Citat:
Vad hade hänt om RA själv sökt hjälp? Hade han fått en tid om tre månader? Eller ökning av en medicin han redan har, utan läkarkontakt?
Eftersom RA är en myndig person, är det säkerligen svårt för anhöriga att göra så mycket, om det inte är tydliga tecken, såsom att han yttrar sig om att ta sitt liv eller andras. Om han själv inte vill medverka, vill säga. Då är det ju LPT som styr.
Så hur ska vi kunna hjälpa andra att få hjälp från samhället när vi ser tecken på att någon mår mycket dåligt, när vi ser hur enormt svårt det är att få hjälp?
Expressen, debattartikel länk:
DEBATT: Folk förstår inte hur poliser jobbar i kaos
"Tidig upptäckt av psykisk ohälsa, tecken på radikalisering och extremistiska intressen och att skapa utrymme för unga att bli sedda och lyssnade på är inte bara önskvärt – det är avgörande.
Med andra ord: att fånga upp dem som håller på att falla mellan stolarna är livsviktigt. Skola, polis, vård, socialtjänst och varje vuxen i ett barns liv måste bli en del av lösningen."
Eftersom RA är en myndig person, är det säkerligen svårt för anhöriga att göra så mycket, om det inte är tydliga tecken, såsom att han yttrar sig om att ta sitt liv eller andras. Om han själv inte vill medverka, vill säga. Då är det ju LPT som styr.
Så hur ska vi kunna hjälpa andra att få hjälp från samhället när vi ser tecken på att någon mår mycket dåligt, när vi ser hur enormt svårt det är att få hjälp?
Expressen, debattartikel länk:
DEBATT: Folk förstår inte hur poliser jobbar i kaos
"Tidig upptäckt av psykisk ohälsa, tecken på radikalisering och extremistiska intressen och att skapa utrymme för unga att bli sedda och lyssnade på är inte bara önskvärt – det är avgörande.
Med andra ord: att fånga upp dem som håller på att falla mellan stolarna är livsviktigt. Skola, polis, vård, socialtjänst och varje vuxen i ett barns liv måste bli en del av lösningen."
Jag plockar ut lite russin ur din stora kaka (text)..
Vad säger att Rickard inte sökt hjälp? Han kan mycket väl ha varit till psykiatrin utan att ha blivit hörd. Det är som att psykiatriker förväntar sig att människor ska komma in i bedömningsrummet och direkt häva ur sig "Hej! Jag heter Rickard och jag tänker skjuta 10 personer i en skola", det fungerar inte så. Har en människa gått till psykiatriakuten så finns det med stor sannolikhet något inom dem som inte kommer att komma fram så enkelt. Men samtidigt så tas man inte på allvar om man är allt för ärlig heller. Då menar de att om man verkligen hade såna tankar så skulle man inte vara öppen med dom.
Psykiatrin tar verkligen alla chanser de kan att låtsas som att patienterna är friskare än de faktiskt (många gånger) är, och när de gång på gång misslyckas så sitter dom och säger saker som att "Hur skulle vi veta? Det här är komplext". Direkt Ulf K uttalade sig om att man vill se över psykiatrin så sitter en överläkare i SVT's studio och beklagar sig över att de aldrig kommer att gå. Att det är för svårt och att det inte går att förhindra såna här dåd. "Dessa gärningsmän går under radaren" som han så fint sa medan andra experter(?) sitter i media och säger att han var en typisk gärningsperson.
Hur kan en typisk gärningsperson som har kontakt med flertalet myndigheter gå under radarn?!!
Länk till SVT som jag pratar om: https://www.svtplay.se/klipp/jMyVqBX...-av-psykiatrin
Angående LPT så är det en riktigt löjlig lag, som jag skrivit tidigare så kan man utan problem runda de kriterierna (ducka frågorna) om man inte är lågbegåvad eller tex har en psykos. Den används verkligen inte så svart och vitt som den framstår i lagtexten, man friar mycket hellre än fäller.
Jag tror att det enda sättet att kunna hjälpa är att införa mer "tvång". Med det menar jag inte att man ska låsa in alla och kasta nyckeln eller sätta fotboja på alla psykiskt sjuka, utan att man ställer mindre "Vill du ha hjälp?"-frågor och börjar använda attityden "En 'person' kommer att hjälpa dig med det här".
Efter Kanada - Finland hockeymatchen för några dagar sedan så satt en spelarcoach i studion och berättade om när en kille för något år sedan fick halsen avskuren av en skridsko så att han avled. Spelarna i laget hade då blivit erbjudna att få prata med någon och hon sa då att hon tyckte att det var vansinne att ställa en sån fråga! För vem vet vad man behöver när man har upplevt något sånt? Ska det förväntas att människor alltid förstår själva vad de behöver i en situation de kanske aldrig tidigare har upplevt? Nej, hon menade på att det skulle vara obligatoriskt (tvång) att prata med någon efter vad de hade varit med om och jag håller med henne. Vi måste våga vara lite mer rakt på när det kommer till psykisk ohälsa. "Vi ser att du har det här behovet och därför kommer vi att sätta in den här åtgärden. Punkt slut.". Sluta dalta så förbaskat. Med det inte sagt att man ska helt köra över någon och inte respektera deras åsikter, men sluta med alla "Vill du...?". Många med såna här diagnoser och symtom har svårt att ta emot hjälp av olika anledningar, då kan man inte fråga om lov.
I den sista texten tycker jag bara att det är märkligt att man pratar om barn när artikeln utgår ifrån en 35 åring. Visst måste man börja arbeta med barnen, men vi har väldigt många som idag är vuxna som lever i liknande situationer som Rickard. Dessa ska inte förbises.
