Var det rätt att ge judarna ett land?

Nej. De flesta judar bor i Miami, Boca Raton och New Hamptons.

En bra källa för hur de sedan länge bofasta judarna levde och vad de tänkte kring sionismen är "Where Heaven Touches Earth" av David Rossoff. För en mer akademisk genomgång rekommenderar jag "Between Redemption And Revival" av Jeff Halper. En mer jordnära beskrivning av livet i "the old yishuv" kan man få i böcker som "Tales From Old Jerusalem" av Shlomo Sonnenfeld.

Kort sagt fanns en egen judisk stat överhuvudtaget inte i deras idévärld annat än som en religiös fabel. Hur de reagerade på sionismens idéer varierade - vissa var positiva, andra negativa. De flesta var fullt upptagna med att bara överleva.

Storbritannien gav landet så att den kunde utropas.

New York finns det överlägset mest judar i, uppemot två mille. Det är ju ändå ett väldigt starkt område för demokrater och det som anses vara "vänster" i US. Vad är "new hamptons" för något?

New Hamptons är det område som judarna bor i i New York efter att de flyttade bort från Brooklyn som var det område de bodde i efter att de flyttade ut från Lower East Side som var slummen de kom till först.

Hamptons och East Hamptons vet jag var det är. Fast "New" Hamptons?? Säker på det heter så?

Helt fel och en förvanskning av historien.

Storbritannien har inte kunnat ge någon mark/land i mellanöstern därför att Storbritannien helt enkelt inte ägt någon mark/land där.

Kort historielektion
Från 1517 fram till 1917 (ganska precis 400 år alltså) tillhörde hela området det Osmanska riket (kallas ibland för det Ottomanska riket också). Huruvida man kan säga att det Osmanska riket var ett land eller inte kan diskuteras men vi kan för enkelhetens skull säga att det var ett land dvs en stat. Det var i vart fall så nära det vi tänker oss en nationalstat man kan komma.

Mellan 1914 och 1918 fördes det vi idag kallar för första världskriget. Första världskriget innebar en kraftigt förändrad kartbild. Många länder tillkom. Bl.a. Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien tillkom som nya stater. Några imperier upphörde att finnas som Österrike-Ungern, Osmanska riket och Ryssland. Under första världskriget så erövrade Storbritannien delar av det forna Osmanska riket. Här är det viktigt att inse att bara för att Storbritannien erövrade landområden så blev inte dessa områden en del av Storbritannien per automatik. För att ett område ska bli en del av ett befintligt land behöver det området annekteras. Vad Storbritannien gjorde var att man administrerade det här området som pga det Osmanska rikets kollaps inte längre var ett land/stat. Det var ett område där det bodde människor och dessa behövde någon form av administration, styrning, vilket Storbritannien bidrog med. Efter att första världskriget tog slut och krutröken skingrats fick så Storbritannien 1920 ett mer formellt uppdrag av Nationernas förbund (föregångare till FN) att administrera det man kallade för det brittiska palestinamandatet. Det brittiska palestinamandatet var inget land. Det tillhörde inte Storbritannien eller något annat land heller. Det var ett område där det bodde människor.

Det du kanske tänker på är Balfourdeklarationen:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Balfou...rationen_(1917)
En kort sammanfattning...
Den brittiske utrikesministern Arthur James Balfour säger att den brittiska regeringen stöder förslaget att upprätta ett judiskt hemland. Och det är... det... och inte så mycket mer än så.

1947 aviserade Storbritannien att de helt enkelt inte ville fortsätta administrera det som var kvar av det brittiska palestinamandatet. I princip kan man säga att de sa att... nu skiter vi i detta och bryr oss inte så mycket om vad som händer här. De vände sig till FN och meddelade frankt att FN fick ta hand om området. FN:s generalförsamling antog 1947 resolution 181 som gick ut på att området skulle klyvas i en judisk del och en arabisk. Notera att FN:s generalförsamling endast har en rådande status. Det kan liknas med en grupp människor som tycker lite olika saker så bara för att de tycker något så betyder det inget egentligen. Även om det låter stort så är det inget mer än en brakskit rent juridiskt.

1948 lämnade Storbritannien det som var kvar av det brittiska palestinamandatet och samma år utropade David Ben-Gurion staten Israels bildande. Det fanns ett folk, det fanns ett territorium och det fanns en regering som kunde interagera med andra länders regeringar. Staten Israel var bildat och det enda Storbritannien bidrog med var att vara ett av 172 länder som erkände Israel.

Man kanske inte säger New Hamptons, men det finns flera iaf.

Nej nej nej nej NEJ.

Nationernas Förbund fattade ett juridiskt bindande beslut att ge marken åt judarna för en framtida judisk stat. Juridiskt bindande. Storbritannien hade ingenting att säga till om för NF hade rätt att bestämma över internationell lag.

https://digitallibrary.un.org/record/829707?v=pdf

Läs dokumentet och gråt. Det är fortfarande bindande för FN har inte mandat att ändra på något som står där.

Så nu var det alltså inte Storbritannien utan Nationernas Förbund som gav Israel mark?! Du menar alltså att det var Storbritannien som gav landet till Israel trots att de inte hade något att säga till om?! Och Nationernas förbund skapade detta juridiska beslut 1922 och därför utropade Israel staten Israel... 1948. Att det tog sådan tid mellan beslut och verkställande berodde på att... ja, vad berodde det på?! Det är inte så att du själv inser att något är snett, skevt och konstigt här?

Så här är det.
Dagens FN fungerar som så att det enda som anses juridiskt bindande är vad FNs säkerhetsråd beslutar. Vad FNs generalförsamling röstar fram är på sin höjd rådgivande. Oavsett vad FNs generalförsamling säger och oavsett vad för resolutioner som de tar fram så saknar det alla former av juridisk bindning för medlemsstaterna. Detta trots att alla världens 193 länder är med i FN.

NF var föregångare till FN och med en än lösare uppbyggnad. Syftet med NF var att vara en mellanstatlig organisation för internationell konfliktlösning och samarbete. NF hade som mest 55 länder som medlemmar. NF var ett försök till globalt samarbete men att tro att NF skulle ha bestämmanderätt över enskilda länders juridik är mer än lovligt naivt att tro.

Dagens FN är som sagt var en efterföljare till dåtidens NF och FN var ett försök till att skapa en mer rigid version av NF men supermakterna hade inga som helst intressen av att lämna ifrån sig någon form av makt så det är därför som USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina är permanenta medlemmar i säkerhetsrådet samt innehar vetorätt. Det var enda möjligheten att ens komma nära något som vi har idag.

Nej, NF hade aldrig någon som helst juridisk överhöghet över andra länder. Det du länkat till handlar det om själva palestinamandatet. Dokumentet i sig är endast en notering som skickas till FN:s (!) generalförsamling från FN:s(!) generalsekreterare. Det kan vara värt att notera att dokumentet alltså i sig skapades när NF inte ens fanns längre men ok, det handlar om palestinamandatet som gavs till Storbritannien 1922. Alltså... 1922 fick Storbritannien i uppdrag av NF att administrera det s.k. brittiska palestinamandatet och för att kunna göra detta behövde Storbritannien få veta vad man hade att förhålla sig till. I dokumentet står det uttryckligen att det handlar om att just administrera territoriet Palestina. Territoriet. Alltså inte ett land eller en stat. Förutom detta stipuleras en rad andra saker men detta är inget mer än en uppdragsförklaring och det av NF som, trots vad du tycks to, aldrig hade någon global överhöghet. På den här tiden fanns inget som kunde sägas vara internationell lag.

Nationernas förbund skapades som en del av Versaillesfördraget (det var ett villkor i fördraget) som var ett fredsavtal mellan segrarna i första världskriget och Tyskland. Från början hade man 41 medlemsländer. USA blev aldrig medlem i NF. NF var en svag konstruktion utan reell makt och utan att kunna göra så mycket mer än att ge råd, konsultera och skapa dialog. Syftet med NF var att försöka förhindra krig och främja internationellt samarbete. Det gick sådär. Faktiskt rätt dåligt. Det var ett första försök och efter andra världskriget fick vi FN istället. Inte bra det heller.

Det här palestinamandatet som du hänvisar till saknar all betydelse idag. Det var ett mandat från NF till Storbritannien som gick ut på att Storbritannien skulle administrera det s.k. brittiska palestinamandatet. Storbritannien valde att dra sig ur och i o m d upphörde det brittiska palestinamandatet att gälla. Det brittiska palestinamandatet är idag obsolet och har så varit i 77 år. Det du länkade till kan läsas som kuriosa och som en historisk tillbakablick men inte som något annat.

Nationernas Förbund beslutade inte om någon israelisk stat. I dokumentet från 1922 står det bara att det brittiska mandatet skulle vara ett hem för judarna och att alla folkgrupper skulle respekteras med lika värde. Inget om någon statsbildning.

Faktum är att britterna styrde området till 1948 och vid den tiden var de inte särskilt förtjusta i tanken på en judisk stat, men de släppte ändå området för situationen hade blivit utom kontroll. Storbritannien var mot slutet rätt så negativt inställda till idén. Det dröjde nästan ett år innan de erkände staten Israel, efter länder som Turkiet t.ex, medans USA gjorde det direkt.

Det står inte i beslutet vilket år Israel skall utropas utan att planen är att området ska delges självständighet i framtiden. Det är dock bara judarna som ges politiska rättigheter i beslutet, den arabiska staten ska heta "Jordanien" och ska bli betydligt större.