Att vara man i kvinnoyrken - ett rent helvete?

Jag har fått intrycket att kvinnoyrken har extremt lågt i tak, alla är extremt PK och snackar dessutom skit bakom ryggen på varandra.

På sistone har jag funderat på att söka mig till vården, och jag tror att det vore bra om det fanns fler män i vården framför allt för manliga patienters skull. Jag gillar den vårdande biten och jag tycker om att hjälpa folk.

Däremot så är jag orolig för hur jobbigt det måste vara att gå in som man i ett kvinnoyrke. Speciellt om man jobbar ihop med rabiata feminister som känner sig förtryckta och vill ta ut all sin ilska på de få männen som finns i deras omgivning.

Jag kan också tänka mig att vissa kvinnor kommer flörta med mig för att få bekräftelse och då skapas det en massa svartsjukedraman där jag får skulden. Blir det bråk så räknar jag 100% med att HR kommer skylla allt på mig eftersom de också är kvinnor.

Är det jobbigt att vara man i ett kvinnoyrke? Det behöver inte vara vården utan generellt.

Att ens få jobb som man i ett kvinnoyrke är svårt. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/har-diskrimineras-mannen

Sen så finns det ytterligare forskning som visar att en grupp med kvinnor presterar sämre om man lägger till en man.

Det låter som du blivit hjärntvättad.

Problemet med att arbeta inom vården är att det är fyllt av manshatande pk radikala feminister som skapar svartsjukedraman bakom ryggen på varandra. Säääkert.

Om du känna på helvete kan du åka till Ukraina.

Tvätta bort skiten från dina tankar och testa på och arbeta med att hjälpa människor om du trivs med det.
Tycker det låter som ett bra val, om det inte vore för att vårdare inte direkt får frihet att hjälpa folk, förgiftar folk, skickar hem folk nakna med taxi, men ett under någon gång ibland lyckas rädda någon och inte bara på utifrån någon manipulerad analys.

Försök se världen positivt, annars passar du inte med 98% kvinnor.

Finns redan trådar om detta, men ta det från en kille som började jobba i vården 1989, på dussintals olika vårdhem och sjukhus fram till 2003 och jag kommer ALDRIG arbeta inom vården igen. Hellre socialbidrag!
Och orsaken är precis som du skriver i ditt inlägg! ALLT du säger stämmer. Utom möjligen det där med feminismen och flörtandet som jag inte har erfarenhet av.

Rabiata feminister är ganska sällsynta. Men det kan vara ett helvete ändå bara genom att kvinnor är just kvinnor - ologiska, känslosamma och skvallerbenägna sedan urminnes tider. Man kommer att gadda sig samman och förminska och ifrågasätta allt du gör. Utom när det kommer till fysiskt krävande arbetsuppgifter. Då duger du.

Är en man i ett kvinnoyrke, och det är ganska speciellt. Man kramar kollegor och säger att man saknat dem för att sekunden senare berätta för andra kollegor hur hemsk personen man gullkramade är.

Min erfarenhet är att kvinnor på arbetsplatser är otroligt falska. De ser ingen vits med att vara ett team som arbetar tillsammans, om det inte handlar om att klicka hem samma saker från Temu, då kan man tipsa och hjälpa till.

En annan sak de är duktiga på är att köpa små presenter till varandra, även till de som man i samtal med mig verkligen hatar, för att på något sätt verka goda och såklart för att få något tillbaka. Det är ett sjukt ge-presenter-beteende, och gärna om man har löneutmätning, vilket så gott som alla har. Då ska man visa att man ändå har råd.

Att prata om sparande eller aktier är bara att glömma. Kvinnorna vill unna sig och för dagen, att de inte råd har inte med saken att göra. "unna sig" är mantrat.

Ovan handlar om kvinnor inom offentlig sektor, typ vård och omsorg. Det är som när man gick i småskolan, de vill vara drottningar istället för att jobba tillsammans.

Jag står vid sidan, tittar på och bara gapar av deras småflickebeteende. Tror mycket handlar om att det är ganska korkade personer man anställer inom mitt yrke. Typ den där tjejen som knappt kunde läsa i åttan. Hon är nu undersköterska efter en tid av anpassad skolgång, och hon kramar av bara fan.

Inom vården är det inga problem (min erfarenhet). Det mesta är uppgiftsfokuserat, patienterna är viktigare än skvaller och det finns en hierarki med läkarna högst upp. Det finns också nästan alltid någon eller några andra killar som medarbetare.

Ska nog söka mig dit. Inom omsorgen är det riktigt vidrigt med alla kramar och en falskhet som är sjuklig.

Viktigt arbetsområde och pluggar du till ssk har du många möjligheter att skaffa dig en intressant karriär. Du kan jobba inom många olika områden och kan söka dig utomlands, till bemanningsföretag, försvarsmakten, militära utlandsstyrkor, insatsförband osv MEN förbered dig på att du kommer möta MYCKET drama, skitsnack, skvaller, falskhet, ryktesspridning, bitterhet, kvinnor som konkurrerar med varann och hugger varann i ryggen, värdelösa chefer på både hög och låg nivå och annat otrevligt.

Jobbet i sig (om vi pratar akutsjukvård) är givande men slitigt. Du kan ha tur att slippa bli måltavla eller "bara" bli vittne till mobbning och annat men troligtvis inte.

Det ser ungefär likadant ut över hela Sverige oavsett om du jobbar på vårdavdelning, akuten, intensiven, med äldre eller barn. Hård miljö och många som råkar illa ut i sitt yrkesliv pga missunsamma, avundsjuka och elaka kollegor.

Det finns även en hel del riktiga praktarslen och fullständiga idioter liksom psykopater och annat du ska passa dig för.

Jag skulle kunna skriva en riktigt tjock bestseller om det jag upplevt och det jag hört i första och andrahand. Vi pratar trackasserier, sexuella övergrepp, misshandel, svår mobbning, personförföljelse, personal som läser journaler utan lov (både för patienter och kollegor. Det är ju så enkelt. Bara slå in personnumret och läsa allt du vill som inte är spärrat), våldtäkter, svåra missbruk, stölder, missbruk, självmord mm.

Psykopaterna hittar du både bland chefer och personal på golvet i alla yrkeskategorier (ssk, usk, läkare mm). Möter du dem kan du i princip inte undvika dem och du kan inte vinna över dem såvida du inte tar till våld och är beredd att gå hela vägen och även ta de juridiska konsekvenserna av det.

Men visst kan jobbet vara både roligt, intressant och givande....Men det kostar som sagt på.

Vi kan skriva ihop. Kvinnor inom vård- och omsorg är banne mig inget kul att råka ut för...

Kärringar i grupp är det värsta som finns. Gnälliga, maktgalna, snackar skit bakom ryggen om varandra, gaddar ihop sig och beter sig som den del de har mellan bena.

Nä, arbetsplatser med dominans av kvinnor är inte en arbetsplats en riktig man söker sig till.

Uskorna idag är ofta invandrare. Thais, Turkar, Somalier och blandade muslimer.

En och annan äldre Uska som heter Maj-britt finnes säkert också.

SK är över lag svenska kvinnor.