte med människan - som sedan bara uppfattas som jävligt klängig på mig. Usch
__________________
Senast redigerad av Tesomiw 2025-12-16 kl. 10:47.