Dom flesta tycker nog det och det gjorde länge jag också.
Men under det Skånska kriget och slaget vid Lund så hade inte Karl XI några väldrillade och välövade soldater utan snarare tvärt om. Dom allra flesta hade inte mycket erfarenhet av krig och var i ganska dåligt kondition efter att ha vistats i det svenska fältlägret där folk dog som flugor.
8000 man var stridsdugliga inför slaget och dom skulle ställas mot 12 000 danskar som var i betydligt bättre kondition.
Innan slaget ska Karl XI ha hållit ett så brandigt tal som möjligt till sina män som kortfattat kan beskrivas som att idag måste vi segra eller dö.
Han får sina män att slåss in i döden för ett landskap som garanterat inte många av dom svenska soldaterna brydde sig om det tillhör Sverige eller Danmark.
För mig är detta en större seger än den vid Narva 1700.
Karolinerna var så duktiga och disciplinerade att dom skulle säkert kunna besegra en sex gånger så stor armé
Gustav III tänker inta St Petersburg från två håll men...
Skåne det låter lerigt, snedblåst och halkigt.
Nördar som jämför när deras land var som jobbigast med ryska/Sovjets flottan är en trend på Youtube sedan en tid.
Räknat i antal sänkta fartyg/galär skötte sig arméns Skärgårdsflottan utmärkt i Svensksund (andra slaget i Routsisalmi) 1790. 🇸🇪
Vi kan inte slå Japan och Tjeckoslovakien i ren...
Hur faa... gjorde de detta? / vilka landkrabbor alla försupna ryska befäl verkar vara - faktor dock.
.
Under krigets tredje år försökte den svenska flottan, under befäl av kung Gustav III att anfalla den ryska huvudstaden Sankt Petersburg. Företaget misslyckades och både den svenska linjeflottan och skärgårdsflottan blev instängd i Viborgska viken av ryska örlogseskadrar. Den 3 juli 1790 genomförde den svenska flottan en framgångsrik utbrytning, vilket senare kom att kallas för Viborgska gatloppet, och räddades från att förstöras av den ryska flottan. Ryssarna under prins Karl av Nassau-Siegens ledning jagade efter den svenska skärgårdsflottan, som tog ställning mellan öarna i Svensksund.
Den 9 juli försökte den ryska skärgårdsflottan anfalla och med ett slag förinta den svenska skärgårdsflottan. Ryssarna upplevde stora svårigheter i striderna mot svenskarnas starka ställning, såsom ogynnsamma vindar och utmattade ryska fartygsbesättningar, i kombination med Nassaus högmodiga ledarskap. Slaget slutade med ett katastrofalt nederlag för Ryssland, där ryssarna förlorade en tredjedel av sin flotta, samtidigt som svenskarnas förluster var minimala.
__________________
Senast redigerad av Riksreptilen 2025-10-12 kl. 04:36.
Anledning: DANSKJÄVLAR!
Det var ju väntat att Sverige skulle besegra Danmark mot slutet av 1600-talet. Såtillvida blev segern vid Lund i linje med det större politiska skeendet. Det var 24 år senare däremot inte förväntat att ett tremiljonersland skulle besegra ett femtonmiljonersland - den inledande segern önskade nog svenskarna skulle leda till någon sorts separatfred (men så blev det inte)... vilket kungens polska fälttåg kan tolkas som. Tsar Peter var en mycket duglig regent, som bland annat talade svenska och faktiskt såg Karl XI som lite av en förebild. Vidare - om - ryssarna krossat svenskarna säg 1720 och ockuperat hela Sverige hade dom ändå inte återfått Skåne, vilket innebär att Sverige trots allt skyddade även Danmark indirekt. Köpenhamn måste också betänka riskerna med ett totalkrig emot Stockholm - en svensk storseger kunde betyda att hela landet delades upp mellan något nordtyskt land och Sverige... men danskarna hade väl inga motsvarande planer på att ockupera hela Storsverige.
Dom flesta tycker nog det och det gjorde länge jag också.
Men under det Skånska kriget och slaget vid Lund så hade inte Karl XI några väldrillade och välövade soldater utan snarare tvärt om. Dom allra flesta hade inte mycket erfarenhet av krig och var i ganska dåligt kondition efter att ha vistats i det svenska fältlägret där folk dog som flugor.
8000 man var stridsdugliga inför slaget och dom skulle ställas mot 12 000 danskar som var i betydligt bättre kondition.
Innan slaget ska Karl XI ha hållit ett så brandigt tal som möjligt till sina män som kortfattat kan beskrivas som att idag måste vi segra eller dö.
Han får sina män att slåss in i döden för ett landskap som garanterat inte många av dom svenska soldaterna brydde sig om det tillhör Sverige eller Danmark.
För mig är detta en större seger än den vid Narva 1700.
Karolinerna var så duktiga och disciplinerade att dom skulle säkert kunna besegra en sex gånger så stor armé
För de svenska soldaterna gällde det att segra eller dö. Svenskar i allmänhet och svenska soldater i synnerhet var inte omtyckta i Skåneland. Det var inte många av dem som hade tagit sig ut ur Skåneland och gränsbygderna och hem till Sverige igen om de förlorat. Att ge upp var meningslöst, deras enda skydd mot landsbygdsbefolkningen var att röra sig som en del av en dominerande militär styrka.
Vilket också var en bidragande orsak till segern.
Danskarna däremot, de som tog sig bort från det aktiva stridsområdet kunde räkna med att överleva. Vilket gör deras hårda kamp än mer värd att respektera. Både danskar och svenskar höljde sig i ära i det slaget.
Om Österrike-Ungern, Polen och Ottomanska imperiet ingått en allians för att gemensamt bekriga Tsarryssland - tidigt 1700-tal, så hade Sverige kunnat solidifiera östersjöväldet - hypotetiskt - och med en fransksvensk allians hade vi kunnat fortsätta som en sorts stormakt in på 1800-talet. Det är naturligtvis ett osannolikt förlopp, men då hade Rysslands strategiska vilja att nå västerut, dämpats i hundra år.
Dom flesta tycker nog det och det gjorde länge jag också.
Men under det Skånska kriget och slaget vid Lund så hade inte Karl XI några väldrillade och välövade soldater utan snarare tvärt om. Dom allra flesta hade inte mycket erfarenhet av krig och var i ganska dåligt kondition efter att ha vistats i det svenska fältlägret där folk dog som flugor.
8000 man var stridsdugliga inför slaget och dom skulle ställas mot 12 000 danskar som var i betydligt bättre kondition.
Innan slaget ska Karl XI ha hållit ett så brandigt tal som möjligt till sina män som kortfattat kan beskrivas som att idag måste vi segra eller dö.
Han får sina män att slåss in i döden för ett landskap som garanterat inte många av dom svenska soldaterna brydde sig om det tillhör Sverige eller Danmark.
För mig är detta en större seger än den vid Narva 1700.
Karolinerna var så duktiga och disciplinerade att dom skulle säkert kunna besegra en sex gånger så stor armé
Bägge krigen handlar om heroiska kungar som själva stred i fronten o via det stärkte krigs moralen till en annan nivå.
Men man kan sammanfatta historien med vilka som är starkast/tuffast i norden, dansken/norrmannen VS svensk/finnen, när vi tar denna formel har både dansken o norrmannen fått ordentligt med stryk av sina grannar, vi har marscherat och omringat Köpenhamn, dansken fick hissa vitflagg och gav sig direkt.
Storsveriges strategiska överlevnad handlar alltså inte så mycket om karolinerkungarnas gloriösa bataljer, utan mer om Tsarrysslands strategiska andra fiender förutom Sverige... Österrike, Polen och Ottomanien. Vi ser det spektakulära nationalromantiska i historien hellre än det realistiska och ekonomiska bakomliggande. Både Karl XI och Karl XII tänkte nog då mer pragmatiskt.
Men under det Skånska kriget och slaget vid Lund så hade inte Karl XI några väldrillade och välövade soldater utan snarare tvärt om. Dom allra flesta hade inte mycket erfarenhet av krig och var i ganska dåligt kondition efter att ha vistats i det svenska fältlägret där folk dog som flugor.
8000 man var stridsdugliga inför slaget och dom skulle ställas mot 12 000 danskar som var i betydligt bättre kondition.
Hur kan 12 000 danskar i "betydligt bättre kondition" besegras av 8 000 svenskar i "dålig kondition" och "utan större erfarenhet av krig"?
Många historiker bedömer snarare att det slaget slutade oavgjort.
Förövrigt är det mer stormakternas diplomati och vilja som avgjorde att Skåne blev svenskt. Även om Sverige hade torskat i Lund eller Helsingborg så hade det varit sak samma.
Dom flesta tycker nog det och det gjorde länge jag också.
Men under det Skånska kriget och slaget vid Lund så hade inte Karl XI några väldrillade och välövade soldater utan snarare tvärt om. Dom allra flesta hade inte mycket erfarenhet av krig och var i ganska dåligt kondition efter att ha vistats i det svenska fältlägret där folk dog som flugor.
8000 man var stridsdugliga inför slaget och dom skulle ställas mot 12 000 danskar som var i betydligt bättre kondition.
Läste nyss om indelningssystemet och det yngre skulle ju vara genomfört tidigare. Men du har rätt. Det reformerades direkt efteråt. Bönderna kunde efterår köpa sig fria genom att betala någon annan: https://sv.wikipedia.org/wiki/Indelningsverket
Undrar om frälset fråntogs rätten att själva utgöra officer i samma veva (systemet var sårbart för om officeren dog hade man ingen, så frälset fick istället avlöna någon mot skattefrihet. Och när han dog avlöna nästa).
Slaget i Lund är naturligtvis viktigare för sveriges framtid än narva. Men vi tycker väl att det är större att härja länge bort även om det inte får betydelse för sveriges framtid.
Många historiker bedömer snarare att det slaget slutade oavgjort.
Förövrigt är det mer stormakternas diplomati och vilja som avgjorde att Skåne blev svenskt. Även om Sverige hade torskat i Lund eller Helsingborg så hade det varit sak samma.
Förmodligen ja: England och Holland hade nog kunnat se till så att i princip alla svenskar ute på de danska öarna hade blivit fångar, och det är fullt möjligt att det hade slutat med att Danmark fick tillbaka sina områden någon gång 1661 eller så. Men de tyckte det var bra att Öresund delades av två länder, och inte var ett danskt innanhav.
Ludvig XIV spelade också en roll genom att mer eller mindre diktera en fred mellan Sverige och Preussen, där Preussen bara fick några små områden på den östra sidan av Oder i Pommern.
Karl X Gustav hade kanske tur som dog i tid, för han verkar ha haft ett spelmissbruk eller något sådant.