Katarina Barrling journalist reflekterar i en artikel i nationaldagens SvD över innehållet i Bo Wennström, professor emeritus i rättsvetenskap och polisforskare bok ”Att vända bort blicken: Om underminering – dess filosofi, politik och praktik”.
I boken beskrivs hur kriminalitet, parallella strukturer och främmande makt underminerar Sverige, ja redan har underminerat landet, därtill hjälpt av vår benägenhet att gång på gång vända bort blicken från problemen.
Sammanfattningsvis står följande:
Det svåraste hindret ligger kanske ändå i den svenska mentaliteten, och vägran att erkänna att människor frivilligt kan välja ondska. I stället fylls svenskans ordförråd på med förmildrande terminologi. Kontraktsmord kallas ”skjutningar”. Människor ”rekryteras”, och ”radikaliseras”, ungdomar ”dras in” i kriminalitet. Ingenstans finns något ansvarigt subjekt, förutom ”samhället” då.
Följaktligen fortsätter svaren att handla om fler sociala insatser och mer resurser från ”samhället”. Visserligen har det skett förändringar under senare år, som straffskärpningar och större fokus på brottsoffren. Men Wennström menar att något verkligt paradigmskifte ändå inte ägt rum. Benägenheten att se också brottslingen som ett offer, för utanförskap och andra samhälleliga missförhållanden, den verkar sitta lika fast i det svenska sinnet som sommarens jordgubbar och glasskiosk. Också den en struktur att exploatera, för den internationella mångmiljardindustri som underminerar Sverige.
Jag får nog ta och läsa Wennströms bok, för det känns som det är i den riktningen ljuset ska riktas.
Svenne Banan (jag) måste släppa sargen och våga stå upp för det svenska samhället med tillit och samhörighet och samtidigt fördöma klansamhället, hot och våldsverkan, infiltration, utpressning och maffiastruktur.
Vi kanske ska börja i den änden att vi offentligt skriver i media om att det är Svenne Banans ynka knarkköp för några hundringar varje vecka är det som håller den grova kriminaliteten igång i landet.
Den senaste sprängningen i Tumba där en mamma och ett barn skadades beror i grund och botten på att Svenne B har köp knark av någon i ett gäng som känner sig kränkta av/konkurrerar med ett annat drog-gäng.
Någon som tänker lika som jag?
Eller kanske har helt motsatt uppfattning?
I boken beskrivs hur kriminalitet, parallella strukturer och främmande makt underminerar Sverige, ja redan har underminerat landet, därtill hjälpt av vår benägenhet att gång på gång vända bort blicken från problemen.
Sammanfattningsvis står följande:
Det svåraste hindret ligger kanske ändå i den svenska mentaliteten, och vägran att erkänna att människor frivilligt kan välja ondska. I stället fylls svenskans ordförråd på med förmildrande terminologi. Kontraktsmord kallas ”skjutningar”. Människor ”rekryteras”, och ”radikaliseras”, ungdomar ”dras in” i kriminalitet. Ingenstans finns något ansvarigt subjekt, förutom ”samhället” då.
Följaktligen fortsätter svaren att handla om fler sociala insatser och mer resurser från ”samhället”. Visserligen har det skett förändringar under senare år, som straffskärpningar och större fokus på brottsoffren. Men Wennström menar att något verkligt paradigmskifte ändå inte ägt rum. Benägenheten att se också brottslingen som ett offer, för utanförskap och andra samhälleliga missförhållanden, den verkar sitta lika fast i det svenska sinnet som sommarens jordgubbar och glasskiosk. Också den en struktur att exploatera, för den internationella mångmiljardindustri som underminerar Sverige.
Jag får nog ta och läsa Wennströms bok, för det känns som det är i den riktningen ljuset ska riktas.
Svenne Banan (jag) måste släppa sargen och våga stå upp för det svenska samhället med tillit och samhörighet och samtidigt fördöma klansamhället, hot och våldsverkan, infiltration, utpressning och maffiastruktur.
Vi kanske ska börja i den änden att vi offentligt skriver i media om att det är Svenne Banans ynka knarkköp för några hundringar varje vecka är det som håller den grova kriminaliteten igång i landet.
Den senaste sprängningen i Tumba där en mamma och ett barn skadades beror i grund och botten på att Svenne B har köp knark av någon i ett gäng som känner sig kränkta av/konkurrerar med ett annat drog-gäng.
Någon som tänker lika som jag?
Eller kanske har helt motsatt uppfattning?