Varför har folk så svårt för missbrukare? (brutalt elaka)

Om vi ska dra en slutsats som inte går ut på att folk är idioter, kanske beror det på att många som går på tunga droger blir lite lömska, oberäkneliga & tjuvaktiga.
Stundtals psykotiska.
Inte alla såklart, men vissa verkar få någon knick i skallen när de har gått på uppåt ett tag t.ex.

Det är väl en observation alla som varit med i svängen har gjort;
Man fixar ett schysst kompispris till nån polare man känt hela livet, plötsligt får man en kniv mot halsen och går hem tomhänt.

För att ofta gör dom allt för att fortsätta med sitt missbruk.

Sälja andras saker för att få tag på sina droger..

Ja, en missbrukare hade nog inte valt att bli missbrukare men när de är inne i det så blir alla mer eller mindre sämre människor. Det ljugs, det manipuleras, det stjäls, de bryr sig bara om sina egna behov osv osv. Detta ger ringar på vattnet och de flesta, även de som säger sig vara empatiska(kanske speciellt dem), är inte det och människor runt omkring plockar upp det medvetet eller omedvetet. Att försöka rationalisera det på olika sätt blir bara en form av förnekelse. Bara en sån till synes enkel grej som att ljuga, för sin mor eller nån som bryr sig om dig, om att man inte tagit något fast man är uppenbart påverkad ger ärr i själen hos den andra personen. Jämför med någon du träffat du vet brukar ljuga, hur känner du för den personen? Även någon som inte är konsekvent i sitt beteende uppfattas som ett hot. Återigen handlar det om tillit. Jämför med psyksjuka Märta som springer runt på stan och härjar och skriker. Det är antagligen inte direkt hennes fel att hon är som hon är men hon är fortfarande a pain in the ass att ha att göra med och folk kommer prata nedsättande om henne för att hantera sina upplevelser av henne. Ett hot mot den rådande ordningen helt enkelt, och de som önskar vara del av samhället önskar att ordningen upprätthålls(samhällsstrukturer och individuella ansvaret.)

Missbrukar man länge blir man mindre människa helt enkelt.
Personligheten försvinner sakta men säkert och hjärnans synapser ställs om till en sak.

Missbrukare kommer förneka detta in i döden men det blir väldigt tydligt när man jämför med en barndomsvän som fastade för något en lägre period. Hur personen var innan och efter missbruket går inte att jämföra.

Det är många som gillar livsstilen också. Lättare att bli av med eget ansvar, skylla på mental ohälsa och så vidare men alla människor har mer eller mindre mental ohälsa i perioder. Med den attityden du har kommer du endast se på dig själv och ditt liv med ånger inom 10-20år. Du utvecklas aldrig och står på samma ställe när alla människor runt dig lämnar dig åt ditt öde.