Pappa nekas få ut sonens obduktionsrapport

Glömma blir svårt, och ett sätt att gå vidare kan vara att läsa rapporten. Frågan är varför han inte får läsa den.

Ja egentligen. Artikeln är ju låst så svårt att veta här varför exakt pappan vill läsa.

Det jag kan tänka mig som det kan bli problem med. Är om det gäller en väldigt religiös familj. Pappan har fått höra att det var självmord. Men vill inte acceptera detta. Det innebär ju i det stora hela att sonen inte får komma in i himlen. Därav då att han måste se rapporten för att sedan kanske åtminstone inför sig själv komma fram till en annan anledning att sonen dog.

Förr i tiden (åtminstone på 80-talet) registrerades dödsorsak i folkbokföringen och kunde väl begäras ut av vem som helst.

Myndig son, annars skulle föräldrarna få all information.

Stackars pappa som inte får veta.

Ur verkligheten:
Det började helt fel på detta sätt med ett telefonsamtal från ett sjukhus:

-Er släkting X är intagen på sjukhus och ni är den som angetts som närmaste person.
Ojdå, berätta var och varför så jag kan besöka X?
-Det har ni inte rätt att få veta.
Varför ringer ni och meddelar mig detta om jag inte får veta var eller vilken orsak?
-Det är vår standardprocedur.
Vad är då meningen med att ringa mig?
-Som jag sade tidigare så är det vår standardprocedur.
Tack så mycket, ni behöver inte ringa mig mer. Klick.

Släktingen som råkat ut för en olycka kom sedan efter en tid ut från sjukhuset och kunde inte själv begripa varför detta samtal gjordes då ingen information fick eller kunde delges.

Nej, varför då ? Som förälder skulle jag hellre veta om en sån sak. Då har man ju mer förståelse varför en frisk 20 åring plötsligt kan dö av hjärtstopp i sömnen, vilket är extremt ovanligt. Det är ju ändå inget man som förälder skulle basunera ut över hela världen.

Att inte få veta hur ens barn eller nära anhörig dött om det är konstaterat är oerhört elakt mot de sörjande. Det finns nog med frågor ändå när någon nära/kära hastigt rycks bort. Att få bort så många frågor som möjligt kan hjälpa bearbeta sorgen. Ja, jag har läst obduktionsprotokoll så jag är väl införstådd i hur detaljerade de är. Hade det varit en olycka som lemlästade eller styckmord hade jag inte tittat på några bilder, den saken är klar.

Det är en rimlig slutsats.

Annars går det ju alldeles utmärkt för pappan att kontakta ansvarig läkare för ett samtal, där valda, relevanta delar kan förmedlas.

Någon absolut rätt för föräldrar till myndiga barn att betraktas som någon sorts "partsintresse" (eller vad man skall kalla det) då det formella föräldraansvaret/vårdnadshavaransvaret har upphört.

Har det gjorts en obduktion finns det en anledning (den kan vara klinisk (medicinsk), till exempel att följa upp en behandling) eller rättsmedicinsk (polisiär, brottsmisstanke, t ex). Då kan det naturligtvis uppstå en konflikt mellan sekretess å den avlidnes vägnar och föräldrarnas begripliga önskan att få en förklaring. I det kliniska fallet gäller vårdens sekretess, i det rättsmedicinska fallet FU-sekretess.

Det är här yrkesmannen (läkaren, åklagaren) kommer in och kan göra en avvägning.

Jag fick min pappas obduktionsutlåtande hemskickat utan krångel. Nu är jag iofs läkare själv vilket kanske påverkade, även om det inte borde spela roll. Jag tänker att det inte borde vara ett absolut hinder att få läsa det som närmast anhörig, men att man i varje enskilt fall får bedöma om det är lämpligt.

I dag finns ju ett virrvarr av konstellationer, MEN en förälder som är målsman till ett omyndigt barn har rätt att ta del av ex obduktions protokoll
OM barnet är över 18 samt myndig kan denna ha lagt reservationer i vem och hur mycket anhörig ska få ta del av.
OM obduktionen gäller en svårt sargad/skadad person bör nog anhöriga nekas att ta del av materialet, utan nöja sig med det som framkommer muntligt

Njae, inte riktigt så, även om rättsväsendet har möjlighet att självständigt bedöma vad som kan yppas utan "men för utredningen".

Vårdsekretessen är knepigare, för denna är striktare på det sättet. Det finns ingen egentlig möjlighet för vården att (lagligt, förstås) yppa sekretessbelagd information. Däremot kan man efterfråga till exempel dödsorsak (denna skall anges så precist som möjligt av behandlande läkare, gemenligen kallad "dödsattest") så det kan man begära.

Det som kan uppfattas som speciellt är att inför Fru Justitia så slutar föräldraansvaret då barnen uppnår myndighetsåldern. Därefter kan ingen förälder begära ut information genom sin position som förälder eller vårdnadshavare (tekniskt kan man ha försörjningsplikt längre än till 18 år, men det ändrar inget här). Alltså är det kliniska obduktionsprotokollet lika skyddat gentemot Pappa och Mamma som gentemot Aftonbladet och Expressen.

Det kan verka koko och okänsligt att det är så, men tänker man efter så inser man att det inte kan vara på annat sätt ifall den medicinska sekretessen skall vara något värd.

Varför skulle du ha rätt till information om andra människor? Barn är inte deras föräldrars kött och blod, utan de är sitt eget kött och blod. Du verkar tro du äger dina barn, så tur du inte är förälder, låt det förbli så.

Individers integritet skyddas av staten, vilket är utmärkt.