Konspirationen bakom barnvacciners orsak till autism.

Man kan inte få autism av vaccin. Det är en ärftlig genetisk skada på x-kromosomen.

Därför fick JAn Myrdal autism av sin mor, därför fick angelina jolene det av sin far jon voight (extremt babyface precis som tex ben shapiro), därför fick greta det av sin far svante.

Hur kan det då uppstå sådana här vansinnesteorier om vaccin eller den andra vanliga teorin att man skulle få autism av gluten. Därför att akademin hukar. Vi skulle inte haft dessa problem om akademin inte var så djävla feg utan gick ut och diskuterade tex skol-skjutningar eller köndysfori.

MEd autism förekommer i princip alltid samsjukhet. Det är inte alls otänkbart att symptom på samsjukhet förvärras av vaccin eller naturligt med tiden och upptäcks senare.


Anledningen till att autism ökar är istället att just dessa barn har större behov av att växa upp i hemmets trygga vrå, dessa barn kan behöva längre tid på sig att tex. lära sig knyta skorna (denna tid finns inte längre), dessa barn behövde mer än andra syskon att kopiera (*svårt med det sociala samspelet), dessa barn behövde mer än andra få gå i en lugn skola. *Och de fick gå i en skola där alla gjorde samma sak samtidigt.

Barn med autism är knappast hjälpt av asociala aktiviteter som spela tv-spel ensamma hemma på rummet. Tvärtom ökar den sociala inkompetensen.

I princip alla föräldrar jag träffat med barn med autism så har den ena föräldern starka indikationer på autism men de har ändå kunnat utbilda sig, skaffa en partner och arbete för de fick växa upp i ett helt annat samhälle.

I debatten här om vaccinationer förekommer återkommande påståenden som inte vilar på korrekt rättslig grund och som ofta återfinns inom den antivaccinationskritiska diskursen. Ett av de mest diskuterade är föreställningen att vaccintillverkare i USA skulle åtnjuta ett absolut rättsligt skydd, vilket påstås innebära att de inte kan ställas till ansvar för skador som påstås ha orsakats av vaccin, ett mantra som upprepas med dåraktig envishet. Detta synsätt är rättsligt felaktigt och bottnar i en bristande förståelse av såväl den amerikanska domstolsstrukturen som det tillämpliga federala regelverket.

Det framstår som särskilt problematiskt när argumentationen för påståendet att det i federal domstol inte skulle vara möjligt att väcka talan mot en vaccintillverkare för uppsåtligt och rättsstridigt handlande baseras på avgöranden från delstatliga högsta domstolar. En sådan hänvisning indikerar en bristande förståelse för skillnaden mellan federal och delstatlig jurisdiktion samt för de processuella regelverk som styr respektive instans, såsom Federal Rules of Civil Procedure för federala domstolar och motsvarande delstatliga processregler för delstatsdomstolar.

Detta illustrerar inte endast en oklar uppfattning om den rättsliga hierarkin och kompetensfördelningen mellan olika domstolssystem, utan även en otillräcklig tolkning av tidigare tillhandahållen information, i synnerhet när klargöranden redan presenterats men ändå bortses från i den fortsatta argumentationen.

En närmare analys visar att denna missuppfattning ofta sammanhänger med en oklar åtskillnad mellan delstatlig domstolsprövning (State Courts) och federal jurisdiktion (Federal Courts), liksom en otillräcklig insikt i hur federala normer i hög grad styr hanteringen av ersättningsanspråk avseende påstådda vaccinskador. I USA regleras sådana anspråk som huvudregel genom federala lagar och särskilda kompensationssystem (VICP), snarare än genom traditionell delstatlig skadeståndsrätt. Följaktligen är det inte möjligt att utan vidare väcka talan i delstatsdomstol på samma sätt som i ett ordinärt personskadeärende.

Endast i situationer där det föreligger trovärdig bevisning om uppsåtligt eller systematiskt felaktigt handlande, exempelvis att ett läkemedelsföretag medvetet har åsidosatt tillämpliga lagar eller regulatoriska föreskrifter, kan förutsättningar uppkomma för att efter genomförd prövning inom VICP väcka civilrättslig talan mot tillverkaren i delstatlig domstol.

Det kan konstateras att sådan trovärdig bevisning i regel saknas i den kritik och de spekulationer som riktats mot läkemedelsindustrins utveckling av COVID-19-vacciner, exempelvis i diskussionsfora som här på Flashback. Genom upprepad argumentation framförs påståenden om att tillverkare haft kännedom om allvarliga biverkningar eller dödsfall under kliniska prövningar, liksom att information medvetet skulle ha undanhållits, förvanskats eller på annat sätt hanterats på ett otillbörligt sätt. Dessa uppgifter har emellertid inte kunnat styrkas genom verifierbar och rättsligt hållbar evidens, och ofta då i kombination med påståendet att de erhållit ”åtalsimmunitet”.

Det bör emellertid understrykas att om faktisk och rättsligt hållbar bevisning för sådant uppsåtligt handlande skulle föreligga, saknas det i gällande rätt skyddsregler som skulle kunna ge läkemedelsföretaget någon som helst immunitet mot rättsligt ansvar. I sådana fall kan ansvar utkrävas genom ordinarie rättsliga mekanismer, såväl civilrättsligt som eventuellt straffrättsligt, beroende på omständigheterna, och då även i delstatlig domstol.

I situationer där det inte finns skäl att misstänka uppsåt eller felaktigt agerande, men där individer drabbas av vaccinskador utgör det federala Vaccine Injury Compensation Program (VICP) det centrala ramverk enligt vilket ersättningsanspråk först ska prövas i U.S. Court of Federal Claims. Systemet är konstruerat som ett så kallat no-fault-system, vilket innebär att den skadelidande inte behöver styrka vårdslöshet eller culpa från tillverkarens sida, utan endast visa att ett orsakssamband föreligger mellan vaccinet och den påstådda skadan enligt fastställda rättsliga kriterier.

Precis som tidigare beskrivits här på webbplatsen har den drabbade möjlighet att vid konstaterad vaccinskada avböja den ersättning som beviljats inom ramen för VICP och därefter, under reglerade förutsättningar, föra vidare talan i ordinarie domstol. Emellertid gäller i samtliga fall att VICP-processen måste genomföras först, och att det är denna instans som prövar huruvida den påstådda skadan faktiskt orsakats av vaccinet, i vilken utsträckning eventuellt uppsåtligt handlande föreligger samt vilken skadans omfattning faktiskt är.

Systemet har införts för att skapa en rättssäker, evidensbaserad och strukturerad prövning av vaccinskador, samtidigt som det syftar till att förhindra substanslösa antivaccinaktivisters ogrundade eller spekulativa rättsprocesser mot vaccintillverkare, vilka annars riskerar att underminera både rättsordningens funktion och folkhälsopolitiska mål.

Enkelt sammanfattat innebär det att vaccinrelaterade skadeståndsanspråk i USA är föremål för ett särskilt federalt reglerat prövningssystem som i betydande grad avviker från den traditionella delstatliga skadeståndsprocessen. Föreställningen om en absolut rättsligt åtal- och ansvarsfrihet för vaccintillverkare är således helt felaktig och saknar stöd i gällande amerikansk rätt.

Det här blev långt, men juridik och konstitution är inte enkelt, men min förhoppning är att genomgången har klargjort frågan på ett sådant sätt att ytterligare polemisk debatt i ämnet kan undvikas.

Det är fullt legitimt att inta en kritisk hållning gentemot läkemedelsindustrin och dess vinstdrivna strukturer. För att sådan kritik ska vara konstruktiv krävs emellertid en tydlig åtskillnad mellan välgrundad systemkritik och svepande påståenden som inte kan styrkas genom närmare granskning och som, när de faktiskt prövas mot tillgänglig evidens, ofta visar sig sakna empiriskt stöd och i de flesta fall stå i direkt motsats till vad som kan beläggas.

Det är därför problematiskt att behöva konstatera att inlägg från uttalat vaccinkritiska aktörer på Flashback i stor utsträckning präglas av argumentation som huvudsakligen vilar på emotionella ställningstaganden snarare än på systematisk och rationell prövning, där komplexa institutionella och medicinska frågor förenklas till narrativ som bygger på föreställningar om ond avsikt och offerpositioner.

Formuleringar förekommer utan att åtföljas av konkretiserande belägg eller verifierbara exempel. Om specifika händelser åsyftas är det mer ändamålsenligt att redovisa dessa med tydlig källhänvisning och kontext, snarare än att använda dem som stöd för antaganden om en generell illvilja hos hela branschen.

Andra uttryck signalerar vidare att avsikten inte är att pröva argument eller väga evidens, utan att fastslå en slutgiltig ståndpunkt. Detta är kännetecknande för ideologiskt präglad kommunikation, där dialog ersätts av positionering och där komplexa frågor reduceras till absoluta påståenden.

Kritik är en grundläggande del av ett demokratiskt samtal, men för att vara meningsfull bör den bygga på konkreta fakta, rimliga proportioner och tillförlitliga källor. Detta kan ställas i kontrast till den aktuella vaccin-kritiska argumentationen på Flashback, som i huvudsak präglas av metodologiska brister såsom felaktiga orsakssamband, cirkulära resonemang, partiskt informationsvärdering och långtgående generaliseringar om hela branscher, utan tillräcklig nyansering eller hänvisning till verifierbara underlag.

Annars får du gärna presentera beviset. Men inse nu att fyndet av en specifik gen är inte bevis för att det är roten till autism.. Det måste man bevisa på ett annat sätt som att alla med autism har den genen och det har man ej kunnat bevisa.

TGR har aldrig förklarat denna teori eller länkat. Det är en sak han hittat på i sitt huvud. Det finns ingen sådan arvsgång mellan far till dotter och mor till son. Det finns ingen autismgen på könskromosomen. Det är ren bluff.

Det finns en störning som heter fragile X, och pojkar drabbas mer eftersom de bara har en X, men symptom finns även hos kvinnor men inte lika starkt. De har autismliknande symptom, men har även förståndshandikapp och specifika kroppsliga drag. Detta är en vanlig orsak till förståndshandikapp, men inte en stor orsak till autism, andra orsaker är mycket vanligare, oftast många gener som tillsammans skapar autistiska drag.

Gener skapar inte epidemier på det här viset.
Det som är mest troligt är en miljöfaktor som hämmar utvecklingen.
Adjuvanserna som används är tydligt bevisade för att orsaka skadar på neuroutvecklingen.

Vi diagnostiserar människor som förr ansågs normala. Den allra största ökningen är i mild autism. Den lilla ökning som skett i grav autism kan man förklara till stor del av hög ålder hos pappan.

Det stämmer inte. Enligt de amerikanska sifforna står som mest den ökning för 'bättre igenkännande' för MAX 25%.

Det stämmer att s.k. mild autism har ökat mer än grav, men grav autism har ökat radikalt mycket mer. En anledning som hypotiseras över att den milda ökat mer är just denna 'bättre igenkännedom'.

Amerikaner lever ju väldigt annorlunda än oss. Om livsstilsfaktorer påverkar, så borde de ha mycket mer autism än vi. De har mer kvicksilver i vaccin, de äter saker som vi anser inte är mat. Vissa bor i städer som man flera miljoner i befolkning.

Ja. De har även en högre prevalens av autism. Vilket styrker hypotesen om att det är drivet av en miljöfaktor.

Vi diagnostiserar människor som förr ansågs normala.