Söker historiska beskrivningar/berättelser, om fiskare som gick till fyrvakten ...

Strider till verket inom närtid.
Tack.

Nej kommer inte ihåg mer än den hade grått omslag, ca 2cm tjock, från i början på 1900-talet och "scout" var del av titeln.

"Röd kväll, dag säll" = vackert väder.
Vid gul solnedgång är det regnfront på väg.

Jag är likt ett par andra skribenter i tråden helt övertygad om att fiskare inte behövt uppsöka fyrvaktare för att få veta hur vädret skulle bli. Fiskarbefolkning har funnits längs våra kuster sedan stenåldern, och under årtusendenas lopp har denna yrkeskår förvärvat en hel del kunskap om vind och väderlek, och lärt sig att spå sådana grejer.

Fyrvaktare är i jämförelse med fiskare en mycket modern befattning. De första fyrarna i det svenska riket byggdes på 1600-talet, och begreppet fyrvaktare verkar ha kommit i bruk först under 1800-talet. Det första belägget i pressen som jag kan hitta är i Finlands Allmänna Tidning från 21 maj 1822, där det meddelas om några reparationers werkställande å Utö Båks Fyrwaktare-Stuga. Och i Sverige dröjer det ytterligare 18 år, till den 20 juni 1840, innan Post- och Inrikes Tidningar meddelar om nya tjänster vid fyrarna Landsort, Utklippan och Winga - vid var och en av dem ska det anställas en Fyrmästare och en Fyrvaktare, med ett qvinnobiträde.

När man söker kunskap om äldre tider, oavsett i vilket ämne, är det alltid värt att göra sökningar i KB:s tidningsarkiv och i Finlands Nationalbiblioteks digitala samlingar - där ju en mycket stor del av materialet är på svenska.

https://tidningar.kb.se/
https://digi.kansalliskirjasto.fi/et...et_language=sv

Tacksam och blir berörd av din text.

För precis så, att om antagandet är delvis, helt eller inte alls stämmer, så kommer alternativa världar att utkristalliseras.

Det är den resan som vi nu påbörjar, med att förkroppsliga huruvida siar-konsten fanns till på olika sätt.
Vi är öppna för att allt kan förekomma och har nu nycklarna till dom inre kompassen med alla inlägg i denna tråd.

Tack alla, för olika infallsvinklar och hänvisningar.
Nu ska vi hitta nycklarna som visar vägen ut, till dom yttre kompassen.

Kom gärna med fler och mer tips, såsom Indianer och medicin-mannan/kvinnans funktion.
Oftast (antagande) psykisk annorlunda och blir utnämnd av flocken till denna funktion.
Mönster och avikelser med påfund som finns kvar i vår samtid, samt framtida rörelsemönster, för den som ser med Indianers Skumöga och Fiskares Stormöga.
Sedan har vi modern teknik, AIs Eldöga.
Med flera.

V

Notera, värmekartors plotter kan urksiljas ur moder naturs tavla.
Likaså andra matematiska företeelser, men har man inte vår gåva, mönsteringenkänning, även kallat morfologisk analys, blir det svårt att förstå vad som hänt och skett med denna tråd.

Vi tackar alla, fantastisk information.

Jo det är ju rätt.
Fyrvaktare förr i tiden (före de fasta fyrar vi idag känner som fyrar) så var fyrar eldar som kunde hissas upp med en stång ibland, i en korg.
Syftet var att vägleda fartyg på sjön, inte att ha koll på vädret.
Den bonde som skötte om elden var en bonde som hade sitt därhemma att sköta. Som de andra bönderna.
Att arbeta med meteorologisk datainsamling etc var ju en sak som dök upp först efter att meteorologin som vetenskap etablerats. Då var ju avlägsna fyrar bra ställen eftersom de fanns var de fanns, tex ute i skärgården eller så.

De som var ute på sjön var ju fiskarna, inte de som skötte eldarna.
Dvs den närmst mytomspunna historia som vävts kring fyrvaktarna och fyrarna är alla av mer modernt datum.

Och även om dåtidens fiskare inte var urusla på att tolka vädret så innebar det ju inte att de inte kuhde bli överraskade av dåligt väder. Och det t.o.m. för kustnära fiskare. Det var farligt att vara fiskare och mycket skrock och övertro fanns med i bilden.
Vissa var dessutom riktiga djuphavsfiskare, som gav sig iväg på månadsvis långa resor, tex till Grand Banks - så tidigt som 1500-talet osv.
Utan andra metoder att tolka vädret än sitt eget förstånd, eller oförstånd.

Och, att försöka vägleda in främmande skepp in till kusten, under den farliga tiden på medeltiden och tidigare tex, det var ju ett enda stort "no-no."
Då fanns det varningseldar inne på land istället, som kunde varna folket längre uppåt land att främmande sjörövare osv siktats.
Men man vägledde ju inte in den till sig frivilligt genom att låta eldar lysa om nätterna.
Bättre om de gick på grund isf, förhoppningsvis drunknade också.