Citat:
Ursprungligen postat av
RobertEriksson99
Du verkar blanda ihop planekonomi med socialism. Marx och Engels talade om ett samhlle dr arbetarklassen kontrollerar produktionen och staten, inte en byrkratisk stat som centraliserar all kontroll. Den s kallade blandekonomin du nmner, dr staten kontrollerar vissa delar av ekonomin men fortfarande lter kapitalismen rda, r inte socialism. Det r en vanlig missuppfattning att vi lever i en blandekonomi dr socialism och kapitalism r jmnt frdelade. I verkligheten lever vi i ett kapitalistiskt system dr staten fungerar som en bourgeoisie statsapparat, vilket innebr att statens huvudsakliga funktion r att upprtthlla kapitalismens intressen.
Socialism r ett strre begrepp n enkom Marx och Engels eller att just arbetarna ska kontrollera och ga produktionen.
Och planekonomi rkar nu vara det ekonomiska system som man mest, av fullt naturliga skl, frknippar med just socialism.
Och exakt vilka samhllen som ska kalls socialistiska eller konservativa eler what ever r likom inget faststllt i sten, utan mer flytande. Sverige som ex. har lnge kallats just ett socialistiskt land trots! att vi allts haft en blandekonomi.
Citat:
De vlfrdsreformer som du ser som socialism r snarare ett stt fr staten att kontrollera arbetarklassen och frhindra social oro. De gynnar kapitalismen genom att stabilisera samhllet och bibehlla ordningen, men sjlva systemet frblir kapitalistiskt. Kapitalismen dominerar fortfarande frdelningen av makt, resurser och produktionsmedel.
Bertta HUR exakt "kontrollerar" staten dig fr att du ex. har rtt till A-kassa, sjukfrskring, pensioner eller frldrafrskring? Alla dessa saker r saker som partier har infrt fr att mnniskor rstat p just dem och r frmner som skapar ekonomiskt trygghet fr individer sjlva OCH drmed ven sjlvklart fr samhllet i stort.
Vidare frdelningen av makt i Sverige av idag sker ven via fenomen som utbildning och demokrati ex. och inte enkom via kapital och kapitalism.
Alla med nn form av begvning och engagemang i saken har idag mer eller mindre mjlighet att satsa p en politisk karrir som tillslut kan leda dem till att ex. bli statsminister eller en karrir som domare, biskop, forskare, VD de flesta alla typer av maktpositioner i Sverige idag.
Makt ges allts inte enkom till mnniskor som besitter pengar.
Citat:
Citat:
S ven om staten erbjuder vissa frmner, som vlfrd och socialt skydd, s r det inte en indikation p att vi har en blandekonomi. Det r ett stt att hlla arbetarklassen kontrollerad, inte att omvandla systemet till ngot socialistiskt. Det verkliga mlet, enligt Marx, r att arbetarklassen ska ta kontroll ver produktionen och staten, vilket inte sker i dagens samhlle.
Fast nu r Sverige knt fr att vara just en blandekonomi.
vi har fortsatt en reglerad kapitalism om n i mindre grad n vad vi hade p ex Palmes tid.
Lt oss dra en liknelse:
Tnk p kapitalismen som ett slakthus dr mlet r att utvinna ntktt vilket i det hr fallet representerar arbetarklassens arbetskraft. Korna (arbetarna) r dr fr att bidra med sitt ktt (arbete), men fr att upprtthlla effektiviteten i slakthuset, ser systemet till att hlla dem lugna och produktiva. Ibland ges korna en lugnande spruta, vilket motsvarar vlfrdsfrmner som socialt skydd eller vissa rttigheter. Dessa frmner ges inte fr att vara snlla eller fr att korna har ftt mer makt och kontroll, utan fr att hlla korna (arbetarna) lugna och frhindra att de skapar oro eller frhindrar produktionsfldet.
Om korna inte fick ngon lugnande spruta och blev oroliga eller aggressiva, skulle slaktprocessen frsvras och bli mindre effektiv. P samma stt fungerar vlfrd i kapitalismen den ges fr att kontrollera och upprtthlla stabilitet i systemet, inte fr att frbttra arbetarklassens liv p ett djupare plan. Mlet r att upprtthlla produktiviteten och vinsterna fr de som ger slakthuset (kapitalisterna), inte att frigra korna (arbetarna).
Eller tnk p kapitalismen som ett ekonomiskt system som genererar mest vinst som sen kan beskattas och g till frmner fr alla medborgarna i samhllet och inte enkom de som rkat arbeta dr och d.
Fr terigen ven om ren planekonomi kan lta bra p pappret s har det allts visat sig i praktiken inte fungera lika bra som kapitalism, vilket allts lnder som Sovjet och Kina har insett och ven de har gtt ver till kapitalism.
Det betyder inte att de tinte kan finnas ett anant ekonomisk system som kanske lan fungera bttre i nn framtid, men som det ser ut just nu s r kapitalismen, och d, enligt mig den mer reglerade sorten den som fungerar bst.
Citat:
Jag frgar dig Merapi, varfr vill du upprtthlla detta vidriga inhumana system? Varfr vill du bevara kapitalismen? Mnniskor idag r mer stressade och deprimerade n ngonsin. Vart du n vnder blicken ser du hur folk r hooked i sina mobiltelefoner och skrollar som zombies. Fr ver 100 r sedan var arbetarklassen i alkoholberoende fr att st ut med ditt verlgsna kapitalistiska samhlle, idag r de beroende av mobiltelefoner och konstant stimuli som gr dem nnu mer stressade och deprimerade.
Fr det finns inget bttre ekonomiskt alternativ just nu och jag hller heller inte med om din "bild" av hur det fungerar.
och det som inte fungerar idag med stress och depression etc etc handlar mer om andra saker, ex arbetstider, sociala medier eller klimatkriser m.m.
Bttre n att kasta ut hela det rdande ekonomiska systemet, vore att reglera det mer.
ex. minskad arbetstid, se till att vinster frn ex AI, internet och div robotar m.m frdelas rttvist ver hela samhllet och inte bara hamnar i ett ftals fickor. Kanske ndra skattesystemet, s att vinster beskattas mer och arbete mindre.
Kanske medborgarln och kanske ven ett kat antal av kooperativ dr man allts ger tillsammans ex en produktionsenhet av ngot slag tillsammans. Absolut.
och framfrallt en frndring i mnniskors sociala status system, s att rikedom inte lngre sgs p som den frmsta statussymbolen utan kanske mer andra saker, kulturellt kapital, kunskap, socialt kapital etc etc..
Men jag tror inte p att ver en natt slnga ut ett system ver hela linjen, som trots allt fungerar helt ok och genererar ekonomisk trygghet fr de allra flesta till ntt som man idag vet inte fungerade speciellt bra.
