Lina Wolff

En tråd för att diskutera Lina Wolffs författarskap.

(Fick kolla stavningen av namnet en extra gång, hade trott det skulle vara två l istället för två f).

Hon vann ett Augustpris för sin roman "De polyglotta älskarna". Romanen har en dramaturgi (tror jag det heter) i stil med "Pulp Fiction". Händelserna berättas inte kronologiskt.

Jag har bara läst hennes senaste, 'Liken vi begravde' och gillade den. Lite som en blandning av glesbygdsskröna och uppväxthistoria, kryddad med hillbilly horror, fast på ett kärleksfullt sätt.

Aha, tack! Ska kolla upp den!

Är det egentligen fusk att säga att hon skriver romaner för hennes böcker är så pyttesmå så hur många sidor hade dom varit på om dom varit satta i en normalstor bok? Helt sjukt egentligen att dom kan fuska på det viset.

Jag tittade på det där nu. Wolffs bok Djävulsgreppet har 270 sidor. Dimensionerna är 195 x 135 x 22 mm. Kostar i skrivande stund 284 kronor.

Jämfört med två författare vars böcker jag anser vara i normal romanstorlek:

Mats Strandbergs Musan har 376 sidor. Dimensionerna är 232 x 155 x 26 mm. Kostar i skrivande stund 279 kronor.

Karl Ove Knausgårds Arendal har 238 sidor. Dimensionerna 216 x 139 x 19 mm. Kostar i skrivande stund 279 kronor.

Wolffs senaste "roman" Liken vi begravde är ännu mindre än så. 180 x 130 x 30 mm och 287 sidor. Om den skulle vara satt enligt normala dimensioner för en roman skulle den snarare klassas som novell.

Det är inte riktigt så det fungerar. Vanligtvis brukar ordantalet avgöra om det är en novell, kortroman eller roman. I den anglosaxiska världen har man ännu fler indelningar.

Själv har jag bara läst lite ur Promenader i natten, hennes förra bok. Det är en samling kortprosa med utgångspunkt ur drömmar författaren har haft eller fantiserat ihop.

Liken vi begravde har 27 rader per sida. Arendal har 36 rader per sida. Alltså blir det fler ord per sida till fördel för Arendal. Om man skulle blåsa upp dimensionerna på Liken vi begravde till samma som Arendal så skulle det bli färre sidor. Fattar du?

Nu gör dom den i en mindre sättning för att få det att se ut som att det är en bok på runt 300 sidor. Om den hade haft en traditionell sättning som Arendal och många andra böcker hade den varit supertunn och ingen hade fått för sig att betala 250-300 kronor för den. För det hade sett ut som en novellsamling för debutanter.

Jag förstår mycket väl. Men oavsett storlek på texten eller radavstånd är det fortfarande lika många ord, och det är det som avgör om det är en novell eller en roman eller något annat. Eventuell psykologisk påverkan det har på potentiella köpare är något annat.

Problemet för debutanter är inte att de skriver för lite , utan att de skriver för mycket!

Oj trodde inte jag skulle stöta på patrull och att hon hade en fan club av hängivna stövelslickare på forumet. Förlåt mig då att jag överdrev en smula och nämnde ordet novell en gång.

Min poäng kvarstår ändock: Det ger en missvisande bild av att man får mycket bok för pengarna när den är satt som en fickbibel istället för normalstor roman.

Fan club? För att man inte håller med dig? Jag kan försäkra dig om att jag inte är något fan av Wolff, för jag har läst alldeles för lite av henne för att bilda mig en uppfattning.

Att få "mycket bok" för pengarna påverkas naturligtvis av hur tjock bokjäveln är. Men det säger fortfarande ingenting om bokens kvalitet eller om det är en roman, novellsamling, diktsamling eller en instruktionsbok för hur man är en rövhatt av rang på diskussionsforum.

Kom inte in och käbbla om irrelevant skit då. Är det nån som tvingar in dig i tråden om du inte har något intresse av den? Värker det i lilla fittan? Om klittan är så öm kanske du inte ska yttra dig?

Min kritik är relevant och vederhäftig. Varför börjar du dilla om kvalitet? Har jag nämnt något om kvalitet? Nej. Nej med emfas! Ditt jävla as! Kom inte här med dina inbillningars missfoster. Jag talar om den füsiska realiteten. Men du verkar vara investerad i att försvara detta bondfångeri. Varför!?

Kärringen månglar ut böcker i fickbibelformat under flask flagg som dom vore Bergtagen eller Hundra år av ensamhet. När det är dasspapper i ekonomiklass.