Flashback bygger pepparkakshus!
Först och främst, beklagar din (och er) situation. Din kille framstår inte som världens kap i nuvarande tillstånd och undrar nog egentligen vad det är som gör att du håller fast vid honom? Mer än att det är jobbigt att separera förstås.
Jag blir även lite nyfiken på vad han gör resten av månaden när medicinen tagit slut - fixar han något vid sidan om eller består hans missbruk enbart av Elvanse? Finns det historik av tidigare missbruk och i så fall vad? Inte för att förminska hans problem men jag tänker att han primärt är oerhört deprimerad snarare än pundig.
Om jag vore du och är i läget att du kommit fram till att detta trots allt är ett förhållande du vill satsa på så måste du ställa kravet på honom att ni fixar en läkartid där du får ge din syn på hur saker och ting fungerar (eller inte). Inte så att du behöver avslöja hans missbruk men han måste inse att situationen kräver mer än 70mg Elvanse.
Och hur ser det ut för din egen del - finns det det möjligen egna erfarenheter som du egentligen skulle ha behov av att bearbeta professionellt?
Du är varken dum eller naiv utan visar tvärtom stor förmåga till empati. Ibland kan ens tidigare erfarenheter i livet dock göra att man själv inte riktigt kan orientera i vad som är bäst för en själv utan att man kan behöva vägledning i någon form (exempelvis samtalskontakt) för att reda ut vad som är mer eller mindre rimligt i en relation osv
Lycka till oavsett vilket.
__________________
Senast redigerad av fruktfabrik 2025-11-12 kl. 14:33.
Senast redigerad av fruktfabrik 2025-11-12 kl. 14:33.
Citat:
Tjena.
Jag har nu under längre tid fått tolerera min partners vyvanse missbruk. Hen brukar ha "bättre " månader och även "sämre" månader. Hen får recept för medicinet elvanse 70mg varje månad (hen brukar även ta ut någon vecka innan här o där). Varje månad så överstiger hen dosen som förskrivits, nämligen bara 1 tablett (på 70mg) per dag.
Jag har försökt gömma burken, vilken hen oftast hittar. Att ha "check-in dagar" där jag ska räkna genom pillrena för att se till att mängden stämmer (sekunden hen får burken så blir jag såklart nekad tillgång till den, vet inte ens vart den är).
Varje månad är det samma visa: hen får medicin 30st för hela månaden, första dagarna redan tar hen 1-3 piller per dag (i smyg oftast, om inte mer egt). De kommande dagarna tas en galen mängd elvanse, jag vet inte själv (då henninte tillåter mig att räkna) men förr i tiden har jag räknat mellan 10-15st piller som var borta efter 2 dagar.
I dessa två dagar brukar hen spela LOL, ibland ranked ibland bara ARAM/Arcades i 1-2 dagar på raken (alltså det varierar mellan 24-48h).
Hen brukade enbart vara uppe 24h, men senaste veckorna har hen nu varit uppe i 48h (som idag) och även för 2 veckor sedan.
Efter en sådan bender sover hen kanske 5h-8h, vaknar upp och börjar tjata om att spela igen.
Konsekvenserna av dessa benders är att VARJE MÅNAD blir hen utan minst 7 dagar värt av piller. Ofta blir det dock mellan 7-14 dagar som hen får gå utan medicinen då hen har tagit för mkt av pillrena per dag. Hen försvinner även helt från hushållet, sitter i sitt rum och kommer bara ut för mat.
Hen studerar med CSN och är försenad med alla inlämningar, skiter i plugget även om det är hela hens inkomst (fun). Istället får jag stressa mig till döds med hens inlämningar och slutprov, får kommunicera med hens lärare osv (kalla mig dum men då vet jag iaf att det blir gjort).
Nu har detta pågått nästan 2 år men det svänger upp och ner, hen har ibland bättre månader där jag kontrollerar burken och då brukar det bli 1st piller per dag. Dock de sista 4-5 månaderna har varit rent helvete. Varje gång hen ska få ny recept får jag grov ångest då jag vet hen kommer ändra sin personlighet med 360 grader på en dag, och bli en helt annan människa. (extra: JAG måste gå och hämta ut medicinen varje gång då hen är överviktig och är rädd att apotekspersonalen skal neka uttaget???????, räknas det som paranoia?)
Jag vet inte hur jag ska hjälpa hen. Jag brukar hota (kanske inte det smartaste) med att kontakta läkaren som förskriver medicinen men hen vet att jag skulle aldrig våga göra det. Varje gång hen har en bender så kommer fram orden som "då flyttar jag ut" , eller "jag älskar inte dig, därför gör jag detta", mm. Hen säger alltid sårbara ord då hen VET att jag kommer låta hen bli och istället vara ledsen för mig själv.
Går detta ens att rädda?
Och snälla, försök inte dömma mig
Jag har nu under längre tid fått tolerera min partners vyvanse missbruk. Hen brukar ha "bättre " månader och även "sämre" månader. Hen får recept för medicinet elvanse 70mg varje månad (hen brukar även ta ut någon vecka innan här o där). Varje månad så överstiger hen dosen som förskrivits, nämligen bara 1 tablett (på 70mg) per dag.
Jag har försökt gömma burken, vilken hen oftast hittar. Att ha "check-in dagar" där jag ska räkna genom pillrena för att se till att mängden stämmer (sekunden hen får burken så blir jag såklart nekad tillgång till den, vet inte ens vart den är).
Varje månad är det samma visa: hen får medicin 30st för hela månaden, första dagarna redan tar hen 1-3 piller per dag (i smyg oftast, om inte mer egt). De kommande dagarna tas en galen mängd elvanse, jag vet inte själv (då henninte tillåter mig att räkna) men förr i tiden har jag räknat mellan 10-15st piller som var borta efter 2 dagar.
I dessa två dagar brukar hen spela LOL, ibland ranked ibland bara ARAM/Arcades i 1-2 dagar på raken (alltså det varierar mellan 24-48h).
Hen brukade enbart vara uppe 24h, men senaste veckorna har hen nu varit uppe i 48h (som idag) och även för 2 veckor sedan.
Efter en sådan bender sover hen kanske 5h-8h, vaknar upp och börjar tjata om att spela igen.
Konsekvenserna av dessa benders är att VARJE MÅNAD blir hen utan minst 7 dagar värt av piller. Ofta blir det dock mellan 7-14 dagar som hen får gå utan medicinen då hen har tagit för mkt av pillrena per dag. Hen försvinner även helt från hushållet, sitter i sitt rum och kommer bara ut för mat.
Hen studerar med CSN och är försenad med alla inlämningar, skiter i plugget även om det är hela hens inkomst (fun). Istället får jag stressa mig till döds med hens inlämningar och slutprov, får kommunicera med hens lärare osv (kalla mig dum men då vet jag iaf att det blir gjort).
Nu har detta pågått nästan 2 år men det svänger upp och ner, hen har ibland bättre månader där jag kontrollerar burken och då brukar det bli 1st piller per dag. Dock de sista 4-5 månaderna har varit rent helvete. Varje gång hen ska få ny recept får jag grov ångest då jag vet hen kommer ändra sin personlighet med 360 grader på en dag, och bli en helt annan människa. (extra: JAG måste gå och hämta ut medicinen varje gång då hen är överviktig och är rädd att apotekspersonalen skal neka uttaget???????, räknas det som paranoia?)
Jag vet inte hur jag ska hjälpa hen. Jag brukar hota (kanske inte det smartaste) med att kontakta läkaren som förskriver medicinen men hen vet att jag skulle aldrig våga göra det. Varje gång hen har en bender så kommer fram orden som "då flyttar jag ut" , eller "jag älskar inte dig, därför gör jag detta", mm. Hen säger alltid sårbara ord då hen VET att jag kommer låta hen bli och istället vara ledsen för mig själv.
Går detta ens att rädda?
Och snälla, försök inte dömma mig
Först och främst, beklagar din (och er) situation. Din kille framstår inte som världens kap i nuvarande tillstånd och undrar nog egentligen vad det är som gör att du håller fast vid honom? Mer än att det är jobbigt att separera förstås.
Jag blir även lite nyfiken på vad han gör resten av månaden när medicinen tagit slut - fixar han något vid sidan om eller består hans missbruk enbart av Elvanse? Finns det historik av tidigare missbruk och i så fall vad? Inte för att förminska hans problem men jag tänker att han primärt är oerhört deprimerad snarare än pundig.
Om jag vore du och är i läget att du kommit fram till att detta trots allt är ett förhållande du vill satsa på så måste du ställa kravet på honom att ni fixar en läkartid där du får ge din syn på hur saker och ting fungerar (eller inte). Inte så att du behöver avslöja hans missbruk men han måste inse att situationen kräver mer än 70mg Elvanse.
Och hur ser det ut för din egen del - finns det det möjligen egna erfarenheter som du egentligen skulle ha behov av att bearbeta professionellt?
Du är varken dum eller naiv utan visar tvärtom stor förmåga till empati. Ibland kan ens tidigare erfarenheter i livet dock göra att man själv inte riktigt kan orientera i vad som är bäst för en själv utan att man kan behöva vägledning i någon form (exempelvis samtalskontakt) för att reda ut vad som är mer eller mindre rimligt i en relation osv
Lycka till oavsett vilket.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
