Människans ursprung uppdateras

Enligt den här artikeln är den gemensamma anfadern till Homo denisova (Homo longi) och Homo sapiens 1.325 Ma gammal, medan motsvarande gemensama anfader för H. sapiens och H. neanderthaliensis är 1.380 Ma.

Det betyder att vår art är närmare besläktad med denisova än med neandertal.

Dateringen flyttar även tillbaka ursprunget för neandertal och denisova med 400 kA, och kanske därför också för sapiens.

Men denisova är den östliga varianten av neandertal, medan sapiens anses ha uppstått i Afrika. Hur löser man detta dilemma? Uppstod sapiens kanske i Asien snarare än i Afrika? Eller finns parallella utvecklingar som senare löper samman?

Dateringen betyder också att denisova och neandertal har H. erectus som anfader, eftersom H. ergaster, H. antecessor och H. heidelbergensis är mycket yngre (och förmodligen bara varianter av neandertal).

Tidig morgon så tog mig bara igenom abstrakten men just Neanderthalis är vi ju nära släkt med eftersom vi i Europa skaffade barn med dom?

Och, sry igen för såsigheten här: är inte själva poängen att vi delar gemensamma förfäder med många nu utdöda varianter? Inte att det är som ett långt led där alla "leder fram till" sapiens sapiens?

Igen ber om ursäkt för tröttheten

Lång artikel i senaste New Scientist för de som är intresserade (och hänger på bibblan), lite mer popvetenskapligt och lekmannavänligt 🙂

Några citat?

Som en forskare sa så tror man att det faktiskt fanns lika många olika sorters människor bland humanoiderna som man idag kan se på andra primater, dvs som utseende och dna-mässigt skiljer sig mycket. Man känner idag till ett tiotal utdöda varianter, men det finns förmodligen minst 10-20 till som är samtida med de senare varianterna i utvecklingsstegen (dvs typ 50.000 år sen). De flesta av dem kan ha försvunnit så sent som när förra istiden nådde sitt maximum för ca 20000 år sen och klimatet förändrades såpass mycket att befolkningen kraftigt minskade.

De historier som går om att mänskligheten nästan försvann är daterade mycket längre bak i tiden, det jag menar är att andra människoapor borde gått igenom samma pärs vid de tillfällena och helt enkelt dött ut.

Däremot så var människan etablerad över hela jorden för 20.000-50.000 år sedan samt att det med jägarfolk sammanfaller med att många av de större djuren utrotades, även om det givetvis fanns fler orsaker och inte bara en.

Men svara inte den svamlande Megaforce som solkar ner varenda tråd med sitt lallande!




----------------------------------------------------------------
Till TS: Det finns inga tydliga "rena linjer" i människans utveckling. Precis som med många andra djurarter så är det ett mischmasch av olika grupper som utvecklats separerade från varandra och senare stött på varandra och knullat.

Nja inte människor men just hominider eller arkaiska tidiga sapiens.

Humanoider är någon typ av framtida robot liknande...saker.

Enklaste förklaringen: Alla människoarter härstammade från början från Homo erectus och därför kunde alla människo-arter få barn med varandra.

Undantag? Sapiens gav inte neandertalarna några gener och sapiens väntade 20 000 år efter ut ur Afrika innan de vågade sig in i Europa.
Kanske för att neandertalarna våldtog våra kvinnor när sapiens försökte närma sig Europa.

Men generellt är mönstret att alla människor som härstammar från erectus sannolikt har kunnat få fertila barn.

Hänger inte med på vad du menar här, en tidig variant av Y-kromosomen (homo sapiens) ersatte den ursprungliga i proto-neandertalare (Sima de los Huesos, Atapuerca) som har den arkaiska som ligger nära denisovaner, men i alla senare fynd av neandertalare är den ersatt av en tidig sapiensvariant som inte överlevt till modern tid.
Det är en av anledningarna att man nu omvärderar hurpass nära "släktskapen"/divergenserna ligger.

Annars håller jag med dig i övrigt, och någonstans är ju möjligheten att skaffa fertil avkomma inte en absolut gräns, snarare så att exemeplvis y-kromosomen oftast påverkas först pga så många mutationer där, vilket i sin tur inte i sig förhindrar introgression av andra gener som kan ärvas vidare, och få spridning via positiv selektion. Med det menar jag att det är sannolikt många genflöden där många huvudlinjer inte går att spåra idag, men vi ser delar av dem som såkallat ghost-DNA och så snart vi hittar mer, gör det ofta att vi anpassar modellerna.