PORTUGISISKA - översättning, fakta och språkhjälp [Sammanfogad tråd]

Okej då fick jag ut vad jag ville ifrån mailet...får tacka så mycket för hjälpen tyvärr så var "här finns inget att se eller köpa" tyvärr inte det svaret jag ville ha...

Men it makes sense?

Ja det gör det!

14 trådar sammanfogade.
/Mod.

Skulle någon som kan portugisiska kunna hjälpa mig lite med en låttext? Den är I princip klar, bara det att den är översatt ifrån engelska till portugisiska via Google Translate, vilket tenderar att innehålla en del fel Det skulle verkligen uppskattas!!

Behöver hjälp med denna mening; Tills vidare, uppskatta allt , nämligen tänkt som en tatuering.

Google översett säger att det är até nova ordem, aprecio tudo

Kan någon säga ifall det är korrekt översatt?

Det är inte en korrekt imperativform: (pt) «aprecio» betyder »jag uppskattar« (indikativ presens 1 pers sing).

Portugisiska konjugationer är inte att leka med, inte ens i blyerts på papper.

När ändrades ordet "pan" i galicisk-portugisiska till dagens portugisiska "pão"?

Anledningen till att jag undrar är för att det japanska ordet för bröd, パン (pan), påstås ha införts av portugisiska missionärer på slutet av 1500-talet eller tidiga 1600-talet, men så vitt jag kan höra finns det inget "n"-ljud i det portugisiska ordet; det japanska ordet uttalas mer eller mindre exakt som i spanskan.

Det japanska ordets etymologi står i så gott som alla japanska ordböcker, men jag undrar om det verkligen stämmer, då jag inte kan hitta någon mer detaljerad källa (dvs, jag undrar om det inte är lite av en situation där någon ursprungligen skrev ett påstående och sedan har det bara kopierats om och om igen tills det blivit sanning). Det förekom även en hel del spanska missioner till Japan vid samma tid. Det jag vill försöka utröna är alltså exakt hur de portugisiska missionärerna på den tiden kan ha tänkts uttala ordet. Värt att tillägga är att i Macau har låneordet tagit formen "pao", vilket ju tycks påminna mer om det moderna portugisiska ordet.

Jag vill påpeka att varken japanska eller kinesiska använde latinska alfabetet på den tiden, så ord som infördes då kan uteslutande antagas vara baserade på uttal; den latinska stavningen är således irrelevant.

Enligt http://www2.uefs.br/dla/graduando/n1/n1.65-74.pdf så var ão-uttalet troligen spritt redan i slutet av 1400-talet.

Om man ser på fler portugisiska lånord i japanska (https://en.wikipedia.org/wiki/Glossary_of_Japanese_words_of_Portuguese_origin) så motsvaras port. -ão alltid av jap. -an, även när det inte finns spanska motsvarigheter som slutar på -n. T.ex. kom det nu utdöda jap. iruman från port. irmão, men det spanska ordet var, och är fortfarande, hermano med en vokal i slutet.

Därför misstänker jag att det japanska uttalet med -n beror på japanskans låga antal stavelser (https://en.wikipedia.org/wiki/Japanese_phonology#Phonotactics). Det dåtida uttalet av port. pão lät troligen närmast det dåtida uttalet av jap. pan bland de stavelser som fanns att välja mellan. (Samma anpassning har alltså hänt i fallet irmão > iruman.)

Vilket ord från Macau syftar du på? Om du menar 包 så är det inget lån utan går långt tillbaka: https://en.wiktionary.org/wiki/包#Pronunciation_1

Ingen vidare aktivitet i denna tråd. Hm. Nå, jag gissar att de här orden av Guss Mattsson (i boken En herre for till Zanzibar från 1914) borde kännas välbekanta. De flesta som lärt sig spanska, och glada i hågen beslutat att ge sig i kast med portugisiskan, torde ha gjort liknande reflexioner.

För en fritt löpande herre, som en gång studerat fem ord spanska, är det verkligen häpnadsväckande att närmare skåda huru den fornstora halföns västra strandbor kunnat vränga den klara och ädla kastiljanskan. Betraktom t. ex. maskulina pluralformen af bestämda artikeln. Spanjoren skrifver och säger los, portugisen skrifver os och säger usch. »De första stegen»: os primeiros passos, uttalas ungefär: usch primairusch passusch (hvarvid a uti primairusch just är detta outgrundliga mellanljud, som det nyss var fråga om). Ännu ett exempel. »Desamma sköna ljusstrålarna» ljuder: usch meschmusch bälusch rajusch dasch lusisch. Det är ju inte svårt att förstå och verkar esperanto, men läter det passande?

Boken kan läsas här, det citerade afsnittet återfinnes å sidorna 21-22.