Kan ett socialistiskt samhälle vara demokratiskt?

Jag läser mycket Friedrich von Hayek, Irving Kristol och Milton Friedman. Samtliga dessa ställde sig mycket kritiskt till socialdemokratin som ideologi då de menade att socialism och demokrati är två oförenliga koncept.

Det mest övergripande argumentet för denna ståndpunkt är att den koncentration av makt och kontroll över produktionsmedel som ett socialistiskt samhälle inbegriper berövar individer sin frihet samt autonomi på ett sätt som är fundamentalt motsatt de grundläggande idéerna bakom demokratin som system. För tydlighetens skull var den ursprungliga tanken med demokratin att makten skulle utgå från folket snarare än en liten grupp byråkrater.

Samtidigt som jag som klassisk libertarian helt förstår dessa tankegångar tycker jag att det går att argumentera för att ett socialistiskt samhälle visst kan vara demokratiskt så länge det socialistiskt systemet blivit demokratiskt framröstat.

Vad har ni för åsikter kring detta? Vänligen bidra med era starkaste argument för och emot.

Om du inte har beslutande direktdemokrati, så har du i vilket fall inte demokrati på riktigt. Folket har bara den reella makten i ett invididualanarkistiskt samhälle.

Libertarianism är väl minst lika oförenlig med demokrati isf. Istället för en liten grupp byråkrater som bestämmer får du ju ett gäng Ayn Rands som roffar åt sig av allt. Tror att som vi har det nu med socialliberalismen, en lagom mängd socialism med en lagom (?) mängd kapitalism är det närmsta en utopi vi kan komma.

Jag tror att det går men är väldigt svårt. Socialister är oftast så starkt övertygade I sin ideologi att de lätt bortser från demokratiska principer för att uppnå socialistiska mål.

Chile är ett bra exempel. Den nuvarande socialistiska regeringen är demokratiskt framröstad men kommer antagligen sätta demokratin ur spel och totalt förstöra landet för lång tid framöver.

Beror till syvende og sist på hur man definierar demokrati. Om vi exempelvis säger att en demokrati är en stat som håller fria val vart fjärde år. Ja, då kan både socialdemokrati och nationalsocialism vara demokratiska i den mening att när Deje-Hitler förlorar valet avgår han och låter folket tillsammans med riksdagen besluta vem som ska styra under de kommande åren.

Men om man istället hårddrar demokratins principer som OP blir det bara libertarianska samhällen som kan kallas helt demokratiska.

Egentligen tycker jag att demokrati vs inte demokrati är ganska ointressant. "Hot mot demokratin"-kortet kommer alltid att dras av alla. Det är mer intressant att se till människors frihet från tvång kontra säkerhet. En demokrati är inte bättre än en icke-demokrati per automatik, utan man får titta mer pragmatiskt på hur samhällena faktiskt fungerar och vad som behövs för att göra dem bättre för människorna som lever i dem.

Det går nog, men måste in kontrollfunktioner som t.ex folkomröstningar, korruptionslagar, riktigt fria medier. Partier måste kunna bli bortvalda lika väl som de blir valda.
I Sverige ser vi dock att mycket av kontrollfunktionerna motarbetas av de socialistiska partierna.

Nej, ett exempel i vårt land är den svaga äganderätten.
Du äger aldrig mark och fastighet, om stat eller företag anser sig behöva platsen.

Det kommer bero vad man menar med demokrati. (Och socialism för den delen).

Om man säger: Demokrati = en metod för ett kriminellt gäng att råna enskilda

då går det bra att förena demokrati med socialism. Och Socialdemokrati är socialism förenat med demokrati.

Men om man sätter upp krav på viss individuell frihet så blir demokrati och socialism genast oförenliga.

Det blir som alltid en fråga om definitioner i slutändan. Och eftersom både demokrati och socialism är ganska flummiga termer så blir det så i synnerhet i den här frågan.


------------------------------------
Om du är på väg hem en kväll och träffar på ett gäng som säger att i sann demokratiska anda skall vi nu rösta om huruvida dina tillgångar skall omfördelas till oss bättre behövande. Och så röstar ni och en överväldigande majoritet av de närvarande (dvs alla utom du) röstar för en omfördelning.
Och så verkställs beslutet och dina tillgångar omfördelas till gänget.

Här får de flesta till vänster ett vredesutbrott och menar att detta inte är demokrati. Men dom har inga fungerande argument, utan ägnar sig bara åt tyckande och föreställningar. För det är precis så här det gått till i många decennier. Tage Erlander uppviglade folket till rån av minoriteten och majoriteten röstade på det.
Precis samma sak, bara på nationell nivå.

Har man problem med att gänget rånar en så är man negativ till demokratisk socialism.
Bara det att de flesta människor klarar inte av logisk konsekvens. Så dom slår ifrån sig i blindo.

Det är glasklart att ett socialistiskt samhälle a la Marx inte förenar sig med demokrati. För punkt Ett i Marx manifest är att ALLA måste med. Annars faller alla punker med att samhället äger produktionsmedlen osv. Det finns inga undantag i socialism. Och det är där det falerar. För människor är olika.

Liberalism är den enda politik som kan fungera. Den accepterar människors åsikter, så länge de är lagliga.

Jag har en schweizisk vän i Norge som hävdar det, inte individualanarkistiskt utan direktdemokratiskt, och att Schweiz därför är världens enda demokrati. Han får minst tre ggr om året hemskickat en massa röstsedlar för olika folkmröstningar, t.ex. förbud mot minareter.

Beror ju litet på vad man menar med ett socialistiskt samhälle. Är Kina socialistiskt? De har ingen välfärd. Är du född handikappad får Du sitta och tigga på trottoaren hela Ditt liv. Föds Ditt barn för tidigt måste Du betala kuvösavgiften själv.

Var Tredje Riket socialistiskt? Det var ju nationalsocialistiskt.

En sak är tämligen klar: Ett marxistiskt samhälle är en naturstridighet.
Av var och en efter hans förmåga. Oberoende av belöningen, alltså. Alla vet att förmågan inte är oberoende av belöningen.
Åt var och en efter hans behov. Som om de vore begränsade, oavsett hur stor tillgången är. En människs behov är omättliga, om man försöker tillfredsställa dem.

Relevant statsvetenskaplig frågeställning. Ja, det beror delvis på vad demokrati ska innebära - en Tito i Jugoslavien (ej i livet längre) , Xi Jinping i Kina och Putin i Ryssland kan säkerligen komma över 50-55% i ett fritt val. Men ingen medborgare är fri att ifrågasätta deras maktutövning utan svåra risker. En västeuropeisk ledare blir regeringschef med en femtedel av väljarstödet i en koalition - men alla är fria att kritisera den politikern.