Insändare. Välkommen till Sverige – där högutbildade får städjobb

Nu är jag helsvensk och har varit anställd av större globala företag i Sverige i drygt 40år(Även om jag tidvis varit på uppdrag i andra länder).
Jag känner inte alls igen det som beskrivs, just nu på min arbetsplats har vi 25 olika nationaliteter och mindre än 50% är födda i Sverige.
Tyvärr har rätt många av de utländska akademiker vi anställt varit rätt misslyckade.
Många dyker upp med fina CVn etc. men när de skall leverera så inser man att de inte alls kan det de påstår??. Folk med både master och PHD betyg som inte har grundläggande kunskaper inom området.
Andra stannar några månader och klagar på att det är för mörkt, kallt och att de inte förväntade sig bo på landsbygden(Då är detta en av Sveriges 15 största orter med en bit över 100 000 invånare, men vissa som kommer hit har inte fattat att vi i Sverige har få städer med över 2 miljoner invånare.
Samt att väldigt många brister i Engelska vilket varit koncernspråk i de företag jag jobbat i.
Hade även några som bott i Sverige som var här på "Praktikplatser" via arbetsförmedlingen gällande utländska akademiker. Hade en kvinna som funkade hyfsat på Svenska och hennes lokala språk, men hon saknade helt Engelska på rätt nivå.

Vad jag förstår fuskas det rätt rejält med betyg, samt att många använder hjälp för att få till en ansökan och CV på Engelska.
Så vad hjälper en doktorsavhandling inom ett område vi kanske behöver om du inte kan kommunalisera med omgivningen?

Det är alltid svårt att yttra sig om insändares vänner och bekanta, eftersom vi inte vet mycket alls om personerna i fråga. De behöver inte ens nödvändigtvis ha existerat utan kan vara figment ur författarens fantasi, som skapats för att illustrera en poäng. Däremot från egen erfarenhet, vilket verkligen är anekdotiskt, så brukar det vara två gemensamma nämnare för alla så kallade högutbildade utlänningar som inte får jobb.

Den första är så klart språket, där många invandrare inte bemödar sig lära sig språket. Thailändaren i insändaren är ju ett lysande exempel, 13 år i landet och fortfarande så pass dålig svenska att hon inte kan undervisa på språket. Jag har själv haft flera undervisande utlänningar på svenska och utländska universitet som pratar extremt knagglig både svenska och engelska. Om man inte ens lyckas nå upp till den nivån på 13 år har man inte ens försökt.

Den andra är att dessa utländska stjärnkvalifikationer oftast bara finns på papper och kompetensnivån oftast är väldigt låg. Korruption, fusk och universitet som pumpar ut examen helt utan värde, med ingen som helst möjlighet att i Sverige avgöra om en Master från Getknullaruniversitetet i Bagdad motsvarar en civilingenjör eller högstadieelev.

Även de som kommer ifrån de bättre universiteten, eller till och med har pluggat i väst, har oftast personliga och kulturella egenheter som gör dem till sämre anställda i Sverige, då de är dåligt lämpade för västerländska och svenska hierarkier. T.ex. många kineser och indier har svårt att släppa den strikta kulturen från hemlandet, där mycket handlar om att inte förlora anseende, så att ifrågasätta chefen eller be om förtydligande är helt omöjligt. Det funkar sällan bra i Sverige där cheferna faktiskt förväntar sig en dialog, och antar att de anställda frågar när det är något de inte förstår.

En annan sak som artikeln inte har i åtanke:
Som svensk, med släktingar, vänner och bekanta så är det inte ovanligt att folk inte får "rätt" jobb för sin högskoleexamen.
En del blir i jobb där utbildningen är irrelevant, andra där den hjälper till en del... Vissa linjer skulle kunna lägga ner i fem år utan att marknaden börjar skrika efter nyutexaminerade.

https://www.umu.se/nyheter/5-nya-dok...kolan_5820575/

Skribenten är doktorand i Genusvetenskap.

Dom högutbildade som tar låglönejobb har kompetens och utbildning som arbetsmarknaden
inte efterfrågar. Så, vänligen flytta till ett land där dom behövs. Så enkelt.

Om man är Genus professor är det nog bättre att flytta till ett land där den "kompetensen" uppskattas.

Du har så rätt, det är ett rent fall av projektion. Att se ned på dessa arbetare är något de gör i sina länder, inte något typiskt svenskt.
Detta hierarkiska tänkandet har de fått från hemlandet.
Lustigt nog har jag hört invandrare som jobbat runt svinrika svenskar och sagt hur artiga och respektfulla de var, jämfört med hemlandet där de är under människor.

Man tar de jobb som finns å letar nytt under tiden, inget konstigt med det å det har alltid varit så, vad som helst utan att leva på bidrag är ok.

Ja. Dessvärre

Från SVT Lighthouse-rapporten:
Mer än hälften av utländska akademiker i Sverige är överkvalificerade för sina jobb.
Bland svenskfödda akademiker är motsvarande siffra drygt 30 %.
Sverige har en av de största skillnaderna i Europa när det gäller överkvalificering mellan inrikes och utrikes födda

https://www.svt.se/nyheter/snabbkoll...rkvalificerade

SCB
Utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda med samma utbildning.
Många arbetar inom yrken som kräver låg formell utbildning, trots att de har akademisk examen.
Vanliga yrken: städare, bussförare, vårdbiträden, köksbiträden, lagerarbetare.
https://www.scb.se/hitta-statistik/s...ation--analys/

Göteborgs-Posten & SCB (2024)
Bland de utomeuropeiska invandrare som lämnar Sverige, har 57 % eftergymnasial utbildning.(Här kan vi verkligen prata Brain Drain)
En anledning till att de lämnar är att de inte får jobb som matchar sin kompetens
https://www.gp.se/nyheter/sverige/in...0-866740eac46a

Detta är väl den andra biten av historien. Somliga kommer från en helt annan kultur och känner inte alls till vilka kompetensnivåer som krävs och även branschkultur, företagskultur och den regionala kulturen kan/bör vara helt annorlunda.

Många söker sig bort från Sverige igen och lyckas på andra håll.

Kan tänka mig att det finns en del fusk när man nu ska övergå från ett land till ett helt annat. Själv har jag varit på platser(internationella företag) där det åtminstone på sistone varit invandrare på ledande platser och där dessa presterat bra. En hel del kan säkert att ha och göra med hur man rekryterar och att gruppen är välkomnande och har en plan för hur internutbildningen skall gå till.

Absolut: Som jag beskrev det just nu är majoriteten födda i andra länder och dessa fungerar bra.
Har inte sett någon sådan diskriminering som TS och insändaren visar på.
Idag är nog majoriteten av de nyanställda som har rötter i andra regioner och ganska många som kommer hit som arbetskraft.
Men tyvärr har vi gått på ett antal nitar, där det är uppenbart att det fuskats framför allt med språket.
Men också att folk kommer helt oförberedda, givetvis blir det jobbigt att flytta från Shanghai, Sau- Palo eller Mexico City och hamna i en Svensk småstad(Drygt 100 000 invånare).
Sen kan jag förstå framför allt mindre arbetsgivare att det kan vara tufft att integrera någon med en helt annan kultur.
Sen blir jag lite rädd för den akademiska världen: Har även haft några sådana som har ett långt liv inom universitetsvärlden som får en chock när de kommer ut i "Verkligheten", där man måste lyckas om företaget skall finnas kvar.

Här är något som inte stämmer, kan tyvärr inte läsa hela artikeln då den ligger bakom betalvägg.

Det normala är att man redan har ett konkret jobberbjudande när man söker om uppehållstillstånd. Det är dessutom krav på att lönen ska vara 80 procent av medianlönen i Sverige, 29 680:-.

Alltså råkar man inte bara få ett städjobb.

Man kan även få tillstånd för att söka arbete, då ska man en utbildning motsvarande magisterexamen om 60 högskolepoäng eller högre. Har man åkt hit på vinst och förlust för att söka jobb så kan man såklart hamna i situationen som verkar beskrivas i artikeln. Men då har man tagit medvetna risker och det är som sagt inte så som arbetskraftsinvandringen är tänkt att fungera.