Präster dricker öl och lyssnar på rock vid kyrka – Straffas med erinran

Ja det är så det ska va, annars kan man kalla det minneslund eller något annat än en grav.


Varje krona är utpressning av de anhöriga.
Först begraver man liket, sen utpressar man de anhöriga på pengar för att inte skända graven.
Så man ska ansöka om pengar för sin egen begravning då eller?
Kyrkan tar begragvingsavgift på skatten. Ocker igen.
Präster? Kalla de gravskändare och drogintroducerare istället. Inget fel på att kalla en spade en spade.
Något övernaturligt har de ändå inte med att göra så varför inte köra lite rock och bärs?
Hade jag varit begraven där hade jag velat att det kom dit ett punkband och körde rökmaskin och skojade lite!

Så varje år tycker du att vi ska skaka fram 100 000 nya gravar i Sverige? Det blir ganska många kyrkogårdar som vi behöver ta centralt belägen mark i anspråk för ....


Så om förlängd gravrätt skulle kosta 1 kr för 100 år så hade du lipat över att Svenska Kyrkan "utpressar anhöriga"?


Fel. Du vet inte vad du pratar om. Avgiften är en skatt som regleras i lag, dvs riksdag. Och den sätts efter de faktiska kostnaderna, din fåntratt. Hur är det möjligt att veta så oerhört lite????


Definiera "ocker".


Du ignorerar det jag skriver ännu en gång. Patetiskt.

Ja det är ju det som görs nu?!
Vad skulle skillnaden vara på att bara skippa stenen helt om den ändå bara ska stå i 25 år?
Jag är helt för att riva alla äckliga kyrkogårdar och hitta alternativa sätt att göra sig av med liken.
Typ som vi gör med djuren, käka upp dom kanske skulle va smart?
De får ingen gravplats så varför behöver vi det?
Ja för då ska det inte kallas gravplats om det bara är ämnat för de 25 år som straffbeskattningen till kyrkan räcker till.
Du får ju i kostnaden räkna på hur mycket kyrkan drar in i kyrkoskatt & begravningsavgift fast det kostar massor utan att ens ha en begravning.
Man får lätt räkna med 20 lax bara för att få ut askan trots att gubben betalat kyrkoskatt och begravningsavgift.

Varför kostar det då 20 lax att få ut askan i Sverige?
Utan ens en jävla ceremoni?!

Driva in onödigt mycket pengar på sånt folk behöver, tex. Kremering, svepning, kista m.m. trots att man betalat avgiften och struntar i "graven".

Nej

Tänkte också att det kunde handla om något sådant. Att det var deras vilja.

Nej, man återvinner befintliga gravar. Är det här ditt fåniga sätt att undvika att svara?


Det är lite svårt att hänga med i din tankevärld.


Inte helt oväntat har du inte ens aning om vilka delar avgiften är tänkt att finansiera.

Jag tror vi lägger ner här, det här ger mig verkligen ingenting.

Det var många kommentarer, men det ska nog gå att anknyta till något iaf.

Huruvida "vi" vill ha "statskyrka" igen, det är väl en fråga för sig. Men egentligen är ju protestantismen en statskyrklig religion till sin grund i vilket fall som helst. Det skulle ju inte vara någon fjärran påvegubbe som skulle kunna styra och ställa om sådant han inte begrep sig på och försöka tvinga på sin egen kulturs ideologi på andra (och ta deras pengar dessutom). Nu skulle det ju vara lokalt styre, med kungen som högsta hönset.

Idén med en slags "folkgemenskap" utvecklades ju hand i hand med statskyrkans, och protestantismens, implementering i samhället. Men efter Andra världskriget förlorade alla sådana tankar sin tidigare dragningskraft, och få statsaktörer ville ta tag i det på nytt heller.
Det sågs som gammalt och mossigt och i värsta fall direkt farligt.
I dess ställe utvecklades istället den liberala självständighetsideologin.

Präster och kyrkan som så måste naturligtvis åter börja anamma en idé om en slags "folkgemenskapp" för att kunna bli det samhälleliga nav (som du skriver) det en gång varit.
Det platsar illa i ett liberalt och individualistiskt samhälle - som nära på nästan måste bedriva lppet krig genom sin propagandaapparat mot kyrkan för att kunna hålla kvar vid sin överideologi.
Det i sin tur ökar ju bara på polarisering och resultatet blir som vi ser i USA, där de kyrkligt aktiva är aktivt motarbetade från medialt håll, och därför hellre tar ställning för "oppositionen" snarare än den ideologiska överbyggnaden.

Samma sak händer förövrigt på Irland också, just nu. Där den statliga liberala överideologin tagit aktivt motstånd mot den katolska, kristna, gamla folkgemenskapen. Det har blivit konflikt och polarisering pga det där också.
Vissa känner det som en frihet att inte längre vara så fast knutna till de sociala förväntningarna, medans andra känner stor oro pga förlusten av upplevd stabilitet och trygghet

I vilket fall som helst så måste man nog ändå fråga sig om något sådant som en "kyrka" överhuvudtaget ens kan överleva utan bred uppslutning. Om krkan omvandlas till att bara stå för "tjänsteförmedling" utan ideologisk, religiös, grund att stå på så finns det ju egentligen inga som helst skäl för den att fortsätta.

Men, att ha en "yttre, för andra synlig, sköld av moralisk överlägsenhet genotemot andra, världiga människor, det tycker jag ändå är att dra det hela för långt.
Att en präst borde ha sådant inom sig, och vara kapabel till sådant man förväntar sig av en präst, är en annan sak däremot.

Men att avhålla sig från att dricka ett glas öl på kvarterskrogen tillsammans med lokalinvånarna hade inte varit vare sig omoraliskt elelr att gå för långt.
En sådan präst hade inte riskerat sitt anseende. Dvs det är ju inte så att prästen hade legat utslagen i rännsten precis ...

Problem hade emellertid kunnat uppstå om prästens självidentitet varit för annorlunda, för extremt eller så. Tex om prästen såg ut som och klädde sig som en Black Metal-satanist, eller superpunkare som skränade "kuk och fitta" på helgerna med sitt punkband.
Samtidigt bör man nog fråga sig vad som är extremt, med tanke på att det ofta har med kontext att göra. En vegan hade tex uppfattats som extrem i jägares sällskap, och vice versa.
Dvs att vara just "utmanande" hade varit att ta det för långt.
Men så länge prästen sköter sig på ett socialt acceptabelt sätt i övrigt så hade folk haft acceptans och inte riskerat förlora förtroende - även fast det kanske krockade i personliga värderingar.

Det hade varit ett värre "prästerligt fel" i mitt tycke att tex konstruera en religiös struktur utanför kyrkan tillhörandes en annan, konkurrerande religion, än att tex gå till kvarterskrogen för att möta och kanske visa att man finns till, lokalinvånarna i den församling prästen verkar i.
Ja, det har funnits exempel på det första - där i Malmö en kyrka byggt en japansk SHinto-helgedom utanför en av ingångarna till kyrkan. Strukturen representerade en religiös vägvisare bortom vilken shintoismens naturväsen fanns. Dvs i kyrkan ...
Ett dåligt genomtänkt projekt helt enkelt, av människor som inte hade kunskaper om sin egen religiösa tradition så de sökte istället i andra.

Bra inlägg. Det är mycket man glömt, mycket man kanske medvetet förträngt för att det inte riktigt passar in i den moderna berättelsen om självständighet, individ och valfrihet. Men ibland är det bra att bli påmind om hur saker faktiskt har sett ut – och fortfarande ser ut under ytan.

Jag håller med dig om att prästen inte behöver vara en “moraliskt överlägsen” varelse i elfenbenstorn, men däremot en människa med ryggrad – någon som bär upp både det yttre ämbetet och den inre riktningen. Inte perfekt, men trovärdig. Och kanske viktigast av allt: närvarande. Synlig. En del av gemenskapen.

Och precis som du är inne på: vi har lämnat så mycket bakom oss. Inte bara statskyrkan, utan idén om en lokal moralisk och existentiell struktur som inte bara gav hjälp – utan också riktning. Istället har vi fått en “valfri” men rotlös värld där mycket hänger på individen, men där få orkar bära allt det själva. Kanske är det inte så konstigt att kyrkan, trots medlemstapp, börjar få en ny roll i takt med att välfärden monteras ner. Inte som predikande auktoritet, men som en plats dit människor faktiskt vänder sig – för stöd, sammanhang, och kanske till och med lite hopp.

Att präster visar sig på kvarterskrogen köper jag. Men det kräver att folk vet vem de är. Det funkar inte om prästen bara är en funktionär i nån grå tunika som ingen har någon relation till. Kyrkan var som starkast när den var inbäddad i vardagen. När prästen döpte, begravde, vigde och samtidigt kunde luta sig fram över bordet och fråga: “Hur mår du egentligen?”

Och det där sista du skriver om Malmö – jag har ingen aning om det där projektet, men det rör upp en intressant fråga. Hur bevarar man sin tro, sin tradition, sin kärna – och samtidigt är öppen, inkluderande och samtida? För kristendomen handlar väl ändå i grund och botten om att älska sin nästa. Inte om att klä sig i korrekt symbolik, utan om att bära något inombords som är värt att dela. På riktigt.

Det där är nog det svåraste av allt – att hålla fast vid något djupt utan att stelna i formen. Men kanske är det just det prästen är till för. Inte som makt, utan som riktmärke.

Just så vad jag säger, det dör nästan hundra tusen om året och dessa lik har kyrkan fått betalt via begravningsavgiften för att begrava, fiffigt va?
Då säger du man "återanvänder" redan befintliga gravar, jag uttrycker mig mer neutralt och säger att man gräver upp liken och blandar runt dom, vilket är precis vad begravningsavgiften är till för.
Vi som inte vill ha denna industriella gravskändning borde alltså få återbetalt vad kyrkan tar i begravningsavgift.
Dessutom får vi betala dyrt för kremering där kyrkan inte ens kan bjuda på svepning och kista i kartong.
Uselt är vad det är.
Att då kritisera prästerna för lite musik när kärnverksamheten inte är annat än industriell gravskändning och ocker är löjligt!
Förklara vad den är tänkt att finansiera om inte industriell gravskändning!

Nej jag tänker inte förklara nånting mer för dig. Du vet NOLL om vad du pratar om och är inte heller intresserad av att lära dig.

Kom en debattartikel från DN igår som faktiskt var läsvärd angående trådämnet. Där en kyrkohistoriker går ut och försvarar prästerna. Är detta möjligtvis början på att prästerna får upprättelse?

https://www.dn.se/debatt/ol-ar-guds-...martin-luther/

Det artikelförfattaren missar är själva situationen.

Det är helt i sin ordning att en präst äter pizza, dricker öl och lyssnar Covers.

Det är däremot fel att göra detta i omedelbar anslutning till Kyrkogården, där folk vill ha lugn och ro och sörjer sina döda anhöriga.

Ja, om detta var i "omedelbar anslutning" till kyrkogården är något som går att diskutera. efter lite research har jag kommit fram till att dom troligen har suttit på någon av de två bänkarna som man kan se på google street view här:
https://maps.app.goo.gl/jQwjAeKYRUm8wnZD8

Kyrkan och kyrkogården ligger sen cirka 100 meter bakom träddungen

Sen själva musikbiten i det hela är minst sagt en rörig historia. Den artikel som jag hittat som beskriver det bäst är denna artikel:

https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/...et-ger-erinran

Det är alltså en vän till dom två prästerna som är med i ett band, som har uppträtt. Hur involverade dom två prästerna varit att få dit bandet, förtäljer inte riktigt artikeln.

Jag tycker inte att det framgår så tydligt i tråden att det är prästen själv som också är sörjande i detta fall, eftersom att hans nära vän precis dött. Som jag förstår det så var denna sammankomst till minne av prästens döde vän.