Går det att få slut på cancelkulturen?

En vidare mycket märklig sak i allt detta, är att företag som sponsrar får lov att bestämma över tex. idrottslags stadgar. Men detta är precis som jag vetat hela tiden ska hända, när man driver en socialistisk politik. Allra minst Goldwater måste till och om inte så får vi söka oss till Rothbard.

De som ej ställer upp på detta kommer inte kunna göra någonting alls mer än att kalla detta olika amerikanska löjliga namn och tro att det är olika saker trots det är exakt samma, fastän det byter skepnad och blir att drabba olika grupper.

Det var minsann ingen som sa nåt förr när helt andra grupper och individer blev drabbade!

Det handlar likväl inte om fenomenet med att människor blir, primärt personligen, utomrättsligt konsekvensutsatta för sånt de sagt eller vem de umgås med osv vilket normalt är vad som avses med begreppet cancelkultur.

Vill du förbjuda offentliga jubeluttryck för när människor mördas? Eller bör det vara tillåtet?

Vi pratar ganska extrema ingrepp i yttrandefriheten här. Att glädjas åt att folk dör är ju inte varken konstigt eller ovanligt. Se t ex Bin Laden eller Palme.
Hur man landar i sin avvägning är förstås beroende på vad man värderar hur. Går ju utmärkt att komma fram till att vapen inte bör vara tillåtna eller att jubelyttranden skall vara förbjudna om man tror att de leder till ett pris man inte tycker att respektive frihet är värd.
Det är ett rätt orimligt synsätt som ignorerar att yttrandefrihet inte bara handlar om vad som är formellt lagligt utan även vad som är praktiskt rimligt. Ta till exempel de svenska fackens diskriminering av Sverigedemokrater. För att få fullt arbetsrättsligt skydd i Sverige måste man normalt vara med i facket. Att sverigedemokrater som råkat illa ut på arbetsmarknaden kan försöka dra facket till europadomstolen eller anlita egen advokat för att driva mål i arbetsdomstolen (där facket utser en av domarna) är orimligt.
Bortser inte alls ifrån det. Men det kan ju inte vara formen och framgången för det offentliga jublandet som är det principiellt viktiga.

Flashback är för övrigt ett stort offentligt forum där många poster kan antas få betydligt fler visningar än någon tweet som någon med 100 följare postat. Cancellistan i USA har mer än 100K personer och de flesta har bara gjort inlägg i textformat, inte gjort video. Men du anser inte att det finns någon risk att någon som läser på flashback kan inspireras att ta till våld? Eller anser du det vara ett pris värt att betala?
Men inte i offentligheten?

EttTillKonto2 har ju redan skrivit vad som händer ifall man likt Motvillig1.2 tvingar bort vissa delar i samhället ( tex. denne cancel.kul. ) Då försöks det på nya sätt som döljs och det blir istället en "utdrygad" process, tex. att höja skatten med 1 krona, som kanske skadar 10 tusen lite mindre, istället för att förstöra livet för 30 personer.

Detta är inget bättre än rent retoriskt, även fast det är oerhört synd om de som drabbas och att detta blir att synas så tydligt.

Problemet numer är att allting är så transparant och sammankopplat, och att ifall man blir avskedad ifrån en instans så är man plötsligt icke önskvärd någonstans. Men detta var likadant förr för många grupper och människor! Nu får plötsligt mannen smaka som flickan o den färgade förr. Nu är de likt råttan när katten är borta!

Längre tillbaka var det heller inte samma meritokratism, så då hade ändå inte många av dessa cancellerade individer fått sitt arbete ifrån första början. Dessutom så har tex. s.k. "psykiskt sjuka" varit cancellerade hela tiden, så det blir omöjligt ifall man endast diskuterar medelklassen och vad gäller hur deras familjers öden blir att drabbas p.g.a. arbetsförlust ( samt ibland också socialt liv ).

Så jag säger återigen som ett preliminärt avslut ifrån min sida, att ett "kontraktsamhälle" är vägen att gå, annars så blir det denna ankdamm där man för framåt sitt byte och sedan återfår detsamma fastän man då blir att kalla det för ett helt annat ord.

Allt hänger ihop och cancelkultur mot enskilda individer är en del av ett större sammanhang. Vad jag menade var att "tystarna" har många verktyg att välja på. Lagstiftning, som obscenitetslagar i USA och HMF-lagen i Sverige. Direkta avrättningar av journalister, som i Gaza. Påtryckningar för att få sociala medier att förbjuda vissa yttranden, som ex. ADL håller på med. Direkta uthängningar i syfte att få feltyckare sparkade. Attacker på motståndarnas finansiering, som SD och grupper som försöker få annonsörer att överge Flashback håller på med.

Tror det är viktigt att om man ska få bukt med cancelkulturen måste man se allt på samma gång. Annars slutar det bara i "Mitt lags cancelleringar är bra, ditt lags cancelleringar är dåliga."

Vill begränsa (helst helt utmönstra) offentliga jubelvideos, när enskilda personer mördas. Till skillnad från dig så anser jag inte, att anything goes när det gäller offentligt jublande i anslutning till att någon specifik person har mördats.


Och? Uppenbarligen finns det folk som USA som kommer fram till att vapen inte bör vara tillåtna, liksom det finns folk som kommer fram till motsatsen. Precis som du och jag har olika inställning till offentliga videos, där någon eller några jublande hyllar, att en specifik privatperson har blivit mördad eller offentliga möten, där man hyllar att en specifik privatperson har blivit mördad. Vet inte om det senare ännu har inträffat, men utgår från att även det vore OK för dig.


Betr. bring the office/company into disrepute så skriver AI bl.a. "Actions taken outside of work, like inappropriate posts on social media, can lead to dismissal if they damage the company's reputation." Om amerikanskt rättsväsende anser att event. avskedanden pga de jubelvideos, som diskussionen rör, är inom ramen för befintlig lagstiftning i USA eller "rätt orimligt", det får väl isf visa sig.




https://arbetet.se/2023/08/04/dom-star-fast-okej-vara-aktiv-sd-politiker-och-fackmedlem


Som jag skrev, så skriver AI bl.a. "Actions taken outside of work, like inappropriate posts on social media, can lead to dismissal if they damage the company's reputation." Bedömningen av i vilken utsträckning specifika inlägg på sociala media damage the company's reputation - dvs VAR på skalan som amerikanskt rättsväsende lägger sig mellan anything goes och nothing goes (om det blir några rättsfall) - det torde ju vara mer av en praktisk än principiell bedömning.

Frågan var om du vill förbjuda offentliga jubeluttryck för när människor mördas?

Idag är det helt lagligt i Sverige. Det är därför även tillåtet på Flashback, om än i textform.
OK med det i meningen att det inte bör vara förbjudet är jag absolut. Vill t ex minnas att jag sett folk uttrycka stark glädje här på forumet när diverse kriminella blivit mördade i olika gängkrig. Där skulle du vilja ändra regelverket? Eller är du OK med att folk uttrycker glädje över mord på enskilda privatpersoner och tycker att priset att någon kan inspireras till ytterligare våld är värt att betala?

Fast nu var inte frågan avsedd att handla om din tolkning av amerikansk arbetsrätt utan om fenomenet med cancelkultur, dvs att man alls vill och försöker t ex sparka folk eller på annat sätt utomrättsligt konsekvensutsätta folk för vad de sagt utanför jobbet. Som till exempel folk som råkade illa ut när de påstod att det finns biologiska kvinnor.
Utmärkt exempel på hur politiska friheter kuvas i praktiken om än inte rent formellt. Efter 30 år av cancelande av Sverigedemokrater fick en av dem slåss i domstol i fem år för att få rätt och facket lovar att så fort som möjligt täppa till luckan in stadgarna som gjorde att de förlorade; och sen tänker de fortsätta konsekvensutsätta de som är politiskt avvikande. Fullständigt åt helvete.