Alla roliga Göteborgsoriginal

Hade en liknande tant som sågs vid Svingelns hållplats för ett tag sen. Blev alltid lite rädd för henne. Lät som hon fick värsta utbrotten och bråkade med sig själv eller blev arg på nån imaginär person.

Kort, smal, axellångt svart hår och lämnade en stickande otäck lukt efter sig? Om vi tänker på samma person så såg jag honom på vagn 6 ibland och har för mig att han alltid kånkade på något. Säck med burkar eller nåt.

Minns honom mest för hans fruktansvärda kroppslukt. När han gick av vagnen så kunde man inte sitta därinne då stanken spred sig över precis hela vagnen. Hemlös eller nåt psykiskt som hindrade honom från att duscha.

En kvinna klädd i en grådaskig anorak med luva, promenerar dagligen Eklandagatan upp och ner, runt Johanneberg och Victor Rydbergsgatan. Väldigt smal, ser lite otäck ut.
Nån som vet vem jag menar?

Jo, jag vet vem du menar, hon bor i Södra Guldheden. Jag har hört att hon varit modell en gång i tiden. När det var vet jag inte men jag har sett henne sen mitten på 00 talet, frugan säger att hon sett henne sen sent 90 tal. Det händer att vi ser henne då och då nu förtiden. Tror hon går samma vända i princip dagligen. Jag har inte reflekterat över tidpunkt, men jag har sett henne mycket ut med Gibraltargatan i höjd med Pilbågsgatan. Även sett henne runt Wavrinskys Plats och ned mot Kapellplatsen men har också iakttaget henne borta i Bö utmed Delsjövägen, har sett henne så långt bort som Töpelsgatan i den riktningen. Det är alltså en riktigt redig runda hon går, sen om hon går samma varje dag har jag ingen aning om men jag skulle gissa att det åtminstone sker flera gånger per vecka.

Har även sett henne på spårvagnarna i bland. Vet inte om hon bara åker med 10:an eller även andra linjer. Har dock aldrig sett henne på bussarna men det behöver ju inte betyda att hon inte åker med dem också.

Vad det gäller klädseln så säger min fru att den alltid varit den samma. Har ingen aning om hur gammal hon kan tänkas vara men en gissning mellan 50-60 år är nog rätt riktig.

Sannolikt är hon väl "känd" av psykiatrin och socialtjänsten men klarar sig väl ändå på något vänster. Har fått ögonkontakt med henne ett fåtal gånger, och hon har en läskig blick. Jag har dock inte aktivt sökt ögonkontakt men ibland tittar man ju som snabbast på folk man möter. Hon mår garanterat inte bra och jag tror hon är i försvarsställning när hon är ute o rör sig. Jag hoppas folk låter henne vara i fred och inte dummar sig mot henne i alla fall.

EDIT: Gick tillbaka lite i tråden där en annan användare skriver att hon strax över 60 år.

Ja kort var han. Men det är ju nästan alla chilenare. Ganska tydligt indian-påbrå med som även det är vanligt bland chilenare.

Jag minns inte att han kånkade på något annat än sin ryggsäck de gånger jag såg honom.

Smal stämmer nog med men han hade alltid en ganska stor jacka på sig oavsett årstid så kan bara gå efter ansiktet och där såg han inte tjock ut.

Lukt minns jag inte om jag någonsin reagerat på då jag oftast såg honom gå av eller på vagnar jag själv inte var på eller så såg jag honom på avstånd. Åkt samma vagn några gånger men då satt vi inte nära varandra.

Tror ändå vi tänker på samma person då personen jag tänker på är någon jag också förknippar med linje 6

Håkan H*gg är mannen som sjunger i Nordstan | Göteborgs-Posten. *=ä.
Artikel i dagens Göteborgs-posten

Här kommer lite citat.
”Han drömde om att bli världsartist och uppträda på stora scener. I stället blev livet kantat av psykisk ohälsa och han slutade som gatusångare i ett stressigt köpcentrum. De fina orden från förbipasserande får honom att orka fortsätta.
– En gång kom Håkan Hellström förbi och skojade om att vi är kollegor.”

”Med lätt vibrerande röst börjar han sjunga ”Natten går tunga fjät” men tröttnar efter första refrängen och byter till ”Sånt är livet”. På bara några minuter hinner han riva av sju, åtta julklassiker och hojta på ett tiotal bekanta”

”Shoppande göteborgare känner honom som "den sjungande mannen i Nordstan". I en tråd på Flashback spekulerar folk om vem han är. Någon skriver att han är en avdankad operasångare och en annan kallar honom för ”älgen” eftersom han går så snabbt. ”Han har verkligen alltid funnits" skriver en tredje person.

Egentligen heter han Håkan Hägg och har stått här i över 40 år”

”– Jag hade faktiskt drömmar om att bli artist, så jag skickade in ett band till Hylands hörna 1981 men fick svaret att det var väldigt många som hörde av sig. Då tänkte jag att det kunde vara roligt att sjunga på stan i stället.

Han minns inte exakt hur det gick till, men det var efter att han hade gått ut högstadiet som han sjöng i Nordstan för första gången. I början stod han utanför danspalatset Generalen men numera håller han till utanför Kappahl.”

”Livet blev ändå inte riktigt som han tänkt sig. Egentligen är han inte helt bekväm med att prata om livets mörkare delar, men han berättar ändå att han varit några vändor på Sankt Jörgens mentalsjukhus. Som han minns det vårdades han för psykoser men han kallar sig själv ”lite svårdiagnostiserad”.”

”Dessutom blev livet lite ensamt, särskilt sedan föräldrarna dog. Men han har en bror och en syster som han pratar varmt om och i perioder mår han ganska bra.

– Någonting har man ju, det har man.”

”För att hålla tankarna i schack cyklar han flera timmar i sträck. Om somrarna kan det bli ända ner till Varberg, för att äta på restaurang och sedan cykla hem igen.

– Det känns fritt och härligt att cykla i bara shorts på sommaren. Men efter 16 mil blir man ju lite trött, så är det.”

”Ett annat intresse är resor. Håkan Hägg har varit runt en hel del och favoriten är Paris som han besökt tolv gånger. Nu drömmer han om att få se Brasilien eller Indien.”

”Hur länge kommer du orka fortsätta sjunga?

– Jag är rädd att det inte blir så länge till. Men i alla fall ett litet tag. Det finns ju vissa som har något emot att jag sjunger. Och kanske blir det patetiskt om jag håller på för länge.”

Håkan är en klok man med självinsikt. Det finns en kul anekdot gällande hans resor runt om i Europa som jag kan dela med mig. Håkan har stöd med hjälp av förvaltare/god man. Hans ekonomi är inte superstark. Detta hindrar honom inte från att kliva på bussar & tåg ut i Europa. Ofta har han pengar att betala biljett ner till destinationen. Sen ringer han sin förvaltare och ber om hjälp, både till uppehälle & resa hem😁. Vid några tillfällen har han dock inte haft psykisk förmåga att ringa hem. Då har polis eller sociala myndigheter i utlandet hört av sig och med gemensamma krafter från myndigheters sida i båda länder har håkan kommit hem igen. Dessa aktiviteter har oftast skötts smidigt utan att dokument varit högsta prioritet. Håkan reser ju oftast utan petitesser som pass🙂

Håkan Hägg – en av västkustens mest uppfriskande original. Tråkigt, hur han ofta blir uthängd till allmänt åtlöje på sociala medier.