Citat:
”Böla över”, ”folk är olika”, ”inom samlivets gränser”, ”är mänsklig”…Här ovan konstateras ju att hon misshandlat honom, jag vet inte hur den personen tycker det skall hanteras men misshandel är förstås inte acceptabelt och är ett brott med en straffskala från böter upp till två års fängelse. Jag menar ju att ni överdriver, och att någon tar ut sin frustration i att exempelvis kasta en påse bullar på en, är för mig inte något att böla över som ni gör här. Folk är olika och hanterar gräl olika, så länge ingen tar skada så är det väl inom samlivets gränser, tycker jag. Men det är helt omöjligt från utsidan att ha en åsikt om hur ett par grälar, tycker jag då alltså. Att hon delar med sig av det är inte ett tecken på att hon är helt sjuk i huvudet, snarare mänsklig. det är ett tecken på att hon är medveten om det men kanske inte är så stolt över sitt fåniga beteende, och inte att hon faktiskt har för avsikt att skada sin partner när orden inte räcker till i ett bråk. Det finns människor som tappar humöret och konsekvenstänket när de blir upprörda, menar ni att ni aldrig varit med om det, eller att ni gjort slut när ni stött på det? Jag har varit med om det med flera partners, enligt er mening har jag då
blivit förnedrad och kränkt av flera partners, men jag känner inte igen mig i det. Folk som tappar sin sans har ofta en stark ånger efteråt, men om man har ett hett temperament så kan det lika gärna vara glömt till nästa gång det brinner i skallen. I min värld är det det bara en fråga om personlighet och temperament, inte en fråga om
man älskar varandra.
blivit förnedrad och kränkt av flera partners, men jag känner inte igen mig i det. Folk som tappar sin sans har ofta en stark ånger efteråt, men om man har ett hett temperament så kan det lika gärna vara glömt till nästa gång det brinner i skallen. I min värld är det det bara en fråga om personlighet och temperament, inte en fråga om
man älskar varandra.
Känns bisarrt att vuxna människor försvarar att andra vuxna kastar saker på folk när de bli arga.
Nej, det är inte normalt. Alls. Jag är grundskolelärare och de allra, allra flesta barn har växt ifrån det beteendet redan på lågstadiet. Björn verkar inte heller vara ok med det, han krävde att hon skulle sluta.
Skulle du tycka samma sak om Björn kastade saker på henne?
Skulle du tycka att det är ok om hon kastar saker på Didrik också?
Eller handlar det om det du skrev ovan att Sandra bara väger 50 kilo, man får alltså angripa de som är större än en själv?
Klart att jag hellre skulle bli attackerad av en chihuahua än en ovtjarka men det betyder inte att inte båda hundarna har oacceptabelt och gränslöst beteende.
Men om det handlar om liten vs stor i vuxenrelationer har alltså kvinnor frikort (för kvinnor är ju oftast mindre) att svina runt hur som helst utan konsekvenser. Vad mer kan vi små kvinnor begära? Kanske inte samma rättigheter om vi inte tänker ha samma skyldigheter, dock.
Och att det skulle handla om hett temperament och dålig impulskontroll... Jag har båda delarna. Så trött på folk som bortförklarar svinigt beteende och lagöverträdelses för det. Jag kastar inte saker på folk ”när orden inte räcker till”. För jag går inte över vissa gränser hur förbannad jag än är. Att fysiskt angripa någon är totalt över gränsen.
Är man vuxen på riktigt och inte, trots hett temperament, kan ta ut sin frustration på annat sätt än att kasta saker på folk HAR man problem. Om det problemet är stor omogenhet eller annat vet inte jag.
Misshandel? Jag vet inte. Kanske måste man bli fysiskt skadad för det? (Även om nog många kan intyga att psykisk misshandlad kan vara ännu värre och påverka en ännu mer, under väldigt många år.)
Oklart vad Sandra har kastat i övrigt, muffinspaketet var ju det senaste. Förhoppningsvis inte hårda eller vassa saker i övrigt.
I min mening är det en solklar våldshandling även om föremålen är mjuka och den angripne inte kan bli fysiskt skadad. Ansatsen bakom är aggressivitet och att kasta saker på någon gör man väl antingen för att skada eller förödmjuka eller båda delarna?
Men fine, då vet vi att det finns vuxna människor som tar ut sin ”ordlösa frustration” genom att kasta saker på folk och att det finns folk som trots att det inte ”brinner i skallen” på dem helt nytert sitter och försvarar det.
Beklämmande. Både det jag skrev ovan och att Sandra, som jag, som tidigare påpekat, tycker väldigt mycket om, uppvisar detta beteende. Eller uppvisade, då. Uppenbarligen hade hon förmågan, trots hett temperament, brinnande i skallen och vad nu mer angetts som legitima bortförklaringar, förmågan att sluta när Björn sa till henne att låta bli.
(Han tyckte alltså tydligen inte att det var något man måste acceptera inom ett förhållande. Dålig stil, Björn! Sandra väger ju bara 50 kilo!) Hade varit klädsamt om hon själv kommit på det. Typ 35 år tidigare.
Och som sagt var: jag gillar Sandra som fan. Men det gör ju min besvikelse ännu större. Har jag slutat gilla henne? Nej. Hade däremot önskat att hon inte haft det här beteendet.
Ps. Tror visst att hon tycker mycket om Björn. Känner sig troligen även helt trygg med honom och räknar med deras kärlek, därför hon vågar attackera honom, både visa den sidan av sig själv och har tillräckligt med insikt att veta att han kommer stanna hos henne ändå.
Björn anges ju ofta ”simpa” för Sandra, jag är glad att han satte ner foten. Och uppenbarligen hyser hon tillräckligt med respekt för honom för att faktiskt sluta när han bad henne. Förhoppningsvis efter första tillsägelsen! Men vidhåller att beteendet var klart över gränsen. Inte gulligt pga petite kvinna eller acceptabelt nånstans.
