Jag fick diagnosen dissociationsstörning för några år sedan och har medicinerat med sertralin sedan dess, dock känner jag en del nackdelar med sertralinet och när jag nu försöker trappa ner något så återkommer dissociationerna direkt. Har även quetiapine på recept men fattar inte hur man ska kunna leva en normalt liv om jag knaprar dom, blir jävligt trött och konstig.
Men till frågan då, jag vet att det är relativt vanligt med den här störningen, om än odiagnostiserad, som ofta beskrivs som overklighetstankar eller derealisation.
Har någon funnit sätt att mildra symtomen? Dela gärna med er.
Jag står i kö för kbt och sätter väl förhoppningarna till det men det är år av kö att vänta ut. För mig är det i dagsläget bl a förändrad smakupplevelse (de mesta smakar skit) och trötthet med otroliga drömmar även om jag bara slumrar, skev tidsuppfattning där tio min plötsligt känns som en timme, och att minnen ploppar upp tydliga som om dom vore från igår trots att de är från 15 år sen. Mitt humör växlar ganska snabbt mellan högt och lågt, och tittar jag på tv eller lyssnar på podd sugs jag in i det som sker hur trist det än är. Känns som jag går in i människorna jag ser/lyssnar på ibland. Utöver detta då, overklighetskänslor. Jag läste en bra beskrivning av den känslan: så som man känner när man tagit en lite för lång tupplur mitt på dagen, och känner sig helt lost. Så är känslan för mig, fast mer eller mindre stark under dygnet. Ska livet vara såhär nu, vandra runt i en bubbla med förändrade sinnen som spelar en diverse spratt. Det enda sköna är nätterna, bara somna på bokstavligen tio sekunder och sova 12 timmar med galna drömmar. Vakna lika trött…
Men till frågan då, jag vet att det är relativt vanligt med den här störningen, om än odiagnostiserad, som ofta beskrivs som overklighetstankar eller derealisation.
Har någon funnit sätt att mildra symtomen? Dela gärna med er.
Jag står i kö för kbt och sätter väl förhoppningarna till det men det är år av kö att vänta ut. För mig är det i dagsläget bl a förändrad smakupplevelse (de mesta smakar skit) och trötthet med otroliga drömmar även om jag bara slumrar, skev tidsuppfattning där tio min plötsligt känns som en timme, och att minnen ploppar upp tydliga som om dom vore från igår trots att de är från 15 år sen. Mitt humör växlar ganska snabbt mellan högt och lågt, och tittar jag på tv eller lyssnar på podd sugs jag in i det som sker hur trist det än är. Känns som jag går in i människorna jag ser/lyssnar på ibland. Utöver detta då, overklighetskänslor. Jag läste en bra beskrivning av den känslan: så som man känner när man tagit en lite för lång tupplur mitt på dagen, och känner sig helt lost. Så är känslan för mig, fast mer eller mindre stark under dygnet. Ska livet vara såhär nu, vandra runt i en bubbla med förändrade sinnen som spelar en diverse spratt. Det enda sköna är nätterna, bara somna på bokstavligen tio sekunder och sova 12 timmar med galna drömmar. Vakna lika trött…
